| Publicerad 2023 | Lämna synpunkter |
ÄPPLE äp3le2, n.; best. -et; pl. -en (VinkällRSthm 1590 (: quede Epplen) osv.), äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = (Upp. 18: 14 (NT 1526) osv.) ((†) -ar, äv. att hänföra till sg. äppel, GripshR 1555, GripshR 1561, s. 30; -er, äv. att hänföra till sg. äppel, G1R 21: 150 (1550: garnatäpler), Linné Bref I. 3: 186 (1767)); äv. (numera bl. i Finl. l. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) ÄPPEL äp3el2, n.; best. -plet; pl. = (TullbSthm 9/9 1578 osv.) ((†) -plar (se ovan); -pler (se ovan)); förr äv. ÄPPLA, r. l. f.; pl. -or; l. ÄPPLON, anträffat bl. i pl. äpplon.
1) om (röd l. gul. l. grön o.) tämligen klotrund frukt (med tunt skal o. saftigt o. sprött fruktkött) från trädet Malus domestica Borkh.; äv. om frukt från vildapel; äv. koll. (se särsk. a); äv. bildl., särsk. om föremål för träta l. strid (särsk. i ssgrna ERIS-, STRIDS-, TVISTE-ÄPPLE). Plocka, palla, skaka ner äpplen. Skala, kärna ur, äta ett äpple. Torkade äpplen. The äple som thin siäl begärar, äro bortkompne j frå tigh. Upp. 18: 14 (NT 1526). Han .. vpfriskar migh medh äple. HögaV 2: 5 (Bib. 1541). Eple 6 tonnor för 12 öre t(on)nan. TullbSthm 10/9 1543. (Hur bondeståndet) ibland Ständerne kastade ett slikt Äple til twedräckt och irring. PH 1: 351 (1723). Ifrån Lofön komma vi / Med Grönsaker, Silleri, / Mjölk och Äplen klara. Bellman (BellmS) 1: 156 (c. 1771, 1790). Stockholm hemtar största delen af sina äpplen från Östersjöhamnarne samt någon gång ifrån Rouen. Åstrand (1855). Körsbär, plommon, äpplen och päron smaka godt efter ett tröttande arbete. LbFolksk. 192 (1890). Äpplena hos vildapeln äro små. LfF 1899, s. 44. (Flickan) kom med äpplen våta från oktoberträden. Lundkvist Dikt. 209 (1954). — jfr ADVENTS-, CITRON-, DRUV-, FALL-, GLAS-, GRAVENSTEIN-, HÖST-, JOHANNES-, JÄRN-, KLAR-, KLOCK-, KUNGS-, LÖK-, PARADIS-, PARMESAN-, PRINSESS-, RENETT-, ROSEN-, ROSTOCKER-, RÖD-, SMULTRON-, SOCKERTOPPS-, SOMMAR-, TEGNÉRS-, VINTER-ÄPPLE m. fl. — särsk.
a) om äpple använt i matlagning l. ss. maträtt l. vid beredning av dryck; äv. koll. l. ss. ämnesnamn. Grillade, stekta, kanderade äpplen. Bakatth aple mädh Smör. KryddRSthm 1555–56, s. 3. Duffuor kockatth mädh Äple. KryddRSthm 1555–56, s. 150. Äpple med marängslöja. Hallstén o. Lilius (1896). Med beaktande av att vinet är hemlagat, tillverkat på äppel och nypon och förfärdigat av en fullständig novis på området bör resultatet kunna betraktas som direkt enastående. Borgåbl. 29/9 1977, s. 4. Hacka selleri, äpple, oliver och valnötter fint. Davidsson Hälsokokb. 229 (2009). — jfr KOK-, SIRAPS-, STEK-ÄPPLE m. fl.
b) i vissa bildl. uttr.
α) (†) i sådana uttr. som icke tävla l. spela om äpplen och päron l. här gäller icke äpplen och päron (se PÄRON 1 b α), vinna i äpple(n) och tappa i päron (se PÄRON 1 b β), icke ge bort äpplet utan att få päronet igen (se PÄRON 1 b γ).
β) i uttr. bita i det sura äpplet, förr äv. i hårt äpple (se BITA 4 p ρ).
γ) i sådana uttr. som äpplet faller inte långt (i)från trädet, äv. (skämts.) äpplet faller inte långt (i)från päronträdet, föräldrars egenskaper går i arv till barnen. Lælius Jungf. H 6 a (1591). Man kan ej se .. (den vänliga prostinnans) dotter Renetta, utan att tänka: ”äpplet faller icke långt ifrån trädet.” Bremer Grann. 2: 89 (1837). – Jaså, din skojare, du brås på din far .. – Äpplet faller inte långt från päronträdet. Hellström ManHum. 2: 47 (1923).
δ) (†) i sådana uttr. som när äpplet är moget så faller det av, händelser inträffar när tiden är inne l. mogen, äpplet är (ännu ej) moget, tiden är (ännu inte) inne l. mogen (jfr PÄRON 1 b δ). SvOrds. A 2 b (1604). Rätt när äplet moget är, så faller dät af. VDAkt. 1707, nr 539. Vi få krig med Ryssland, men äpplet är ej moget ännu. Topelius Dram. 14 (1851, 1881). 3SAH 6: 50 (1891).
ε) i sådana uttr. som blanda ihop l. (som att) jämföra äpplen och päron, blanda ihop l. (som att) jämföra saker som inte är jämförbara. NJA och Sandvik är två ytterligheter inom järn- och stålindustrin. Att jämföra dessa två är som att jämföra äpplen och päron, säger experterna. SvD 25/11 1975, s. 16. (Kulturministern) blandar .. ihop äpplen och päron när hon kopplar ihop Astrachefens höga lön och bonus med kommunpolitikers fifflande. SvD 17/9 1996, s. 1.
c) ss. förled i ssgr för att beteckna ngt som rejält l. präktigt l. fantasilöst o. d.
2) (utom ss. förled i ssgr numera bl. ngn gg) om äppelträd; jfr APEL 1. Ympas Äple vppå Äple. Månsson Trääg. 15 (1643). Äppler, som planteras, borde endast tagas af SurApel och ympas, så de så lätt tola wintrarne hos oss. Linné Bref I. 3: 186 (1767).
3) i utvidgad anv. av 1, om annan (ätlig o. trädväxande) frukt som liknar l. påminner om äpple; särsk. dels i uttr. kinesiskt äpple (se KINESISK a), persiskt äpple (se PERSISK a), dels (o. utom ss. senare led i ssgr numera bl.) malajiskt äpple (se MALAJISK c); ngn gg äv. om potatisväxtens frukt (jfr POTATIS-ÄPPLE). Abricos, it slags fremmande Plommon, men Botanici kalla them äplon. Spegel 10 (1712). Då (potatis)stjälkarne .. upwuxo, märkte .. (Sir Walter Raleigh) på dem ett grönt äple, och trodde at detta war frukten. GT 18/10 1787, s. 2. EconA 1807, okt. s. 119. — jfr GRANAT-, KINESER-, KVITTEN-, PARADIS-, PINJE-, ROSEN-, SOLAN-, SUSACK-ÄPPLE m. fl.
