Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MENUETT men1ɯät4 l. me1-, l. -u-, äv. (numera bl. tillf.) MINUETT min1– l. mi1-, förr äv. MINETT, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(men- 1676 osv. min- 1685—1847. -o- 1685. -u- 1676 osv. -et 1676—1846. -ett (-ätt) 1738 osv. -ette 1685—1843. -etter, pl. 1688 osv. — minett 1810—1866. minvätt 1738)
Etymologi
[jfr t. menuet(t), eng. minuet, it. minuetto; av fr. menuet, till menu, liten (se MENY), med syftning på att dansen dansas med små steg]
1) (i sht förr) dans. o. mus. gammal pardans av franskt ursprung i trefjärdedels (l. treåttondels) takt, som dansas sirligt o. med små steg; äv. om musikstycke (förr äv. om sångmelodi) till denna dans. SvTMusF 1930, s. 62 (1676). Dione .. / .. sang ett heelt partie aff menuette. Wexionius Vitt. 396 (1685). Några af Frankernass dötrar finnas .. (i Turkiet), som kunna dantza een minuet. KKD 5: 282 (1711). (Till salu:) Menuet af Haydn. SP 1792, nr 44, s. 3. Eller kom der en spelman / Stämde han up på fiol en artig minett eller pålska. Runeberg (1827) i FoU 24: 84. Som folkdans har menuetten haft mindre betydelse. FoF 1914, s. 96. NoK 96: 124 (1930). — särsk. (†) bildl. Kunde .. (poesin) röra sig .. i alexandrinernas menuett, så var den utan tvifvel skaldekonst. VRydberg (1856) hos Warburg Rydbg 1: 199. Lundgren MålAnt. 2: 210 (1872).
2) [urspr. om den under 1 omnämnda musiken, som stundom ingick som ett nummer i vissa äldre kompositionsformer, i sht i ”sviter”] mus. om sats i trefjärdedels (ngn gg treåttondels) takt i symfoni, stråkkvartett o. d. Mankell Lb. 157 (1835). Höijer (1864). Wegelius Musikl. 2: 117 (1889).
Ssgr: (1) MENUETT-MELODI. (i sht förr) melodi till vilken man kan dansa menuett. MeddNordM 1897, s. 135. —
(1) -STEG. (i sht förr) Missförståndet 26 (1740). —
(1, 2) -TAKT. om den takt l. det tempo vari en menuett dansas l. spelas. Hasselroth Campe 205 (1794).

 

Spalt M 805 band 17, 1944

Webbansvarig