| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
MASKERA maske4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade; vbalsbst. -ANDE, -ING.
1) sätta mask (se MASK, sbst.2 1) på (ngn); gm sminkning o. d. förläna (ngn) ett visst utseende; ofta allmännare: kläda ut (ngn) till att föreställa ngn annan än den han är; äv. (o. vanl.) refl.: anlägga mask (se MASK, sbst.2 1, 2), förkläda sig (se FÖRKLÄDA 1); äv. i p. pf. i adjektivisk anv.: med mask för ansiktet; förklädd; utklädd. Maskera sig l. maskerad som l. till tiggare, sportsman, läkare. Rålamb Resa 58 (1658, 1679). Sedan Konungen .. på en .. masqueradbal, blifvit med en pistol skuten .. af en masquerad person. PH 15: 245 (1792). Calle Larsson var maskerad till en ståtlig kortkung i rött med guldkrona av papper. Vallgren ABCBok 20 (1917). — särsk.
a) (i fackspr.) refl., om djur: medelst färgväxling l. annat förfarande uppnå yttre likhet med den omgivning där djuret uppehåller sig. Topelius Tb. 80 (1895). Ganska många krabbor ha .. för vana att ”maskera sig” genom att på sin egen rygg fästa alger och andra föremål, bland hvilka de lefva, och sålunda göra sig svåra att upptäcka. HeimdFolkskr. 72: 28 (1901). Renner Berge o. Lanier 153 (1930; om bläckfisk). jfr: Under det Bi vältra sig emellan blommornes ståndare, blifva de stundom af frömjölet öfverpudrade, och liksom masquerade, at man knapt kan känna igen dem. Fischerström 1: 650 (1779).
b) ss. vbalsbst. -ing, i konkretare anv., närmande sig bet.: mask (se MASK, sbst.2 2). Weste (1807). Don Juan i sin qvinliga maskering / .. För kejsarparet gjort sin defilering. CVAStrandberg 4: 300 (1857). Cederschiöld Artist. 51 (1915).
2) i bildl. anv. av 1.
a) (i sht i vitter stil, föga br.) refl., om person: förställa sig; äv. i uttr. maskera sig till ngt, ge sig sken av att vara ngt; äv. bildl., om sak. Brenner Dikt. 2: 26 (1721). Att jag .. (då jag är sjuk) minst är i stånd att masquera mig. Sjöberg (SVS) 2: 167 (1819). Den beställsamma nyfikenheten som masquerat sig till vänskap. Tegnér (WB) 5: 499 (1825). (För att hävda sig) maskerade han sig .. med en militärisk stramhet. Koch Timmerd. 287 (1913). Man kan alltid hitta dessa ämnen (dvs. kol, järn, syre) och infånga dem, hur de än fly eller maskera sig. Quennerstedt StrSkr. 1: 351 (1919). — särsk. i p. pf. i adjektivisk anv., övergående i bet.: hemlig, lönnlig. AJourn. 1815, nr 137, s. 1. Regeringen håller ögat på maskerade bolsjeviker. SvD(A) 1933, nr 191, s. 16.
b) (i sht i fackspr.) med avs. på sak; särsk. dölja under ett vilseledande yttre; äv. allmännare: dölja, skyla. Tersmeden Mem. 2: 270 (1736). (Somliga) järnkackelugnar (i Köpenhamns slott) äro Masquerade af gallervärk ut af förgyldt bleck. Palmstedt Res. 29 (1778). Vid rikare utstyrda (lamp-)exemplar maskeras oljebehållaren, d. v. s. den nedsänkes i en vas. Adler Meyer 410 (1894). Han .. öppnade det (medelst bokhyllornas pilastrar) maskerade spritlagret. Siwertz JoDr. 55 (1928). — särsk.
α) mil. medelst vissa åtgärder (i sht anbringande av grenar, buskvärk, gräs o. d.) för fienden försvåra l. omöjliggöra upptäckten av (ngt); kamuflera (se d. o. 1). Richardson Krigsv. 3: 280 (1749). I hast blottades ett hittills maskeradt batteri. Topelius Fält. 2: 89 (1856). SoldatinstrInf. 1942, s. 277.
β) [jfr t. maskiert, eng. masked i motsv. anv., ävensom fr. fleur en masque] bot. i p. pf. i adjektivisk anv., om blomma (blomkrona) av de läppblomstrigas familj: vars underläpp är välvd upp emot överläppen så att pipöppningen därigm blir tillsluten (varigm blomkronan kommer att påminna om en ansiktsmask). Euphrasén LinnéTermBot. 47 (1792). Forssell InlBot. 143 (1888).
γ) spelt. i p. pf. i adjektivisk anv., om biljardboll: belägen så att en annan boll ligger hindrande i vägen mellan densamma o. spelarens boll. HbiblSällsk. 2: 150 (1839).
c) med avs. på ngt abstrakt: dölja (ngt, i sht ngt klandervärt, ett missförhållande o. d.) under en vilseledande täckmantel; dölja rätta arten av (ngt); överskyla; bemantla; beslöja. Maskera sitt tänkesätt, sina förehavanden. Maskera återtåget l. reträtten. Rosenstein 3: 289 (1788). Stora fraser maskerade små skäl och fördolda syften. Topelius Vint. II. 1: 82 (1850, 1881). (Han) dog .. i en knappt maskerad misär. Söderberg Glas 98 (1905). — särsk. i allmännare anv.: dölja; hemlighålla; undanhålla l. undandraga från (andras) uppmärksamhet. Agrell Maroco 1: 374 (1790, 1796). Att du .. varit med .. (i Markalls sömnlösa nätter) har du ej kunnat masquera. Geijer I. 8: 449 (1820). Sådana (judar) som ärligt ha bekänt sin judendom och sådana som sökt maskera den. SvD(A) 1933, nr 195, s. 7.
d) med. i p. pf. i adjektivisk anv., om sjukdom(sbild): vars symtom icke (klart) framträda; särsk. i uttr. maskerad frossa [jfr nylat. febris intermittens larvata], om frossa med otydliga l. ovanliga symtom. Masquerad och latent Syphilis. Lundberg Hufeland 676 (1839). Bergman Folksj. 266 (1877). NF 5: 430 (1882).
1) till 1: utbyta en mask på (ngn) mot en annan, anlägga ny mask på (ngn); vanl. refl.; äv. abs. Berndtson (1880; refl.). (Skådespelaren) slog sig bredbent ned vid sminkbordet för att maskera om. Moberg Rosell 189 (1932).
2) (mindre br.) till 2; i uttr. maskera om ngt till ngt, ge ngt sken av att vara ngt. En förtvivlan, hon förgäves sökte maskera om till resignation. Stiernstedt Liw. 21 (1925).
(1 a) -KRABBA, f. l. r. zool. om arter av krabbsläktet Hyas Lin., vilka kunna maskera sig. FoFl. 1921, s. 84.
Spalt M 401 band 17, 1943