4) om ngt som till formen påminner om ett äpple (i bet. 1); särsk. ss. senare led i ssgr, särsk. dels om på strupen framstående knöl (i ssgn ADAMS-ÄPPLE), dels i ssgr betecknande äppelformad tryffel (i ssgrna EKORR-, HAR-, JORD-ÄPPLE), dels i ssgr betecknande gallbildningar (särsk. i ssgrna EK-, GALL-, GRAN-, SODOMS-ÄPPLE), dels i ssgr betecknande växten spikklubba (vars äggformiga fröhus har långa spetsiga taggar) (i ssgrna DOLL-, PIGG-, STICKEL-, TAGG-, TISTEL-, TÖRN-ÄPPLE), dels (numera bl. tillf.) om hästs exkrementer (i ssgn HÄST-ÄPPLE). BOlavi 102 b (1578; om stötta kryddor formade som ett äpple). — särsk. om l. elliptisk för RIKS-ÄPPLE. HH XXXIII. 1: 112 (1561). Före tåget till kyrkan gaf .. (Fredrik IV) stor audiens, redan fullt utstyrd i konungakrona och mantel, med spiran i ena handen, äpplet i den andra. Sturzen-Becker 2: 171 (1861).
-BAKELSE. (äppel- 1893 osv. äpple- 1893 osv.) om bakverk med äpple (som fyllning). Lundell (1893). Till dessert föreslår jag en saftig äppelbakelse med färdig smördeg och med en fyllning av äpplen, philadelphiaost och russin. SvD 2/11 2000, s. 15. —
-BANAN. (äppel- 1979 osv. äpple- 1925 osv.) om liten banansort med doft o. smak av äpple. De små, utmärkt läckra .. äpplebananerna. SvD(A) 24/10 1925, Bil. s. 2. —
-BETT. (äppel- 1964 osv. äppla- 1582. äpple- 1582 osv.) bett i äpple. Ty war then Gudz befalning så starck, at han genom itt äplabett j Paradijs, alla menniskior timlliga och ewigliga förderffuade. PErici Musæus 2: 254 a (1582). —
-BIT. (äppel- 1873 osv. äpple- 1674 osv.) bit (se d. o. 3) av äpple. Nu haar du (dvs. Eva), arme Barn! en dyran måltijd hållit: / Nu haar en äpplebijt din hällsos fruckt förwållit. Columbus (SVS) 1: 84 (1674). —
(2) -BLAD. (äppel- 1914 osv. äpple- 1667 osv.) blad hos l. från äppelträd. Kiöping Resa 91 (1667). Äpplena behöver äppelblad för att få sin näring. NVärmlT 21/7 2016, s. 17. —
(2) -BLADLOPPA~020. (äppel- 1903 osv. äpple- 1903 osv.) entomol. bladloppa av arten Cacopsylla mali (Schmidberger) (som orsakar skada på äppelträd). KristianstBl. 29/4 1903, s. 4. Ett av våra allra vanligaste, ehuru kanske föga beaktade skadedjur är äpplebladloppan. LAHT 1920, s. 534. —
(2) -BLADLUS~02 l. ~20. (äppel- 1916 osv. äpple- 1837 osv.) om bladlus som angriper bl. a. äppelträdets skott och knoppar. Dahlbom Insekt. 140 (1837). Äppelbladlusen .. vilken .. vållar förkrympning av knoppar, blommor och blad på olika kärnfruktträd. 3NF 3: 463 (1924). —
(1, 2) -BLOM. (äppel- 1880 osv. äpple- 1851 osv.) koll.: äppelblommor; jfr blom 1 b. Wennerberg Bref 1: 300 (1851). Göt våren all sin ljusa rikedom / af sollyst dagg och hvithylt äppelblom. Levertin NDikt. 23 (1894). Ssgr, se -blomma ssgr. —
(1, 2) -BLOMMA. (äppel- 1651 (: Äpelblom- .. Färga) osv. äpple- 1839 osv.) blomma på l. från äppelträd; jfr -blom o. apel-blomma. SP 17/7 1804, s. 2. Äppelblommorna lyste så vita i månskenet. Lindgren Mio 82 (1954).
Ssgr (Anm. Nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till -blom): äppelblom- l. äppelbloms-färg, förr äv. -färga. jfr färg, sbst.1 1. Lagerbäärblomman .. hwilken .. twäggehanda slagz finnes .. ther til medh och aff mångahanda slagz Färgor, såsom hwijt, blåå och Äpelblom- eller Dufwehals Färga. Mollet Lustg. D 1 b (1651).
-hy. om rosig (se rosig, adj.1 4 b) o. len hy. Det lilla smala kaméansigtet med sin klara äppelblomshy. AB 24/4 1896, s. 3.
-vivel. entomol. om skalbaggen Anthonomus pomorum Lin. (som angriper äppelträdets blomknoppar o. kronblad). Likaså bör ej angrepp af knoppvecklare och äppleblomviveln inge några farhågor. GbgAB 4/7 1915, s. 1. —
-CHARLOTTE. (äppel- 1822 osv. äpple- 1884 osv.) kok. charlotte gjord på äpplen. Nordström Matlagn. 135 (1822). Äppelcharlotte i form .. Äpplena läggas i midten, öfvertäckas med brödskifvor, äfven doppade i smält smör, hvarefter de rikligen öfversiktas med socker och formen gräddas i ugn. Hagdahl Kok. 1047 (1879). —
-CIDER. (äppel- 1868 osv. äpple- 1864 osv.) cider beredd av äpplen; jfr -must. BohuslT 21/10 1864, s. 4. Crêpes från Normandie, helst smaksatta med lite calvados och nedsköljda med sval äppelcider. SvD 25/2 1996, Tid nr 1–2 s. 40.
