Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MINIPIANO mi3ni~pia2nω, n.; best. -t; pl. -n.
Etymologi
[förleden ellips av minimi-, ssgsform till MINIMUM, l. av miniatyr (se MINIATYR)]
(i sht i fackspr.) beteckning för ett mycket litet pianino, kammarpiano, kabinettspiano. Form 1932, s. 57. SvUppslB 21: 601 (1934).

 

Spalt M 1012 band 17, 1944

Webbansvarig