| Publicerad 1943 | Lämna synpunkter |
A. om ansiktsmask (lösansikte) som förlänar ngn ett visst utseende samt i anv. som utgå från denna bet.
1) (av tyg, papp, skinn o. d. förfärdigad) betäckning för hela l. bl. övre delen av ansiktet (l. hela huvudet) (med hål för ögonen resp. äv. för munnen), avsedd att helt l. delvis dölja bärarens anletsdrag; särsk. om dylikt föremål med ansiktsliknande utformning o. avsett att på ngt bestämt sätt karakterisera bäraren (t. ex. om den tragiska l. den komiska masken i det antika dramat); äv. (i sht etnogr.) om dylik betäckning föreställande ett djurhuvud (vanl. i mer l. mindre fantastisk utformning); jfr LARV, sbst.3 2, SKRÅPUK. Till Balletten .. (bl. a.:) Fijne Italianske Masker. KlädkamRSthm 1652 A, nr 82. 1 Swart Mask för Ögonen. BoupptSthm 4/4 1685. Sidsta dagen i Carnevalen lupo folket med masquer, och åkte om kring med skägg, och allehanda slagz skråpuker. SvBrIt. 1: 16 (c. 1700). (Den infödde) Talaren hade stundom sitt ansigte betäckt med en masque, som antingen förestälte en människa eller ock något annat djur. Cook 3Resa 284 (1787). Redan den äldre Grekiska komedien upptog någongång bizarra masker, såsom fogel- och grodansigten. 2VittAH 19: 49 (1836, 1850). Masker (för fångarna vid gudstjänst, så att de icke kunna känna igen varandra) brukas ej i detta fängelse (i Kristiania). Hagströmer Frihetsstr. 97 (1875). Hirn Barnlek 13 (1916). — jfr ANSIKTS-, DANS-, DJUR-, DOMINO-, HALV-, HEL-, KARL-, KARNEVALS-, SAMMETS-, SIDEN-, TOMTE-MASK m. fl.
2) teat. för viss roll avsedd fysionomi som en skådespelare anlägger medelst sminkning o. d.; äv. i utvidgad anv., om en skådespelares allmänna apparition i en viss roll; äv. oeg. o. bildl. (jfr 6). Almqvist Mål. 114 (1840; oeg.). Nödvändigheten (för skådespelaren) att ständigt anlägga nya masker. NordT 1895, s. 64. (Rollen) spelades af hr Hedqvist med god mask. GHT 1904, nr 280, s. 3. DN(A) 1933, nr 56, s. 28. — jfr KARAKTÄRS-MASK.
3) (i vitter stil) om ansiktsuttryck ss. karakteristiskt för en viss sinnesstämning o. d.; i sht om kvarblivande (stelnat) dylikt ansiktsuttryck; ofta med mer l. mindre klar anslutning till 1 o. 2. Ansigtet var som oftast en ogenomtränglig mask. Sundblad GBruk 184 (1888). Den hårda masken öfver hennes ansikte mjuknade. Lundegård Tit. 341 (1892). (Hon) stirrar med ansiktet förstelnadt i en mask af skräck och hat. Hallström LegDr. 120 (1908).
4) person som bär mask l. förklädnad, maskerad l. förklädd person; vanl. om deltagare i maskerad. Ehrenheim Tess. 290 (i handl. fr. c. 1760). En masque i svart domino .. kom och satte sig bredevid mig. Riccoboni Catesby 111 (1761). God dag, vackra mask! Odhner Lb. 305 (1869; anfört ss. hälsningsorden till G. III ögonblicket innan han blev skjuten på maskeradbalen 1792). Flickor och sjömansklädda masker utförde en pantomimisk dans. Rydberg RomD 143 (1874, 1877). Rig 1934, s. 53.
5) [efter motsv. anv. i eng.] (i fråga om ä. eng. förh.) festligt upptåg (med utklädda deltagare) vid hovet; maskspel; balett. Hammarsköld SvVitt. 1: 95 (1818). Dessa masker voro under Elisabeths tidigare regering de egentliga hofföreställningarna. Schück Shaksp. 1: 91 (1916).