Ssg: äppelcider-vinäger. vinäger beredd av äppelcider l. äppelvin o. d.; jfr äppel-ättika. Försök att göra kokt rödspätta i ugnen med äppelcidervinäger. Expressen 13/7 1961, s. 17. —
-DRICKA. (äppel- 1896 osv. äpple- 1892 osv.) dricka beredd av äpplen l. äppelskal o. d.; jfr dricka, sbst. 2 slutet, o. äpple-kvass. Langlet Husm. 591 (1892). I mindre skala gör man äppeldricka genom att koka ut saft af fallfrukt, skal m.m., som tillsättes med socker och lämnas att jäsa på buteljer. 2NF 33: 1243 (1922). —
-ESSENS. (äppel- 1892 osv. äpple- 1883 osv.) jfr essens II c o. -eter. Cleve KemHlex. 126 (1883). Amylvaleriat (äppelessens), C4H9.CO.OC5H11, luktar likt äpplen. Widman OrgKemi 41 (1895). —
-ETER. (äppel- 1907–1935. äpple- 1828–1906) (†) jfr eter III o. -essens. Berzelius Kemi 5: 1081 (1828). Frukteter, Fruktessens, benämnas alkohollösningar af vissa eterarter eller blandningar af eterarter, hvilka ha lukt af frukt samt användas till konditorivaror och likörer .. Exempel: äpple-, päron-, ananas- och smultron-eter eller -essens. Cleve KemHlex. 126 (1883). DN(A) 14/4 1935, Bil. s. 2. —
-EXTRAKT. (äppel- 1901 osv. äpple- 1846 osv.) jfr extrakt 2. Nyblæus Pharm. 377 (1846). Äppelextrakt med järn .. framställes genom digerering av krossade, sura, helst mogna äpplen med järnspån och vatten. Kjellin (1927). —
-FORMIG. (äppel- 1804 osv. äpple- 1814 osv.) som till formen påminner om ett äpple. Wikforss 1: 106 (1804). (I Edisons) första små äppelformiga lampor är den fina platinatråden vriden många gånger i spiral. SDS 27/10 1881, s. 3. —
(1, 2) -FRUKT. (äppel- 1786 osv. äpple- 1652 osv.) frukt av äppelträd, äpple (jfr apel-frukt); äv. allmännare: kärnfrukt. Wollimhaus Ind. A 2 a (1652). Den Pomerske och Wismariske Äplefrukten .. är wäl icke Tullfri. König LärdÖfn. 6: 80 (1747). Såsom ”äpplefrukt” beskrifves ofta frukten icke blott hos äppleträdet utan äfven hos päronträdet, oxel, rönn (bär) (osv.). Forssell InlBot. 148 (1888). —
-FYLLNING. (äppel- 1847 osv. äpple- 1755 osv.) jfr fyllning 1 b. Warg 480 (1755). Äppelfyllning till tårtor och bakelser. SD 28/4 1847, s. 3. —
-GELÉ. (äppel- 1755 osv. äpple- 1730 osv.) gelé gjord på äpple. Oec. Reg. s. 1 (1730). På anrättningsfatet (läggs) först ett hwarf af risgrynen, så ett hwarf med äpplen, och emellan dem här och der ett litet skedblad äppel-gelee. Nordström Matlagn. 160 (1822). —
-GRÅ. (äppel- 1639–1939. äpple- 1700–1814) (†) om häst: apelgrå; ngn gg om annat än häst. Schroderus Comenius 334 (1639; om kastanj). En skön Caross, bespend med 2 Äpelgråa hästar. Kempe FabritiiL 129 (1762). Cannelin (1939). —
-GRÖN. (äppel- 1788 osv. äpple- 1812 osv.) ljust klargrön (ss. ett grönt äpple); äv. substantiverat i n. sg., om färgnyans med denna färg; jfr apel-grön. Den Sachsiske Beryllen är af mera berggrön färg, som stundom går til äppelgrönt. Rinman 1: 196 (1788). (Sommaren 1968) skulle jag köpa mina första Mah Jong-kläder. Det blev byxor och jacka i äppelgrön manchester. SvD 23/7 2017, Kultur s. 24. —
-GRÖT. (äppel- c. 1755 osv. äpple- 1749 osv.) gröt med äpple l. äppelmos; äv. (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om äppelmos. Lind 1: 192 (1749; om äppelmos). Äppelgröt .. Blanda 1 dl havregryn, 2 ½ dl vatten och 1 krm salt i en kastrull. Rör ner ½ rivet äpple och koka till en gröt. AB 3/1 2021, Söndag s. 75. —
(1, 2) -GUDINNA. (äppel- 1914 osv. äpple- 1640–1880) om fruktträdens gudinna, särsk. om den romerska gudinnan Pomona. Linc. Kkk 4 b (1640). Äppelgudinnan Pomona som skänker fruktbarhet och evigt liv. AB 29/10 2002, Hälsa s. 15. —
-GUMMA. (äppel- 1870 osv. äpple- 1869 osv.) särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) gumma (se gumma, sbst.1 1 c) som sålde äpplen; jfr -madam, -mångelska, -månglerska. LdVBl. 30/1 1869, s. 2. Att polisen kommit sig för, att .. wisa bort äppelgummor .. från trottoarerna på Storgatan. Barometern 1/10 1870, s. 2. —
(1, 2) -GÅRD. (äppel- c. 1580 osv. äpple- 1538 osv.) [fsv. äpla gardher, äplegardher] (numera bl. i skildring av ä. förh.) fruktträdgård (i vilken fruktträden uteslutande l. till övervägande del utgjordes av äppelträd) (jfr gård, sbst.1 4 a, o. -trädgård o. apelgård); äv. (om nutida förh.) gård (se gård, sbst.1 6 b) med äppelodling som huvudsaklig verksamhet. VarRerV 40 (1538). (Husen i det medeltida Lund) stodo ofta likt hus i en by skilda från hvarandra af kålhagar och äpplegårdar. Weibull LundLundag. 94 (1884). På Bergs äppelgård .. räknar man med att endast producera två till tre ton, en bråkdel av de 40 till 50 ton gården normalt brukar skörda. VestmLT 20/6 2019, s. 17. —
(1 c) -HURTIG. (äppel- 1955 osv. äpple- 1969 osv.) äppelkäck. HudiksvT 19/1 1955, s. 7. En del tycks anse att han bara är ytlig och äppelhurtig. SvD(A) 27/11 1966, s. 24. —
-JUICE. (äppel- 1954 osv. äpple- 1955 osv.) [jfr eng. apple juice (med avseende på senare leden se sky, sbst.3)] juice av äpple; jfr -must, -saft. Expressen 30/11 1954, s. 12. Pulver som efter två år ger högklassig .. äpplejuice vid utspädning med vatten. DN(A) 6/3 1955, s. 15. —
-KAKA. (äppel- 1795 osv. äppla- 1885 osv. äpple- 1730 osv.) kaka (se kaka, sbst. 2 b, c) innehållande äpple; jfr -paj, -pastej. Oec. 53 (1730). (Av torkade) äplen kan man koka äple-såppa, äfwen giöra äple-kakor. Warg 422 (1755). —
-KAMMARE. (äppel- 1807 osv. äpple- 1769 osv.) kammare (se kammare, sbst.2 2 c) för förvaring av äpplen (o. annan frukt); jfr frukt-kammare. Weise 1: 128 (1769). Resten (av frukten) förvarades i äpplekammarn för vinterns behof. Forssman Gret. 114 (1897). —
(1, 2) -KART, förr äv. -KARTA. (äppel- 1611 osv. äpple- 1650 osv.) jfr kart, sbst.1 2. Forsius Phys. 202 (1611). Små gröna äppelkartar hade slagits ned av regnet. Fridegård Somm. 15 (1954). —
-KASTAD, p. adj. (äppel- 1771 osv. äpple- 1640–1926) om häst: apelkastad; jfr apel-grå, äpplig 2. Linc. Yyy 1 a (1640). Min visserligen icke vackra men dugtiga häst, grå äppelkastad valack. Wingård Minn. 11: 60 (1849). —
-KIND. (äppel- 1899 osv. äpple- 1883 osv.) rund o. rosig (se rosig, adj.1 4 b) kind (ss. ett äpple); oftast i pl.; äv. metonymiskt, om person med sådana kinder. Det helsostrålande ansigtet med de runda äpplekinderna. DN(A) 1883, nr 5762 B, s. 3. Det var så nätt att se er – äpplekinder, så nära jämnt hvarann. Hallström GrAntw. 74 (1899). —
-KINDAD. (äppel- 1869 osv. äpple- 1890 osv.) [jfr -kind] som har äppelkinder (ss. tecken på sundhet o. käckhet o. (oförstörd) ungdomlighet o. d.); äv. bildl., övergående i bet.: käck o. naiv (jfr -hurtig, -käck). NDA 18/10 1869, s. 3. Solen sken .. på söndagsvandrarna på bron, sportskodda och äppelkindade resp. galoschförsedda och glåmiga. Kyrklund Sol. 60 (1951). Pessimisterna har alltid haft fel, förklarade bankdirektör Tore Browald helt äppelkindat. GHT 31/1 1964, s. 10. —
-KLYFTA. (äppel- 1863 osv. äpple- 1883 osv.) klyfta (se klyfta, sbst.1 8 b) av äpple; jfr -skiva. Kokt mjölk med äppelklyftor uti. NDA 13/8 1863, s. 3. —
-KNYCKARE, sbst.1 (äppel- 1932 (: äppelknyckarbyxorna) osv. äpple- 1938 (: äppleknyckarbyxor) osv.) (utom i ssgn äppelknyckar-byxor numera bl. tillf., vard.) äppeltjuv. Fingal, en durkdriven äppelknyckare. SvD(A) 10/10 1936, s. 8.
