| Publicerad 2010 | Lämna synpunkter |
TÅRTA tå3rta2 l. tor3–, r. l. f.; best. -an; pl. -or (HovförtärSthm 1618–19 A, s. 17, osv.) ((†) -er KryddRSthm 1555–56, s. 114 (: Rijs tårter), Scherping Cober 2: 92 (1737)).
1) (†) om (olika typer av) maträtt(er) bakad(e) i ugn l. bakverk bestående av botten l. skal (o. lock) av (smör)deg o. med fyllning av kött l. svamp l. grönsaker l. frukt, paj (se PAJ, sbst.1), paté; jfr PASTEJ, sbst.1; i sht ss. senare led i ssgr. Till tortter sueskonn. KryddRSthm 1589, s. 49. När .. (köttfyllningen) är redo, fyller man ther aff så mycket som nogh är vthi Pannan, och garnera henne först på Båtnen, och ther med fazonnerar Tortan, och sticker henne vthi Ugnen. Salé 149 (1664). Tårtta af Oxtunga. Skiär färska .. Oxtungor uthi skifwor mycket tunna, lägg dem uthi en Tårt-panna medh granna .. Ägg .. och öfwertäck den medh .. Deegh. Rålamb 14: 118 (1690). Bruneller .. kokas uti wijn och waten, socker och Canel, skiär sönder Brunellerna .. låt blifwa kalt, sedan som en Torta med deg och stremlor på låcket. Oec. 45 (1730). (Av degen) utkaflas en botten .. som nedlägges i en stekpanna .. På denna botten bredes nu sylt .. och deröfver lägges i rutor med bakelsesporre skurna remsor. Tårtan gräddas i varm ugn. Langlet Husm. 553 (1884). — jfr CHAMPINJONERS-, HACKELSE-, KRÄVETE-, MANDEL-, MÄRG-, OST-, OSTER-, OXMÄRGS-, PISTASCH-, ROVE-, SPENAT-, STICKELBÄRS-, SVIN-TÅRTA m. fl.
2) (större) finare bakverk (för flera personer) av olika sammansättning o. utseende (vanl. bestående av flera bottnar o. däremellan i lager liggande olika sorters fyllning o. med täcke l. garnering av grädde l. marsipan o. d.), vanl. avsett att förtäras (tillsammans med dryck) vid högtidliga tillfällen l. ss. dessert; särsk. ss. senare led i ssgr, företrädesvis med förled som betecknar tårtans huvudingrediens l. utseende l. baksätt; äv. i uttr. vid tårtan betecknande tidpunkten då tårta äts l. börjar ätas; förr äv. om (finare) kaka; jfr KAKA, sbst. 2 b. Konditoriet säljer tårtor för speciella tillfällen såsom födelsedagar, dop, bröllop, påsk, jul, m. m. Trots att vi redan var mätta beställde vi kaffe och tårta till dessert. Vid tårtan höll min kusin tal till brudparet. Nordström Matlagn. 136 (1822). Tårtor utgöras af tunna bottnar, som uppläggas på hvar andra med sylt, marmelad eller kräm emellan. Hagdahl Kok. 879 (1879). Man har stigit upp från bordet / Hos den gamle generaln, / Sedan politiken ordet / Fört vid tårtan och pokaln. Snoilsky 2: 98 (1881). Parken var som en enda tårta, så vit var den. På bägge sidor om .. gångarna lågo jättehöga (snö)drivor. Malmberg Åke 63 (1924). Du .. ska ha kaffe och doppa riktigt. Det fanns vetebröd och en tårta på bordet. Martinson KärlekKr. 268 (1947). Det var under finansministerns traditionella promenad med vårbudgeten till riksdagen .. som mannen kastade en tårta på (honom). DN 6 ⁄ 10 2004, s. A15. Samernas nationaldag firades i Gällivare med flagghissning, tal, tårta, utställning och konstvernissage. NorrbK 9 ⁄ 2 2009, s. 14. — jfr APELSIN-, BLAD-, CHOKLAD-, LAGG-, MARSIPAN-, MARÄNG-, PIGGSVINS-, PÄRON-, PÖS-, RABARBER-, RES-, RULL-, SOCKER-, SOFIA-TÅRTA m. fl. — särsk.