6) i oeg. anv. av 1, om ngt som liksom en mask döljer (en del av) ngt.
a) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] entomol. hos trollsländelarverna förekommande fångstredskap som betäcker nästan hela undre sidan av huvudet. Thomson Insect. 216 (1862). Rebau NatH 1: 653 (1879). 2NF 29: 858 (1919).
b) fotogr. (ställbar) ram varmed negativets bildyta avgränsas vid kopiering, kopieringsmask. Nyblæus Fotogr. 160 (1874). Med masker af svart papper kan bilden begränsas och få hvilken önskad form som helst. Malmberg David 94 (1910). PriskurFotogrArtiklHasselblad 1926, s. 198.
c) mil. terrängföremål (t. ex. träd, dungar, höjder) l. konstgjorda anordningar (t. ex. jordvallar, flätvärk av trädgrenar l. metalltråd o. d.) avsedda att dölja trupp, marschvägar, befästningar o. d. för fientlig insyn; kamuflage. Sappörregl. 1880, s. 21. Hvarje slag af skylande föremål (masker), försvåra för fienden observationerna. ExFältartill. 1893, 1: 184. KulsprI 1923, s. 182.
7) (i sht i vitter stil) i bildl. anv. av 1 (2 o. 3): förställning (gm anläggande av ngn viss min); förklädnad; äv.: täckmantel, sken; i sht ss. uttr. för förställning l. falskhet o. d. Wexionius Vitt. 403 (1688). Graviteten .. i upsyn, i gång och åtbörd, är mer än ofta en masque för tomt hufvud. Kellgren 3: 198 (1792). Några af dessa nya helgon voro .. (för nordbon) blott masker för gamla gudar, S. Olof för Tor, S. Erik för Frey. Schück (o. Warburg) 2LittH 1: 122 (1911). — särsk.
a) i vissa uttr. (utgående från bet.: ikläda sig mask, maskera sig l. ngt) med bet.: dölja sitt värkliga sinnelag o. ge sig sken av ngt annat; dölja sina värkliga avsikter; dölja den värkliga innebörden av ngt. Posten 1769, s. 424. Alla vackra fraser af dygd och ära, som nu äro masquen, infamien påklädt sig. Tegnér Armfelt 2: 61 (i handl. fr. 1792). Lyckliga magt af inbillningen, som .. kan sätta glädjens masque på sjelfva Saknadens anlete. Geijer Brev 47 (1809). Det gifves ingen gerning som ej äger någon mask hvarmed den kan skylas. Granberg Dram. 248 (1811). När fosforismen påtog sig puritanismens mask. 3SAH 11: 290 (1896). En mask af tvärvigg och knarrig anmärkare, som .. (G. F. Gyllenborg) anlade, då (osv.). Lamm Oxenst. 92 (1911).
b) i vissa uttr. (utgående från bet.: avtaga masken l. taga masken av ngn l. ngt) med bet.: röja sitt resp. ngns värkliga sinnelag l. sina resp. ngns värkliga avsikter o. d., göra ngt (som förut varit fördolt) uppenbart, röja l. avslöja den värkliga innebörden av ngt. Om han tager masken af sigh och vill blifva upenbar fiendtligh. Carl XII Bref 292 (1703). Man behöfver blott rycka masqven från deras ansigten, för att hålla dem mållösa. Leopold 3: 128 (1798, 1816). TT 1927, Allm. s. 158.
c) (numera mindre br.) i uttr. under masken av ngt l. under ngts mask, under täckmantel av ngt, under sken av ngt. Se likväl huru argheten och skrymteriet gömma sig som alltid tillförne, under masken af religionsvördnad. Leopold 3: 88 (1797, 1816). Turkiet söker .. upptaga ett lån under masken af en konvertering. GHT 1895, nr 241 B, s. 2. Att du ansåg dig böra säga det under skämtets mask. Sörman Aloë 117 (1931). Under vänskapens mask. Östergren (1932).
d) (†) skenmanöver av trupp för att vilseleda fienden. PT 1758, nr 79, s. 3. At denna .. belägring (av Breslau) .. har blott varit en masque, för at befordra Ryssarnas öfvergång vid Parchwitz. SvMerc. 1761, s. 235.