Ssg: äppelknyckar- l. äppelknyckare-byxor, pl. [byxorna har vida ben som dras åt vid knäna o. är därför idealiska att gömma äpplen i] plusfours, knickers; jfr äppel-knyckare, sbst.2, o. knickerbocker. TrelleborgsT 7/6 1932, s. 8. Massor av unga män i pinsamt nystrukna skjortor och nypressade äppleknyckarbyxor. DN(A) 2/6 1938, s. 12. —
-KNYCKARE, sbst.2 (äppel- 1932 osv. äpple- 1949–1951) [elliptiskt för äppelknyckar-byxor] äppelknyckarbyxor. (Att AIK-spelarna) bestå sig med samma kostymglädje som vid förra årets turnering till Italien, med plusfours eller s. k. äppelknyckare, slipovers, mössor och kavajer av samma färg och form. DN(A) 22/11 1932, s. 12. —
-KNYTE. (äppel- 1857 osv. äpple- 1871 osv.) knyte (se d. o. 3) med äpplen; äv. (o. numera i sht) om bakverk innehållande äpple (jfr knyte 3 c). Ett större äppelknyte, som .. fördelades lika mellan alla. ÖresundP 7/12 1857, s. 2. (Man kan) midt på smördegsstycket lägga ett litet skaladt och urhålkadt äpple, fyldt med hallonsylt och öfver detta hopfästa smörbakelsen så att det blir som ett litet knyte .. (Dessa smörbakelser) kallas .. äppleknyten. Langlet Husm. 544 (1884). —
-KOMPOTT. (äppel- 1755 osv. äpple- 1860 osv.) kompott på äpplen. Warg 372 (1755). Äppelkompott .. Så många äppelhalvor som få rum på ytan läggas i lagen och få sakta koka mjuka. Högstedt KokB 497 (1920). —
-KRÄM. (äppel- 1822 osv. äpple- 1755 osv.) kräm (se kräm, sbst.2 2) gjord på äpplen. Warg 565 (1755). Äppelkräm .. De oskalade äpplena sönderkokas, drifvas genom hårsikt; denna puré blandas med socker, kanel, citronskal, vin och (hjorthorns)substans, hälles i geléform, sättes att stelna med is omkring. Hagdahl Kok. 1013 (1879). —
(1, 2) -KVIST. (äppel- 1888 osv. äpple- 1643 osv.) kvist på l. av äppelträd; jfr apel-kvist. Leeta tigh ett Äple, Pärun eller Plomonqwist, som är släter, så tiock som titt lilla Finger eller smalare. Månsson Trääg. 13 (1643). —
-KVITTEN. (äppel- 2017 osv. äpple- 1780 osv.) (i fackspr.) varietet av kvitten, Cydonia oblonga Mill., med äppelliknande frukt; äv. om frukten. BBergius PVetA 1780, 1: 230. De begge allmännaste varieteterna af den allmännaste (kvitten)arten .. äro: Äpleqvitten .. och Päronqvitten. Eneroth Pom. 2: 358 (1866). Äppelkvitten, päronkvitten och mispel som blir gott som marmelad eller gelé. Sydsv. 29/12 2020, s. B3. —
(1 c) -KÄCK. (äppel- 1957 osv. äpple- 1960 osv.) överdrivet käck (o. aningen naiv); jfr -hurtig, -kindad. Expressen 22/3 1957, s. 10. (Filmkonsulenten) är expert på barnfilm, men ingen äppelkäck sagotant. DN 18/3 1999, Kultur s. 4. —
-KÄRNA, förr äv. -KÄRNE. (äppel- 1757 osv. äppla- 1956. äpple- 1569 osv.) [fsv. äplekiärne] kärna (se kärna, sbst.1 1 b) i l. från äpple; jfr apel-kärna. 2Saml. 9: 161 (1569). Huru man skal plantera Äple eller Pärunkärna. Månsson Trääg. 7 (1643). —
-LIK. (äppel- 1804 osv. äpple- 1745 osv.) äppelliknande; jfr äpplig 1. Kvittens stora äpplelika frukter är inte goda råa, men det blir fin marmelad av dem. GbgP 14/10 1972, Bil. s. 5. —
-LIKNANDE, p. adj. (äppel- 1950 osv. äpple- 1894 osv.) som liknar l. påminner om äpple; jfr -lik o. äpplig 1. De röda äppleliknande frukter, hvilka .. i Australien växa på en efter marken krypande palmart. SundsvT 24/1 1894, s. 3. —
-LUKT. (äppel- 1925 osv. äpple- 1804 osv.) lukt av äpple; jfr -arom. Det dröjde .. ej länge, innan äpplelukten framlockade .. (råttorna), och de marscherade i stora hopar från Skeppet. SP 28/4 1804, s. 3. —
-MADAM. (†) kvinnlig försäljare av äpplen; jfr madam 3 d o. -gumma, -mångelska, -månglerska. Jag måste tränga mig fram genom folkhopen (på marknaden), höll på att stöta kull ett bord för en äpplemadam. MoB 7: 138 (1810; normaliserat). GHT 19/3 1872, s. 2. —
(1, 2) -MAL. (äppel- 1898 osv. äpple- 1903 osv.) (numera mindre br.) om fjäril vars larv angriper äpplen l. äppelträd; jfr mal, sbst.2 1. DjurshT 16/7 1898, s. 4. Äppelmalen, som förstör våra äpplen. SöderhT 16/5 1944, s. 6. —
-MARMELAD. (äppel- 1822 osv. äpple- 1690 osv.) marmelad beredd av äpplen. Rålamb 14: 142 (1690). Äpple Marmolad. Äpplena skalas och skäres i tunna skifwor, och Sirapen slås der på, och låter det sachta koka i en kruka. Oec. 137 (1730). —
-MARÄNG. (äppel- 1864 osv. äpple- 1893 osv.) maräng med äpple. NorrkpgT 20/10 1864, s. 4. Äppelmaräng .. Äpplena kokas med socker som till kompott, uppläggas på ett fat, öfverstrykas med marängmassa och insättas i sval ugn. Hagdahl Kok. 1047 (1879). —
-MASK. (äppel- 1895 osv. äpple- 1872 osv.) mask (se mask, sbst.1 b β) i äpple; särsk. (o. i sht) om äppelvecklarens larv. Åtskilliga slags insektlarver hafva tillhåll inuti sjelfva frukten och förtära dess inre, såsom t. ex. den i äpplen och päron allmänt förekommande äpple-vecklaren eller äpplemasken. HbTrädg. 3: 98 (1872). Vad är det för fel på att få en äppelmask mellan tänderna när man biter i ett äpple? SvD 30/9 1992, s. 8. —