b) i uttr. tårta på tårta, betecknande för mycket av det goda, jfr KAKA, sbst. 1 e β; särsk. i fråga om språkligt uttryck: tautologi. Weste (1807). I konungens drägt var något som stötte ögat: han bar på en gång Ordenskedjan och blå bandet. Sådant kallas eljest, på spe, tårta på tårta. Crusenstolpe CJ III. 1: 156 (1846). ”Orsaken beror på” är en tautologi – ett dubbeluttryck, en tårta på tårta – och dessutom en kontamination .. av två uttryck. DN 27 ⁄ 9 1992, s. C2. Avancerade kameraåkningar, dubbelexponeringar, en gigantisk fond med lampor och rörliga bilder blir lite tårta på tårta och på gränsen för vad ögat kan ta in. Sydsv. 28 ⁄ 11 2008, s. B7.
c) i mer l. mindre bildl. anv., särsk. om ngt osedvanligt vackert l. konstfärdigt l. njutbart o. d.; äv. (i bild) med tanke på att en tårta delas i bitar. Jag skrifver stora luntor romantik; har aldrig skrifvit större; – men troligen är det sista tårtan af den sorten; – du får det till höstläsning. Bremer Brev 3: 29 (1847). (Partiledaren) skulle ur denna offentliga tårta skära bort de bitar Ny demokrati vill ta bort för att kunna sänka skattetrycket. DN 21 ⁄ 5 1991, s. A12. För hyllningarna svarar unge och uppmärksammade trombonisten Ola Åkerman .. med sin kvartett. Och grädde på den tårtan blir Vincent Nilsson .. södra Sveriges erkända tromboness. SDS 25 ⁄ 2 1992, s. A21.
-BAKELSE. (numera bl. tillf.) mindre tårtliknande bakelse (se d. o. 2 b) l. fylld kaka. Degen .. tages sedan ut med små former, eller skäres i snibbiga rutor, som tort-bakelser. Warg Bih. 116 (1765). —
(2 (c)) -BIT. bit tårta; äv. oeg. l. mer l. mindre bildl., om ngt som utgör en bit av en helhet. SAOL (1900). I gamla rastgårdens hemska tårtbitar (i det f. d. fängelset) blir det utekafé. DN 15 ⁄ 4 1989, s. 1. Det räcker inte längre med osthyvel, vi måste ta tårtbitar om vi ska komma i balans (i den kommunala budgeten), säger stadsdelschefen. GbgP 18 ⁄ 9 1990, s. 27. —
(1, 2) -BOTTEN. (tårt- 1690 osv. tårte- 1690)
1) botten (se d. o. I 1 o) av smördeg l. sockerkaka l. maräng o. d. till l. i tårta. Rålamb 14: 117 (1690).
2) (†) form av metall för bakning av tårta l. tårtbotten; jfr -form. BoupptRasbo 1750. BoupptVäxjö 1896. —
(1, 2) -DEG. (tårt- 1790 osv. tårte- c. 1710–1755) deg till tårta l. tårtbotten. Valleria Hush. 31 (c. 1710). —
(1, 2) -FORM, förr äv. -FORMA. (tårt- 1712 osv. tårte- 1670) form för bakning av tårta l. tårtbotten; jfr form II 1 o. -botten 2, -panna, -ring. BoupptSthm 1670, s. 1612. (Smeten) lägges i en tårtform .. och bakas vid något starkare värmegrad än n:r 2. AHB 92: 47 (1876). —
-GLASYR. glasyr (se d. o. 4) för garnering l. täckande av tårta. Att medelst strut .. lägga ornamentala linier med någon välsmakande, vacker tårtglasyr eller kräm (på tårta). Grafström Kond. 249 (1892). Stilen på .. bakverken är omsorgsfull men inte stel. Tårtglasyren är inte pedantiskt utstruken. DN 29 ⁄ 2 2004, Söndag s. 17. —
