Publicerad 1943   Lämna synpunkter
MASSAGE masa4ʃ, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. o. eng. massage; av fr. massage, vbalsbst. till masser (se MASSERA, v.2)]
behandling gm massering. Ge, få, taga massage. En halvtimmes massage. Dalin (1871). Om massage eller manipulationers användande för hygieniskt och terapevtiskt ändamål. Hygiea 1873, s. 222 (rubrik). Tigerstedt MedUtv. 2: 176 (1923). — jfr ANSIKTS-, BAD-, GYTTJE-, HUD-, NÄS-, TVÅL-MASSAGE m. fl.
Ssgr: MASSAGE-APPARAT. för givande av massage. Malmbgt 1894, nr 91, s. 4. —
-BAD. med massage. KatalIndUtstSthm 1897, s. 250. jfr gyttje-massagebad. —
-BEHANDLING. Eira 1877, s. 681. —
-BÄNK. för den som får massage. Kleen HbMass. 91 (1889). —
-GIVARE. —
-HANDGREPP~02. Gustafsson Mass. 21 (1888). —
-KUR; pl. -er. Kleen HbMass. 68 (1889). —
-RULLE. för massering. BoupptVäxjö 1896.
Avledn.: MASSAGERA, v., -ing. (numera knappast br.) massera. Eira 1877, s. 695. Östergren FrämOrd (1907, 1941). —
MASSAGÖR, m.||ig. [jfr d. massagør] (numera knappast br.) massör. Eira 1877, s. 685. Auerbach (1911).

 

Spalt M 432 band 17, 1943

Webbansvarig