(1, 2) -MJÖLDAGG~02 l. ~20. (äppel- 1923 osv. äpple- 1908 osv.) om växtsjukdom orsakad av parasitsvampen Podosphaera leucotricha (Ellis & Everh.) E. S. Salmon, som växer på äppelträdets blad, skott, blommor o. frukt; äv. om svampen; jfr mjöldagg 1. AB 21/1 1908, s. 5. Äpplemjöldagg .. uppträdde på flera ställen i södra delarna av landet. LAHT 1922, s. 291. —
-MOS. (äppel- 1546 osv. äppla- 1549 osv. äpple- 1547 osv.) [fsv. äplemos] mos berett av äpplen; jfr -gröt o. apel-mos. GripshR 1546–47. Av billiga äpplen kan man t. ex. koka det allra bästa äppelmos. Bolin VFöda 279 (1934). —
-MUNK. (äppel- 1807 osv. äpple- 1681 osv.) munk (se d. o. 2 a) innehållande äpple. HovförtärSthm 1681 A, s. 45. Hushållerskan stod i köket och gräddade äpplemunkar, och det doftade så aptitligt öfver hela huset. EskilstT 4/5 1870, s. 3. —
-MUST, förr äv. -MOST. (äppel- 1766 osv. äppla- 1555. äpple- 1539 osv.) [fsv. äplemoster] dryck av ojäst råsaft från äpplen (jfr -juice, -saft); förr äv. om äppelvin l. äppelcider (jfr cider); jfr must 2. TullbSthm 1539, s. 35 b. Ehuru med Cider egenteligen förstås Äppelmust .. är likwäl nödwändigt att anmärka, att af Päron en dylik must äfwen kan beredas. Fischerström 4: 390 (c. 1795). Till efterrätt rekommenderas ett glas färskpressad äppelmust från det egna musteriet. SvD 8/4 2022, s. 39. —
-MÅNGELSKA. (äppel- 1680–1807. äpple- 1805) (†) äppelmånglerska; jfr -gumma, -madam. Pijgan Maria Andersdotter, och Malin Andersdotter på sitt 22 åhr Begge uthi tienst hoos ÄppellMångelskor. BoupptSthm 1680, s. 1044 a. Weste (1807). —
-MÅNGLARE. (äppel- 1901 osv. äpple- 1734–1890) (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) försäljare av äpplen. Serenius B 3 b (1734). (Gorkij) är kockspojke på en ångbåt, lärling vid ett bageri, hamnarbetare, slaf vid saltverken, äppelmånglare, stationskarl, slutligen sekreterare hos en advokat. SvD(A) 11/9 1901, s. 4. —
-MÅNGLERSKA. (äppel- 1852 osv. äpple- 1734 osv.) [jfr -månglare] (numera bl. ngn gg, i skildring av ä. förh.) kvinnlig försäljare av äpplen; jfr -gumma, -madam, -mångelska. Serenius B 3 b (1734). En gång måste han .. afköpa en äpplemånglerska hela hennes förråd. ÖrebroT 3/1 1893, s. 4. —
-NYPON, förr äv. -NJUPON. (äppel- 1850 osv. äpple- 1816 (: Äpple-njupon-Rosor)–1935) (numera mindre br.) plommonros. Äppelnypon (Rosa pomifera) .. Odlas för deras stora, köttiga nypons skull. Müller FruktTräd. 148 (1850). VåraKulturvN 293 (1977).
(1, 2) -ODLING. (äppel- 1861 osv. äpple- 1861 osv.) odling (se d. o. 2) av äpplen; äv. konkret (jfr -trädgård). GbgP 11/10 1861, s. 2. Endast inom det sydvestra hörn, som på kartan angifves, är äppelodlingen allmän. AtlFinl. 11 b: 5 (1899). Vid äppelodlingarna fick vi parkera bilen. Karnstedt Slamf. 217 (1977). —
-PAJ. (äppel- 1867 osv. äpple- 1867 osv.) paj (se paj, sbst.1) med fyllning av (skivade) äpplen; jfr -kaka, -pastej. Desserten, som består af äpplepaj, dampsonspudding, tårtor, sylter, russin, mandel och andra läckerheter. GHT 19/10 1867, s. 2. —
-PANNKAKA~020. (äppel- 1730 osv. äpple- 1899 osv.) pannkaka med äppelbitar l. rivet äpple blandat i smeten; jfr -plätt. Oec. Reg. s. 1 (1730). Smörgåsbord med bränvin – fisk / Ärter och fläsk. / Äppelpankaka. / Namnam. / Ost. Strindberg Brev 4: 8 (1884). —
-PASTA. (äppel- 1879 osv. äpple- 1884–1915) särsk. (kok.) pasta (se d. o. 1) beredd av äpplen; jfr -pastej. Äppelpasta .. Massan (från sönderkokta äpplen) lägges i syltkitteln, kokas upp raskt .. får koka tills den är ganska fast, då sockret tillsättes. Hagdahl Kok. 1076 (1879). —
-PASTEJ. (äppel- 1730 osv. äpple- 1755 osv.) (numera i sht i skildring av ä. förh.) pastej (se pastej, sbst.1) med äpplen som fyllning (jfr -kaka, -paj); förr äv. om konfekt av fast äppelmarmelad. Äppel Pastey .. Sedan tages twå delar (skalade, urkärnade o. kokta) Äplen, en del socker, koka uppå elden alt jämt, så länge man tycker det blir lagom hårdt. Oec. 94 (1730). Äpplepastej .. En pastej- eller timbalform beklädes med mördeg, de insockrade äpplena fyllas deri, mördegslock lägges öfver dem och formen insättes i lagom varm ugn. Langlet Husm. 508 (1884). —
-PIPA. (äppel- 1884 osv. äpple- 1911 osv.) om rörformad kärnhusuttagare för äpplen; jfr pipa, sbst.1 3. Stora lösa äpplen .. skalas och skäras i tjocka skifvor; kärnhuset urtages med äppelpipa. Langlet Husm. 436 (1884). —
(2) -PLANTA. (äppel- 1867 osv. äpple- 1872 osv.) jfr planta, sbst.1 1 a. Den på Ulfstorp warande trädskolan, innehållande .. 1370 äkta samt 1000 oäkta päron- och äppelplantor. TWenersbg 19/2 1867, s. 4. —
-PLOCKARE. (äppel- 1900 osv. äpple- 1892 osv.)
1) person som (yrkesmässigt) plockar äpplen; jfr plockare 1. Arbetet 23/9 1892, s. 4. Och som .. (slottsfrun) står där och tar emot dignande korgar från sina äppelplockare .. kommenderar hon över en fruktträdgård om fjortonhundra träd. SvD(A) 22/10 1933, Söndagsbil. s. 1.
