| Publicerad 1980 | Lämna synpunkter |
SMÖRGÅS smœr3~gå2s l. 40, ngn gg smö3r~gå2s l. smœ3r~ (smö`rgås (l. smörrgås) Weste; smö`rgå´s Dalin; Östergren (1942: -ö- är .. så gott som alltid kort)); r. l. f. (m. Sahlstedt (1773), Weste FörslSAOB (c. 1815)); best. -en; pl. -ar (JBarckman Brev 29/10 1656 osv.) ((†) -gäss Grubb 59 (1665; i bet. 1)).
1) (numera föga br.) smörklick l. smörklimp l. smör på ett stycke bröd l. till en smörgås (i bet. 2); jfr 2—4. Mång Barn och lijten Maat, giör tunna Smörgiäsz. Grubb 59 (1665). Ottewar. Smörgås på en half kaka bröd och en sup bränwin åt drängarna. Hagdahl Kok. 26 (i handl. fr. c. 1795). Man rifver gammal ost och tager hälften af dess vikt, smör, som samröres, däraf stryker man ut smörgås på hvetebröd. Montell Frun 39 (1898). Agnes (Geijer) serverar téet, breder smörgåsar på det färska hembakade brödet. Solnedg. 1: 238 (1910); möjl. till 2.
2) brödskiva l. brödstycke o. d. med påbrett smör (o. med pålägg); äv. om brödskiva osv. med påstrykning (l. påläggning) som ersätter smör (i sht ss. senare led i ssgr, se FLOTT-, HONUNGS-, SIRAPS-SMÖRGÅS); jfr 3 o. SANDWICH, SMÖR-BRÖD 2, SMÖR-MAT. Bred dig en smörgås! Bredda smörgåsar. VarRerV 28 (1538). Jag hade mig en smörgås lagat, / Med kött uppå, som brukas plär. Dalin Vitt. 5: 339 (c. 1753). (Han) ropade .. strängt och barskt till mamsellen vid luckan (i matsalen): ”smörgås med salt kött på! och det genast!” Almqvist Går an 24 (1839). Kulturen 1971, s. 143. — jfr FLOTT-, GRÄSLÖKS-, HONUNGS-, KNÄCKEBRÖDS-, KORV-, LIMP-, OST-, PATENT-, PORTIONS-, SANDWICH-, SIRAPS-, SKINK-, TUNNBRÖDS-SMÖRGÅS m. fl. — särsk.
a) om smörgås given ngn ss. belöning för (smärre) besvär l. dyl., särsk. bildl. (jfr 3), liktydigt med: belöning; i sht (o. utom mera tillf. numera bl., i vissa trakter) om skvallersmörgås. Mången har för lögn fådt smörgås, öhl och mat. Runius (SVS) 2: 106 (1712). Det är sant, at hon (dvs. ett skvalleraktigt fruntimmer) förtienar wackra smörgåsar. Dalin Arg. 2: 109 (1734, 1754). Han fick ingen smörgås för beswäret. Rhodin Ordspr. 64 (1807). ”Fick du smörgås?” frågar man .. (i Smål.) hånande den som skvallrat. SoS 1908, s. 133.
b) föregånget av obestämd artikel, ss. mer l. mindre oeg. beteckning för (föregivet) enklare l. lättare måltid l. förtäring; (enkel) bit mat; jfr 3. Edholm SeklSlut 136 (1879). Fabrikör Åviks vänliga inbjudan till en sup och en smörgås i familjekretsen. Sjöberg Kvart. 675 (1924). Hedberg Prins 348 (1936).
3) i mer l. mindre bildl. anv. av 1, 2 (jfr 2 a, b, 4). Följer intet, (att därför att) Herr Præceptor af 40 åhr förstår thet (dvs. svåra sammanhang på latin), ergo (dvs. alltså) kan thet en liten Bachant (dvs. ett yrväder) af 9 åhr, äta thet på en Smörgås i Magen på sig. Weise 146 (1697; t. orig.: auff dem Butter-Brod in den Bauch fressen). Hvad skall jag säga henne (dvs. M. v. Schwerin)? Att hon är skön, snillrik, gudomlig, för att få samma afslickade smörgås med nytt smör på tillbaka. CFDahlgren (1824) hos Thomander TankLöj. 118. — särsk.