-KALAS. kalas där det bjuds tårta; äv. med särsk. tanke på tillfälle då ngt speciellt ska firas; jfr kalas 1 slutet. SvD(A) 9 ⁄ 6 1956, s. 2. Efter VM-guldet följde .. grattisreportage och tårtkalas hemma i finsoffan. Säkerhetshandb. 64 (1990). —
-KARTONG. kartong (se d. o. 2) för transport l. förvaring av tårta; jfr -ask, -låda. Martinson BakSvenskv. 19 (1944). —
(1, 2) -KAVEL l. -KAVLE, förr äv. -KAVLA. (tårt- 1749–1828. tårte- 1754–1795) (†) kavel avsedd för utkavling av tårtdeg; jfr kavle 1 d. Lind 1: 1282 (1749). Bordet miölas wäl och degen lägges derpå, samt med en tårt-kafla utkaflas så tiock, som en tiock spis-kaka. Warg 684 (1755). Heinrich (1828). —
-LJUS. litet stearinljus för dekoration av tårta o. d. (varvid antalet ljus på födelsedagstårta vanl. motsvarar födelsedagsbarnets nya ålder). Flickan lyckades i ett andetag blåsa ut alla de fem tårtljusen på födelsedagstårtan. Thelander Eldfågeln 119 (1959). —
(1, 2) -LOCK. (tårt- 1755. tårte- 1730–1733) särsk. (†) lock till panna l. fat vari man bakar l. anrättar tårta o. d. Oec. 29 (1730). Den upblandade maten lägges .. (på hummerskalen) och sättes sedan på et bläckfat, som är smort med smör: låt dem då blifwa gulbruna i ugnen eller med et tårt-låck, at gräddas i spisen med eld öfwer och under. Warg 332 (1755). —
-LÅDA. (numera bl. tillf.) tårtkartong. Strindberg Brev 2: 271 (1881). Han hade en väldig tårtlåda under vardera armen. Krusenstjerna Pahlen 2: 141 (1930). —
-MASSA. (numera föga br.) jfr massa, sbst.2 1 a δ. Såsom förtydligande exempel .. må nämnas, att, vi hafva tårtdeg och tårtmassa, mördeg och mörmassa, smördeg och smörmassa. Grafström Kond. 175 (1892). —
(1, 2) -PANNA. (tårt- 1577 osv. tårta- 1664. tårte- 1577–1753. tårter- 1627) (numera föga br.) (lockförsedd) form för bakning av tårta o. d.; jfr panna, sbst.1 1, o. -botten 2, -form, -ring. HovförtärSthm 1577 B, s. 5. 1 tortpanna med lock och lös bottn. BoupptRArk. 1699. Ugnbakat Bröd som bakades antingen i Ugn eller på Tårtpanna af jäsen deg. Retzius FlVirg. 134 (1809). Karlson StåtVard. 601 (1945). jfr mässings-tårtpanna.
-PAPPER. (runt) papper med genombrutet mönster l. (spets)bård avsett att läggas mellan tårta o. dyl. o. serveringsfat. Man bör välja tårtpapper med smalare bårder, som passa till tårtan och icke hindra dess servering. Grafström Kond. 249 (1892). GT 10 ⁄ 7 2004, s. 6. —
-RING. (numera bl. tillf.) form av metall för bakning av tårtbotten o. d.; jfr ring, sbst.1 2, o. -form. Först må påminnas därom, att de tårtringar, som användas för att af anslagsmassor erhålla bottnar, böra före begagnandet vara .. invändigt något smorda med smör. Grafström Kond. 247 (1892). —
(1, 2) -SMET. smet (se smet, sbst.2 II 3) till tårta l. tårtbotten. Schultze Ordb. 4605 (c. 1755). —
(1, 2) -SPORRE, förr äv. -SPORRA. (tårt- 1749 osv. tårte- 1815) (numera föga br.) redskap varmed man skär till utkavlad (tårt)deg för garnering; jfr sporre, sbst.1 3 e. Lind 1: 1004 (1749). BoupptSkedvi 14 ⁄ 3 1895.
B (†): TÅRTA-PANNA, se A.
C (†): TÅRTE-BOTTEN, -DEG, -FORM, -KAVEL, -LOCK, -PANNA, -SPORRE, se A.
D (†): TÅRTER-PANNA, se A.
Spalt T 3570 band 36, 2010