2) redskap för plockning av äpplen; jfr plockare 2. VästervP 25/8 1900, s. 3. Denna äppelplockare .. är ett snillrikt och effektivt verktyg för att plocka upp frukt utan att behöva böja sig ner till marken. DN 17/9 2020, Kultur s. 16. —
-PLÄTT. (äppel- 1879 osv. äpple- 1837 osv.) jfr plätt, sbst.2 IV, o. -pannkaka. SvKock. 134 (1837). Äppelplättar .. Smält lite fett i plättlaggen och häll i lite av smeten. Lägg en äppelskiva i varje plätt. Grädda plättarna som vanligt. ICAKurir. 1983, nr 9, s. 42. —
-PUDDING, förr äv. -BUDDING l. -BUDING. (äppel- 1822 osv. äpple- c. 1710 osv.) pudding med äpple som huvudbeståndsdel. Äpple-buding .. (Ta till äppelmoset) Sex ägg med hwitan och sex utan hwijtan, rifwit bröd, som är godt, ett muskot, något såcker, kannel, lijtet salt, cardemommer, rusin och corinter; och giör såsom med Buding want är. Valleria Hush. 8 (c. 1710). —
-PULP. (äppel- 1942 osv. äpple- 1941 osv.) (i fackspr.) pulp (se d. o. 1) av äpplen. Prima dansk äpplepulp till salu. SvD(A) 4/10 1941, s. 17. —
-RING. (äppel- 1891 osv. äpple- 1870 osv.) om (torkad) ringformig skiva av urkärnat äpple; jfr -skiva. HbgT 25/1 1870, s. 4. Äppelringar som de hela hösten skurit och hängt på snören och torkat i linnekammaren tills det doftade som i paradiset. Tunström Julorat. 25 (1983). —
-RIS. (äppel- 1822 osv. äpple- 1884 osv.) maträtt tillredd av kokta risgryn med bitar av äpple l. äppelmos o. d.; jfr ris, sbst.2 b β. Nordström Matlagn. 160 (1822). Middagen slöts med äppelris. Almqvist TreFr. 3: 69 (1843). —
-ROS. (äppel- 1866 osv. äpple- 1924 osv.) om (individ av) rosarten Rosa rubiginosa Lin. JönkBl. 14/7 1866, s. 3 (använt ss. efternamn). Rosa rubiginosa L. På grund av bladens och de unga skottens starka äppeldoft gemenligen kallad äppelros. HantvB I. 3. 1: 121 (1935). —
-RUND. (äppel- 1878 osv. äpple- 1893 osv.) klotrund som ett äpple (jfr rund, adj. I 1 d); i fråga om kroppsdel l. person äv.: fyllig l. trind (o. rosig (se rosig, adj.1 4 b)) (jfr rund, adj. I 1 e η). Hon var liflig, smärt och smidig, med friska, äppelrunda kinder. Hvad nytt? 1878, nr 49, s. 4. (Fröfirman har) bra nyheter, t.ex. en äppelrund gurka från Nya Zeeland. ICAKurir. 1993, nr 8, s. 10. —
-RÄTT. (äppel- 1855 osv. äpple- 1756 osv.) maträtt innehållande äpple; jfr rätt, sbst.1 1. Et sätt, huru en Äpple-rätt af de Ängelska här plägar tilredas. Kalm Resa 2: 425 (1756). —
-RÖD. (äppel- 1840 osv. äpple- 1884 osv.) röd som ett rött äpple; särsk. om kinder eller hy (jfr röd, adj. 1 l). Den trefliga Karnas .. med snöhvit panna, blå ögon, äppelröda kinder. AB 5/12 1840, s. 3. En specialsydd äppelröd klänning med släp. Expressen 14/2 2013, Extra s. 18. —
-RÖNN. bot. om trädet Sorbus domestica Lin.; jfr oxel-päron 2, päron-rönn. Hylander PrydnV 68 (1948). Äppelrönnen har frukter som ser ut som mycket små grönbruna päron. DN 12/9 1998, Lördag s. 3. —
-SAFT. (äppel- 1822 osv. äpple- c. 1645 osv.) fruktsaft i l. från l. utvunnen ur äpple; jfr saft 1 o. -juice, -must. IErici Colerus 1: 329 (c. 1645). I norra Frankrike och England beredes af äppelsaften genom jäsning ”cider”. Skårman Forssell 61 (1902). —
-SIRAP. (äppel- 1855 osv. äpple- 1690 osv.) sirap (se d. o. 1 a) beredd av äppelsaft (o. socker). Rålamb 14: 137 (1690). Det här serveras på efterfesten: .. Stekt hjort med lakrits på ett rågbrödchips. Jordärtskocksglass med äppelsirap. Expressen 10/12 2006, s. 26. —
-SKAL. (äppel- 1807 osv. äpple- 1578 (: Granat äpleskaal) osv.) [fsv. äpleskal] skal (se skal, sbst.1 1 c) på l. från äpple. Rudbeckius Kyrkiost. 59 (c. 1635). Äpleskal förtager os, om man lägger en liten bit deraf på glöden sedan man skjutit igen spjället. Rothof 727 (1762). —
-SKALARE. (äppel- 1861 osv. äpple- 1860 osv.) köksredskap avsett för skalning av äpplen; jfr skalare, sbst.1 2, o. -skalnings-maskin. En äppleskalare, ett instrument, som .. ingalunda är öfverflödigt här, hvarest frukt till en betydlig del ingår i den hvardagliga spisen. AB 12/6 1860, s. 3. —
-SKALNINGS-MASKIN. (äppel- 1859 osv. äpple- 1859 osv.) äppelskalare; jfr skalnings-maskin 1. Utställningens kanske mest omtyckta föremål för tillfället var en liten äppelskalningsmaskin .. På ett par sekunder skalas ett äpple af densamma. AB 17/9 1859, s. 3. —
-SKIVA. (äppel- 1807 osv. äpple- 1786 osv.) skiva av äpple; jfr -klyfta, -ring, -strimla. Björkegren 2458 (1786). I berlinermunkar .. äro äppelskifvor lagda mellan rundlar af degen. 2NF 37: Suppl. 631 (1925). —
(2) -SKOG. (äppel- 1861 osv. äpple- 1888 osv.) (numera bl. tillf.) skog av äppelträd. GbgP 28/9 1861, s. 1. En yfvig äppelskog med stora eldröda äpplen. Agrell Sthm 78 (1892). —
(1, 2) -SKORV. (äppel- 1922 osv. äpple- 1895 osv.) bot. om växtsjukdom orsakad av sporsäckssvampen Venturia inaequalis (Cooke) G. Winter som angriper äppelträdets blad o. frukter; äv. om svampen; jfr skorv 2. GHT 1895, nr 123 B, s. 1. De svampar, som med gemensamt namn kallas fruktträdsskorf, men i själfva verket utgöras af tre olika arter: äppleskorf, päronskorf och körsbärsskorf. SD(A) 20/3 1903, s. 8. (Professorn hade) varit vänlig att medföra och utställa prov på svampartade fruktsjukdomar såsom kärnfruktsmögel, äppelskorv, krusbärsmjöldagg m. m. SvD(A) 30/8 1922, s. 7. —
-SKRABBA. (äppel- 1948 osv. äpple- 1932 osv.) (i sht i vissa trakter, bygdemålsfärgat l. vard.) äppelskrott. AB(A) 12/11 1932, s. 10. Han sparkade .. till en äppelskrabba som låg på trottoaren. Hedberg Dan 298 (1948). —