a) (numera föga br.) om ngt mycket värdefullt l. gynnsamt o. d.: godbit, ”läcker” sak; äv. dels (jfr 2 a) om ngt åtråvärt varmed ngn lockas l. förmås att göra ngt, dels om (åtråvärd) personlig fördel l. vinning som ngn i en befattning tillskansar sig. Utväljes allena få till rikzdagen ty .. finnes hos alla, både förnäma och gemena, stor ostadighet, at en söker sig en smörgås, fast vänner och fränder der öfver skulle gråta. HT 1913, s. 112 (c. 1590). Kundhe möyeligit wara att öfwertala Daniel Bengtson genom någon Engelsk gångare eller andre slijke smörgåsar (att betala) Capitalet och Räntan. JBarckman Brev 29/10 1656. Raseborg är en god smörgås; det har tjocka murar och feta oxar. Topelius Vint. II. 1: 208 (1881).
b) (†) om ngt tröstande l. hjälpande som står till buds i nöd o. d.; i ordspr. hoppet är bästa l. den största smörgåsen, hoppet är den största tillgången i nöd o. d. Jag beklagar .. Grefve Taubes sjuklighet och den släta apparence, som är om hans retablissement. Men huru är dock icke hoppet den största smörgåsen. Calonius Bref 236 (1796). Hoppet är bästa smörgåsen. Granlund Ordspr. (c. 1880).
c) (†) i uttr. få äta upp ngt på smörgås l. få sig ngt på smörgås, få ”äta upp” ngt. Den Washingtonska Toasten (dvs. dikten ”George Washington” med undertiteln ”Toast hos M:r Hughes, den 22 Februari 1837”), för hvilken han (dvs. J. O. Wallin) nu uppbäres så högt af de liberala, får han äta opp på smörgås, om han vill spela Talman och t. e. vägra en proposition. Beskow i 3SAH XLVII. 2: 119 (1837). (Hon) tröstade sig med att knäppa nötter i parti, och sökte att icke höra Brors försmädliga hviskning: ”det fick du dig på smörgås!” och att icke se en lång näsa, som junker Jarl i hastighet och elakhet gjorde åt henne. Bremer Sysk. 1: 78 (1848).
d) (†) om bannor l. straff o. d. (äv. i uttr. smörgås på obakat bröd); slag, örfil. Esopus förmärckte wäl, at then samme (som yttrat ofördelaktiga ord om honom) hade gärna wiliet medh slijk ordh, förskaffat honom en smörgåås aff sijnom Herra eller en kindpust. Balck Es. 36 (1603). Som jag hafuer förnumit gör .. Petrus Hr Swen mykit orett, afwunnas mykit öfwer hr. Suen och honom förförer der han kan, för huilket honom wäll borde een Smörgåss på obakat brödh. VDAkt. 1650, nr 71. Få en smörgås, (dvs.) få straff el. bannor. Weste FörslSAOB (c. 1815).
4) [sannol. eg. bildl. anv. av 1; jfr SBelfrage i NysvSt. 1927, s. 43 ff.] om studs mot vattenyta av (flat) sten som (på lek l. ss. lek) kastas i syfte att åstadkomma så många studsar som möjligt (l. om stenen ss. studsande mot vattenytan); i sht i uttr. kasta, äv. slå smörgås, äv. kasta l. slå, förr äv. göra smörgåsar, (på l. ss. lek) på nämnda sätt kasta sten(ar); förr äv. i pl. ss. namn på leken. (Eng.) A duck and a drake, (sv.) et spel med flat sqwätt-sten på watnet, smörgåsar. Serenius P 3 a (1734). AJourn. 1815, nr 2, s. 2 (: göra smörgåsar). LFRääf (1844) hos Ahnfelt Rääf 352 (: slå smörgås). Jag plockade flata stenar vid stranden och började kasta s. k. ”smörgåsar” utåt sjön. Blanche Bild. 1: 19 (1857, 1863). Paschan företog sig, med något osäker arm, men mycken skicklighet, att svara på uppmaningen (att delta i leken) med några väl anbragta ”smörgåsar”. Topelius Vint. I. 1: 323 (1860, 1880). Lönnberg BlSkär. 84 (1876: slå smörgåsar). Hon .. tog upp en flat sten och kastade smörgås. Edqvist MannHav. 20 (1967).
