Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MORESK mωräs4k l. mo- l. må-, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-esk 1784 (: Moresker, pl.), 1853 osv. -esque 1837. -ischer, pl. 1588. -isker, pl. 1563—1894)
Etymologi
[jfr t. moreske, eng. moresque, av fr. moresque, mauresque, (substantiverat) adj.; jfr ä. fr. morisque, it. moresco, span. morisco, adj., morisk, ytterst av mlat. mauriscus; avledn. av MOR, sbst.2; den ä. formen på -isk, -isch av ä. holl. morisk, morisch, nära anslutet till span. morisco. — Jfr MORISK, sbst.]
1) hos araberna (särsk. hos morerna i Spanien) utbildat fantastiskt linjeornament med inblandning av stiliserade växtformer, använt (i målning, intarsiaarbete, textilmönster o. d.) som prydnad på väggytor, mattor, vapen o. d., äkta arabesk; särsk. konsthist. om i (den äldre tyska) renässansen framträdande ombildad form av arabesk, kännetecknad av långa svängda stjälkar o. knopplika utsprång; jfr ARABESK, GROTESK, sbst. 1. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 100 (på kjortel). De morischer, som nu målede ähre. HB 2: 218 (1588; på innertak). 3NF 1: 1197 (1923).
2) [jfr motsv. anv. i fr., ävensom av t. o. it. moresca, eng. moresco] en (urspr. morisk) pantomimisk dans som i ä. tid förekom i Italien, England m. fl. länder. Sylwan (o. Bing) 1: 237 (1910). Lagerkvist Dvärgen 157 (1944).
Ssgr (till 1; konst.): MORESK-BOK; pl. -böcker. innehållande moreskkompositioner. Hieronymus Cocks Moreskbok. (1931; boktitel). —
-KOMPOSITION. konkret; jfr komposition 6. OoB 1936, s. 284. —
-ORNAMENT. Fatab. 1913, s. 252.

 

Spalt M 1359 band 17, 1945

Webbansvarig