-SKROTT. (äppel- 1913 osv. äpple- 1876 osv.) skrott (se skrott, sbst.2 3) av äpple; jfr -skrabba, -skrutt. UpsP 31/7 1876, s. 3. Papper, bananaskal och äppleskrottar lågo i högar. GHT 1892, nr 258 B, s. 2. —
-SKRUTT. (äppel- 1944 osv. äpple- 1882 osv.) äppelskrott; jfr skrutt 4. SvFolktidn. 1882, nr 47, s. 4. Gamla äppelskruttar, vilka läggs under någon buske. Expressen 18/11 1944, s. 14. —
-SKÖRD. (äppel- 1847 osv. äpple- 1857 osv.) skörd (se skörd, sbst. 6) av äpplen; äv. konkret, om utbyte l. avkastning av sådan skörd (jfr skörd, sbst. 7). AB 7/10 1847, s. 2. Af en anteckning för 1771 synes .. att äpleskörden gick till 71 tunnor. Eneroth Pom. 1: 43 (1877). De motiv .. (konstnären) här valt var sommarskildringar från västkusten och äppelskörd i Mellansverige. Form 1947, s. 49. —
(1, 2) -SLAG. (äppel- 1875 osv. äpple- 1578 osv.) äppelsort; jfr slag, sbst.2 1. BOlavi A 5 b (1578). Af de olika äppelslagen kan hvitgyllien bäst odlas norrut. DN 16/11 1875, s. 2. —
-SMAK. (äppel- c. 1755 osv. äpple- 1866 osv.) smak (se smak, sbst.1 1) av äpple (jfr -arom); äv.: smak (se smak, sbst.1 5) för äpplen. Warnmark Vitt. 393 (1701; normaliserat). Vi ha’ .. (Adams) dumma äppelsmak / Ju för allt ondt att tacka! NorrkpgT 23/4 1853, s. 2. De små äppelbitarna i fyllningen har en god äppelsmak och fin konsistens. AlltMat 2021, nr 13, s. 64. —
-SOPPA. (äppel- 1730 osv. äpple- 1733 osv.) soppa vari äpple ingår ss. huvudingrediens; förr äv. om maträtt innehållande vetebröds- o. äppelskivor samt vin (jfr soppa, sbst.1 1, o. -tårta). En Äppel-Såppa. Tag twå twåörs Simlor och skär i skifwor, och steek det i smör, tag så Äplen och skiär som til Äppel-Torta, .. slå så litet Wijn uppå, sachtelig eld under och öfwer. Oec. 30 (1730). Vill ni ha äppelsoppan kall eller varm? Strindberg Påsk 24 (1901). —
(1, 2) -SORT. (äppel- 1835 osv. äpple- 1825 osv.) sort (se d. o. 3 g) av äpple; jfr -slag. JönkT 26/2 1825, s. 4. Det finns flera hundra äppelsorter med olika karaktär att välja på. Nilsson HemlKock. 205 (2007). —
(2) -SPINNMAL~02 l. ~20. (äppel- 1934 osv. äpple- 1901 osv.) entomol. om spinnmalen Yponomeuta malinellus Zeller vars larver lever på äppelträd, apelspinnmal. Uppl. 1: 155 (1901). Skador av äppelspinnmal har .. rapporterats från ett flertal län. TrelleborgsT 16/8 1952, s. 5. —
(2) -STAM. (äppel- 1824 osv. äpple- 1722 osv.) stam (se stam, sbst.3 I 1) av äppelträd (använd ss. grundstam vid ympning); jfr apel-stam. At man ympar hwar art tilsamman; som äple, på äple-stammar. Ahlich 144 (1722). —
(1, 2) -STEKEL. (äppel- 1935 osv. äpple- 1906 osv.) entomol. bladstekeln Hoplocampa testudinea (Klug) vars larv lever i äppelkart. Tullgren Skadeins. 116 (1906). På mina äppelträd har jag konstaterat äppelstekeln. Arbetet 21/8 1935, s. 6. —
-STJÄLK, förr äv. -STJÄLKE. (äppel- 1852 osv. äpple- 1749 osv.) [fsv. äplestiälke] stjälk (se d. o. 3) på äpple. Lind 1: 193 (1749). Kärnhuset innehåller .. 20 gånger mera jod än hela det övriga äpplet .. Har man bara bra tänder skall man helt enkelt inte lämna mer än äppelstjälken kvar. DN(A) 11/9 1937, s. 16. —
-STRIMLA. (äppel- 1935 osv. äpple- 1926 osv.) strimla (se strimla, sbst.1 2) av äpple; jfr -skiva. SöderhT 10/7 1926, Bil. s. 15. (Vitkålsstrimlor) blandas med råa tomat- och äppelstrimlor. SvD(A) 9/12 1935, s. 10. —
-SUFFLÉ. (äppel- 1879 osv. äpple- 1884 osv.) sufflé vari äpple ingår. Hagdahl Kok. 869 (1879). Äppelsufflé med kanelglass. DN 30/1 2021, Kultur s. 45. —
-SYRA. (äppel- 1795 osv. äpple- 1785 osv.) om ett slags syra (se syra, sbst.1 4) som framför allt förekommer i en rad syrliga frukter o. växtdelar. Ehuru denna syra är närvarande mäst uti alla våra sura fruktsafter, men blandad med Citron-syra, hvilken senare syra ej finnes uti Äple-saften, vil jag hädanefter kalla den Äple-syra. VetAH 1785, s. 21. —
-SYRAD, adj. (äppel- 1806 osv. äpple- 1808 osv.) [till -syra] (†) kemiskt förenad med äppelsyra; jfr -syrad (se sp. S 15711). HandelsT 29/7 1806, s. 3. Äpplesyradt Kali bildar en deliqvescent massa. Berzelius Kemi 1: 423 (1808). DjurshT 16/10 1908, s. 3. —
-SYRAD, p. adj. (äppel- 2011 osv. äpple- 1900 osv.) som gjorts syrlig med hjälp av äpple; jfr syra, v. 1 a α. Till kokadt fläsk, kött af kalf och får och fågel samt hare m. m. smakar den .. äpplesyrade hvitkålen alldeles utmärkt. Triumf 1900, nr 37, s. 1. —
-SÅS. (äppel- 1879 osv. äpple- 1755 osv.) sås tillredd av l. smaksatt med äpple. Ankor med Äple-Sauce som ätes kall. Warg 222 (1755). —
-TJUV. (äppel- 1835 osv. äpple- 1906 osv.) person som stjäl l. stulit äpple(n); jfr -knyckare, sbst.1 3SAH XLVI. 2: 279 (1835). ”Likmull” var .. bra att strö kring äppleträden .. vilka därigenom skyddades mot äppletjuvar. Hagberg DödGäst. 640 (1937). —
(2) -TRÄ, sbst.1 (äppel- 1823 osv. äpple- 1640 osv.) trä l. virke av äppelträd; jfr apel-trä. Linc. Xx 2 a (1640). Många hålla före at Äpleträ är godt til Swarfning. Rosensten Skog. 8 (1737). —
-TRÄD, förr äv. -TRÄ, sbst.2 (äppel- 1611 osv. äppla- 1701 osv. äpple- 1541 osv.) [fsv. äpleträ] om trädet Malus domestica Borkh., (trädgårds)apel; jfr anm. 1:o under apel. HögaV 2: 3 (Bib. 1541). De knotiga äppelträden i slänten .. håller på sina vita blommor i rädsla för frosten. Jörgensdotter BergDöttrar 313 (2009). —
(1, 2) -TRÄDGÅRD~02 l. ~20, förr äv. -TRÄGÅRD. (äppel- 1756 osv. äpple- 1782 osv.) trädgård dominerad av fruktträd vilka uteslutande l. till övervägande del utgörs av äppelträd; äppelodling; jfr -gård. Mäst wid alla bond-gårdar och andra gårdar här i landet war en sådan äppelträgård. Kalm Resa 2: 284 (1756). Kiviks Musteri öppnar sina äppelträdgårdar den 13 maj. YstadAlleh. 22/4 2021, Bil. s. 10. —
