Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MJÖLDAGG mjø3l~dag2, r. l. m. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr d. meldug, nor. meldugg; efter t. mehltau (mnt. meldouw, fht. militou; jfr feng. mildéaw, meledéaw, eng. mildew), vars förled trol. är germ. meliþ, got. miliþ, honung (jfr HONUNGS-DAGG), men senare uppfattats ss. mehl, mjöl]
1) mjölliknande, vit l. grå ludd (beströdd med små gulbruna klot av ett knappnålshuvuds storlek) på blad o. unga växtdelar, utgörande myceliet av mjöldaggssvampar; äv. om svampen. Salander Gårdzf. 148 (1731). Ärter lida af rost och mjöldagg. Arrhenius Jordbr. 2: 144 (1860). Mjöldaggen är rosens lungsot. Abelin VTr. 92 (1903). Mjöldaggen tärde bärbuskarna. Nilsson HistFärs 236 (1940). jfr KRUSBÄRS-, LÖNN-, VETE-, VIN-, ÄPPLE-MJÖLDAGG m. fl.
2) vitaktigt, mjöligt överdrag som stundom anträffas på blad l. andra växtdelar o. som består av en vätska i fina droppar, utgörande exkrementer från bladlöss. Thomson Insect. 130 (1862).
Ssgr (till 1): MJÖLDAGGS-, äv. MJÖLDAGG-FLÄCK. LAHT 1907, s. 299. —
-FRI. Mjöldaggsfria Krusbär. Viola 1923, nr 38, s. 3. —
-SJUK. Mjöldaggsjuka krusbärsbuskar. LAHT 1907, s. 304. —
-SVAMP. benämning på olika arter av skadegörande kärnsvampar av släktet Erysiphe Lév. (som framkalla mjöldagg). UVTF 2: 45 (1872). Hellström NorrlJordbr. 352 (1917).

 

Spalt M 1168 band 17, 1945

Webbansvarig