B. om ansiktsskydd o. d.
8) (i sht i fackspr.) om anordningar (påminnande om en mask i bet. 1) avsedda att anbringas för ansiktet ss. skydd o. d. — jfr SKYDDS-MASK. — särsk.
a) om anordning av flor l. nät l. tyg o. d. till skydd mot solljus l. vind l. insekter o. d.; ss. senare led i ssgr l. elliptiskt för ngn av dessa. VetAH 1804, s. 99 (mot myggor). (Damerna) buro .. masker af. satin eller sammet, för att skydda sin hy emot solens verkan. Debay ModVexl. 20 (1859). — jfr BI-MASK.
b) om ansiktsskydd vid fäktning l. (förr) vid tornerspel o. d.; fäktmask. TornSp. 29/5 1777, s. 3. Att man rätt ofta bör fäkta utan mask. Balck Idr. 3: 394 (1888). Hellsten Florettf. 18 (1922). — jfr FÄKT-MASK.
c) om ansiktsmask konstruerad för att tjänstgöra ss. skydd mot giftgaser. TT 1889, s. 149 (till skydd mot brandrök). På grund av den intensiva röken måste brandmännen arbeta med masker. SvD(A) 1934, nr 213, s. 18. — jfr GAS-, RÖK-MASK m. fl.
C. om plastisk (skulpterad, gjuten) avbildning av (ngns) ansikte.
9) gipsavgjutning av en död människas ansikte, dödsmask. Carl den 12:tes mask fanns på Drottningholm. Choræus Bref 107 (1802). — jfr DÖDS-MASK.
10) (i fackspr.) maskaron (i plastisk utformning). Ljunggren Est. 2: 296 (1860). Hela den italienska renässansens förråd af .. vapen, .. masker, fantastiska djur o. s. v. Hahr ArkitH 414 (1902). Den dekorativa mask, som i den äldre träarkitekturen avslutade takets mittbjälke. Kjellberg GrekRomK 60 (1932).
D. i vissa spel.
11) spelt. i krocket l. biljard: det förhållande att ett klot (resp. en boll) ligger i vägen för en spelares klot (boll); i sht i uttr. ligga i mask, ligga i vägen, äv. i utvidgad anv., om eget klot: icke ligga i läge för att gå igenom båge l. för att krockera. Lindskog Spelb. 322 (1847). 2NF 17: 1160 (1912). Hammar (1936; i krocket).
-BLOMMIG. [jfr d. maskeblomstret, ävensom t. maskenblume; efter nylat. Personatæ, namn på en växtfamilj vars blommor äro maskerade (se maskera 2 b β), till persona, ansiktsmask] (föga br.) bot. i sådana uttr. som de maskblommigas familj l. maskblommiga växter, om (växter tillhörande) familjen Personatæ. Fries Växtr. 146 (1884). Forssell InlBot. 85 (1888). —
-DANS. dans varvid de dansande äro iklädda masker; särsk. etnogr. om dylik dans med kultisk innebörd hos primitiva folk. OoB 1904, s. 540. Nilsson PrimRel. 91 (1911). —
-KOMEDI. (mask- 1910—1921. maske- 1858) särsk. (i fråga om ä., i sht utländska förh.) om komedi i vilken de uppträdande voro maskerade (till vissa stående typer o. d.). Lysander RomLittH 292 (1858). —
-SPEL. (i fråga om ä., i sht utländska förh.) litt.-hist. o. teat.-hist. skådespel l. ”upptåg” (balett, maskerad) vars deltagare (rollinnehavare) voro maskerade; särsk. (i fråga om ä. eng. förh.) = mask, sbst.2 5. Risingh KiöpH 97 (1669). Miltons Mask-spel Comus. BEMalmström 8: 61 (1860). Den ur Dionysosfestens lustiga maskspel uppstående attiska komedin. NoK 123: 17 (1935). —
-UGGLA. zool. ugglan Photodilus badius Horsf., vars ögonfjäderkrets liknar en mask (se mask, sbst.2 1); i pl. äv. om släktet Photodilus. Stuxberg (o. Floderus) 2: 184 (1901). FoFl. 1918, s. 64. —
-UPPTÅG~02. (i sht i fråga om ä. folkliga förh.) upptåg vid vissa (års)högtider varvid deltagarna äro iklädda masker. Nilsson FolklFest. 184 (1915). Johanson SpeglL 69 (1922, 1926). SvD(A) 1934, nr 181, s. 11. —
B (†): MASKE-KOMEDI, se A.
Spalt M 395 band 17, 1943