Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MELANGE melaŋ4ʃ, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(melange 1753—1904. melans 1832)
Etymologi
[jfr t. melange, eng. mélange; av fr. mélange, avledn. av mêler (se MELERA)]
(i sht i fackspr.; numera mindre br.) blandning (t. ex. av olika spånadsämnen l. färger). PH 5: 3526 (1753). De som hafva Ull, och deraf vilja låta väfva kläde i hvad färg och melange som åstundas, kunna (osv.). DA 1808, nr 41, Bih. s. 8. Ekbohrn (1904).
Ssg: MELANGE-SNUS. (†) snusblandning. Götheborgs Melange-Snus. LdVBl. 1843, nr 47, s. 3.

 

Spalt M 711 band 17, 1944

Webbansvarig