-TUNNA. (äppel- 1825 osv. äpple- 1597 osv.) (numera bl. tillf.) tunna för l. med äpplen. 3SthmTb. 2: 134 (1597). Någre äpple- och Pährun tunnor. HovförtärSthm 1681 B, s. 1470. —
(1 c) -TYSK, m.//ig. (äppel- c. 1771 osv. äpple- 1864–1902) nedsättande, om tysk uppfattad l. ansedd som inskränkt o. småborgerlig l. enkel o. tarvlig. Bellman (BellmS) 1: 92 (c. 1771, 1790). (Han) betedde sig i hela affären med en stor hårdhet och med ett knusleri, som skulle hedrat en äkta äppeltysk. AnderssonBrevväxl. 1: 235 (1851). En skroderande, fet och blond liten äppeltysk med kulmage. Ohlmarks Par. 121 (1965). —
(1 c) -TYSK, adj. (äppel- 1846 osv. äpple- 1874–1923) som har egenskaper som anses utmärka en äppeltysk; äv. om sak. AB 1/4 1846, s. 2. Fadern (till Katarina II) var en äppeltysk filister. SvD(A) 1899, nr 267 A, s. 3. Att .. hela kapellet höll .. ett sådant äppeltyskt väsen och bleckskrammel och kackalorum. Lundström Jörgenb. 143 (1895). —
-TÅRTA. (äppel- 1730 osv. äpple- 1559 osv.) om kaka l. bakverk l. (o. numera bl.) tårta o. d. med äpple ss. (huvud)ingrediens; jfr tårta 1, 2 o. -soppa. KryddRSthm 1559 B, s. 41. Äppeltårta .. Botten och sidorna av en stor eller tvenne mindre tårtformar beklädes med mördeg, fylles med äppelkompott och övervikes av degkanterna. Högstedt KokB 544 (1920). —
-VECKLARE. (äppel- 1893 osv. äpple- 1837 osv.) entomol. om den till familjen vecklare hörande fjärilen Cydia pomonella Lin., vars larver lever i bl. a. äpplen. Dahlbom Insekt. 209 (1837). Äpplevecklaren, hvars larv är den s. k. äpplemasken. Holmström Naturl. 200 (1895). —
-VIN. (äppel- 1807 osv. äpple- 1749 osv.) vin berett av äpplen; jfr -must o. apel-vin, cider. Lind 1: 193 (1749). Jag vill brygga äppelviner, / fylla stora karaffiner. Karlfeldt FridLustg. 78 (1901). —
(2) -VIVEL. (äppel- 1893–1959. äpple- 1837–1901) (†) äppelblomvivel. Dahlbom Insekt. 61 (1837). Äpplevifveln .. lägger sina ägg i äppleträdets blomknoppar, hvarigenom blommor förstöres. Holmström Naturl. 196 (1895). SöderhT 30/7 1959, s. 7. —
-ÅR. (äppel- 1885 osv. äpple- 1898 osv.) om (sådant l. sådant) år med hänsyn till äppelskördens storlek; äv. pregnant, om år med rik äppelskörd. Om årets fruktskörd har direktör Abelin på Norrviken afgifvit det allmänna omdömet, att vi stå inför ett relativt godt äppelår, ett sämre päronår och ett dåligt plommonår. SundsvP 29/8 1906, s. 2. Stekta äpplen. Är ni trötta på sådana i detta äppelår? SvD(A) 22/11 1960, s. 16. —
-ÄTTIKA. (äppel- 1935 osv. äpple- 1640 osv.) ättika beredd av äpple, äppelcidervinäger; jfr apel-ättika, cider-ättika. OxBr. 11: 732 (1640). At när ölättikan möglar och förskämmes, då hon blifwit länge stående, blifwer äpleättikan alt bättre och bättre. SamlRönLandtbr. 2: 267 (1777). —
-ÖL. (äppel- 1859 osv. äpple- 1857 osv.) öl bryggt på l. med tillsats av äpple; förr äv. om slag av läskedryck med äppelsmak. EskilstAlleh. 18/7 1857, s. 4. Naturliga minneralvatten .. äfvensom Soda och Seltersvatten, Champagnedricka och Äppelöl på Apoteket i Trelleborg. TrellebT 2/6 1875, s. 4. Vi har uppemot 50 sorters öl, just nu har vi fått in belgiskt äppelöl (berättar bartendern). Ölandsbl. 2/7 2009, s. 13.
B (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat): ÄPPLA-BETT, -KAKA, -KÄRNA, se A. —
-LÅS, se C. —
-MOS, -MUST, -TRÄD, se A.
C: ÄPPLE-AROM, -BAKELSE, -BANAN, -BETT, -BIT, -BLAD, -BLADLOPPA, -BLADLUS, -BLOM, -BLOMMA, -CHARLOTTE, -CIDER, se A. —
-DRANK. [efter mlt. appeldrank l. ombildning av apel-drank; jfr t. apfeltrank] (†) om jäst dryck beredd av äpple; jfr apel-drank. Stiernman Com. 2: 548 (1648). Äpple-Dranck .. Denna Drancken brukas på mat i stället för Wijn. Oec. 187 (1730). —
-DRICKA, -ESSENS, -ETER, -EXTRAKT, -FORMIG, -FRUKT, -FYLLNING, -GELÉ, -GRÅ, -GRÖN, -GRÖT, -GUDINNA, -GUMMA, -GÅRD, -HURTIG, -JUICE, -KAKA, -KAMMARE, -KART, -KASTAD, -KIND, -KINDAD, -KLYFTA, -KNYCKARE, -KNYTE, -KOMPOTT, -KRÄM, se A. —
-KVASS. av äpplen beredd kvass (se kvass, sbst.1); jfr äppel-dricka. (Vid hovet i Moskva serveras) godt Öhl, sampt Hallon och allehanda slagz andra Bärmiödh, Äpleqwas eller Safft. Barckhusen Cotossichin 81 (1669). —
-KVIST, -KVITTEN, -KÄCK, -KÄRNA, -LIK, -LIKNANDE, -LUKT, se A. —
-LÅS. (äppla- 1682. äpple- 1638–1687) (†) äppelformigt (häng)lås? OrdnLilleTull. 1638, s. B 4 b. 1 stycke stort äple- eller hiertelås. Stiernman Com. 4: 727 (1687). —
-MADAM, -MAL, -MARMELAD, -MARÄNG, -MASK, -MJÖLDAGG, -MOS, -MUNK, -MUST, -MÅNGELSKA, -MÅNGLARE, -MÅNGLERSKA, -NYPON, -ODLING, -PAJ, -PANNKAKA, -PASTA, -PASTEJ, -PIPA, -PLANTA, -PLOCKARE, -PLÄTT, -PUDDING, -PULP, -RING, -RIS, -ROS, -RUND, -RÄTT, -RÖD, -SAFT, -SIRAP, -SKAL, -SKALARE, -SKALNINGS-MASKIN, -SKIVA, -SKOG, -SKORV, -SKRABBA, -SKROTT, -SKRUTT, -SKÖRD, -SLAG, -SMAK, -SOPPA, -SORT, -SPINNMAL, -STAM, -STEKEL, -STJÄLK, -STRIMLA, -SUFFLÉ, -SYRA, -SYRAD, -SÅS, -TJUV, -TRÄ, -TRÄD, -TRÄDGÅRD, -TUNNA, -TYSK, -TÅRTA, -VECKLARE, -VIN, -VIVEL, -ÅR, -ÄTTIKA, -ÖL, se A.
1) som påminner om l. liknar äpple, äppelliknande, särsk. om smak l. doft hos vin; äv.: som är som ett äpple ska vara. Syrligt äppelmos av de äppligaste av äpplen, mina Graastensäpplen. Expressen 27/11 1977, Extra s. 32. Villafranca .. Medelfyllig, mild och mjuk smak med äpplig eftersmak. PrislSystemb. 1993, nr 5, s. 27.
2) (numera mindre br.) om häst: apelkastad; jfr äppel-kastad. En hwit-grå äpplig Häst. DA 2/12 1772, s. 4. GbgP 21/5 1968, s. 34.
Spalt Ä 314 band 39, 2023