-ASSIETT l. -ASJETT. i sht förr särsk. = -bords-assiett. BoupptVäxjö 1886. 10 smörgåsassietter, 1 smörassiett. Därs. 1893. —
-BAR ~ba4r, r.; best. -en; pl. -er. [med avs. på senare ssgnsleden jfr sjömans-bar] serveringslokal l. serveringsställe där man serverar smörgåsar över disk. IllSvOrdb. (1955). Gyllensten Senat. 94 (1958). —
-BORD. (bord dukat med en) före den egentliga måltiden intagen förtäring som består av smör, bröd, sill o. smörgåsmat (förr äv. bredda smörgåsar) samt i regel kallskuret l. smårätter (l. bådadera) o. d.; äv. (o. om nutida förh. i sht) om (bord med) förtäring (i sht på restaurang o. d.) av nämnd beskaffenhet, vilken ätes ss. ensam måltid l. ss. huvuddel av måltid avslutad med varmrätt l. (om utländska förh.) ss. avslutning på måltid; jfr smör-bord 1. Min Mor skulle båda .. (far) att gå in till smörgåsbordet, men då låg han död bakom en skärm i sitt rum. Mörner Minn. 4 (1848). Prosten klarade strupen / .. och sade: ”välkomna / till smörgåsbordet och supen!” Fröding Guit. 30 (1891). I motsats till svenskar och ryssar afsluta danskarne måltiden med smörgåsbord. Klinckowström BlVulk. 1: 26 (1911). (Middagen) började med ”gående smörgåsbord”. Nilsson FestdVard. 43 (1925). Ett sällskap på tio personer (hade) oförhappandes hamnat i matsalen och tycktes fira någon bemärkelsedag, ty de beställde extra smörgåsbord med kyckling som varmrätt. Martinson KärlekKr. 169 (1947).
Ssgr: smörgåsbords-, äv. smörgåsbord-assiett. assiett för uppläggning av l. assiett med kallskuret l. annan förtäring ingående i smörgåsbord, assiett på l. till smörgåsbord. SDS 1946, nr 123, s. 3.
-land. nedsättande om Sverige: land som präglas av smörgåsbordet; i sht i sg. best.; jfr smörgås-land 1. Hemma i smörgåsbordslandet. Heidenstam Brev 13 (1884).
-BRICKA. särsk.: bricka (se bricka, sbst.3 2) med (l. för) förtäring av det slag som finns på smörgåsbord (o. ersättande ett sådant). Langlet Husm. 851 (1884). Goda smörgåsbrickor. Östergren (cit. fr. 1935). —
-BRÖD. (numera bl. tillf.) bröd som används till smörgåsar l. förtäres med smör på, matbröd. Zetterstrand Kokb. 394 (1863). Uplandskubben är ett mjukt, mörkt smörgåsbröd, vilket (osv.). Upsala(A) 1928, nr 74, s. 6. —
-BYFFÉ l. -BUFFÉ. byffé (se d. o. 4) där man kan få smörgåsar (men ej lagad mat); i sht förr äv.: (bord l. disk med) smörgåsmat o. d., smörgåsbord. TT 1895, Byggn. s. 41. Järnvägsrestauranten, Malmö (.) Frukost-Lunch-Middag-Supé-Smörgåsbuffé. SDS 1928, nr 267, s. 2. —
-GAFFEL. vid förtäring av smörgåsar l. smörgåsmat l. (förrätt ersättande) smörgåsbord använd, liten gaffel. BoupptVäxjö 1900. —
(4) -KAST. (mera tillf.) smörgåskastning (i individuell bemärkelse), kast av smörgåssten. (Hon) gläds åt glinas smörgåskast / och deras glam och gast. AlltfA 1916, s. 646. —
-KÄX. käx som förtäres (avses att förtäras) med smör på (ss. smörgås). KatalÅhlénHolm 79: 104 (1920). —
-LAND.
1) till 2; nedsättande om Sverige: land där man bl. ägnar sig åt smörgåsätning l. sitter vid smörgåsbord l. dyl.; i sht i sg. best.; jfr -bordsland. Efter min arkeologiska resa till smörgåslandet, der Mastodonterna sofvit 500 år vid sina toddar .. har jag varit litet yr i hufvet. Strindberg Brev 4: 399 (1884). Vi talade så litet som möjligt om det kära smörgåslandet. Dens. i Budkaflen 1885, nr 7, s. 1.
2) (numera bl. tillf.) till 2, 3 a: bördigt l. ymnigt land (se d. o. 2) l. dyl. Vid Mem börjar det feta smörgåslandet Östergylln (dvs. Östergötl.). Bergman VSmSkr. 261 (1857). —
-MAT. (mat, i sht kallskuret, utgörande) smörgåspålägg (o. tilltugg till smörgås); mat på smörgåsbord. WoJ (1891). Asplund Stud. 164 (1912). Lewenhaupt MinnV 132 (1936). —
-NISSA. (förr) kvinnlig motsvarighet till smörgåsnisse. UNT(A) 1941, nr 239, s. 10. SvD(A) 1946, nr 159, s. 19. —
-NISSE. (förr) manlig lärling i servitörsyrket (vars huvudåliggande var att smidigt o. påpassligt sätta fram rätter på l. komplettera smörgåsbordet); jfr nisse 3. GHT 1892, nr 168 A, s. 4. —
-PAKET. paket (se paket, sbst.1 1) med smörgåsar (utgörande l. ingående i matsäck). Krusenstjerna Dagdriv. 211 (1923). —
-PAPPER. papper använt till omslag kring smörgåsar; jfr smör-papper. Östergren (cit. fr. 1918). Johnson Kommentar 18 (1929). —
-PORTÖR. (föga br.) låda l. skrin o. d. för smörgåsar (l. annan medhavd matsäck). VaruförtTulltaxa 1: 481 (1912). VaruhbTulltaxa 1: 566 (1931). —
-PÅLÄGG~02 l. ~20. pålägg (se d. o. 1 a) på l. till smörgås(ar); jfr -mat. Hörlén GSed. 130 (1914). —
-PÅSE. påse med smörgåsar (särsk. med smörgåsar medhavda ss. l. i matsäck). Backman Dickens Pickw. 1: 263 (1871). —
-RÅN. (fabriksmässigt framställt) rån (se rån, sbst.2) utgörande smörgåskäx. UNT 1932, nr 11106, s. 11. —
-RÄTT. småvarmt l. annan mindre rätt till smörgåsbord l. tebord o. d. Fricandeau. .. Passar till smörgåsrätt vid tébordet. Langlet Husm. 226 (1883). Ett smörgåsbord .. dignade under alla de smörgåsrätter, den förnämsta kokfrun i en svensk småstad efter mångårig erfarenhet kan komponera. Hellström Lekh. 500 (1927). —
-TÅNG. tång varmed man serverar sig (l. serverar andra) färdiglagade smörgåsar. KatalNK 1912—13, s. 31. VaruhbTulltaxa 1: 424 (1931). —
-TÅRTA. om tårtliknande anrättning med smörbestrukna bottnar av mjukt matbröd samt fyllning o. garnering av smörgåsmat samt fil l. grädde l. dyl. LD 1958, nr 296, s. 8. SvD(A) 1967, nr 110, s. 14. —
-ÄTANDE, p. adj. som äter smörgås; i sht förr särsk. i uttr. det smörgåsätande landet, nedsättande om Sverige (jfr -land 1). Särskildt är det unga Sverige angeläget att visa, huru mycket de ringakta ”det smörgåsätande landet” (såsom de stundom benämna sitt moderland). Verd. 1888, s. 82. TSvLärov. 1954, s. 174. —
B (†): SMÖRGÅSE-NISSE. bortklemad pojke l. ung man, morsgris l. dyl.; jfr nisse o. smör-pilt. Buske Pelle. Thett är: Gårsgriisz, Morshans, deggeföll, smörgåsenisse, ammeföll, hagekalf, hemföding, .. askefiis. Phrygius Dist. B 3 a (1602).
SMÖRGÅSIAN1004 l. 0104. m.//ig. nedsättande benämning på svensk: smörgås(bords)ätare l. invånare i smörgåslandet (se -land 1). Strindberg Brev 5: 128 (1885).
Spalt S 7882 band 28, 1980