| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KOMPOSITION kom1pωsitʃω4n l. -po- l. -på-, l. 01—, l. -iʃ- (-positschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
vbalsbst. till KOMPONERA.
1) språkv. i fråga om ord: sammansättning; förr äv. konkret: sammansatt ord; jfr KOMPONERA 1. Sjelfva egenskapen af komposition kan någon gång vara fördunklad, t. ex. i (orden) verld, handske, fränka, lekamen. Rydqvist SSL 5: 47 (1874). Cannelin (1921). — jfr STAM-KOMPOSITION.
2) (†) tillvärkning l. förfärdigande (av ngt); jfr KOMPONERA 2. Palli (dvs. palliums) Composition eller Sammansättjande. Schroderus Os. 1: 357 (1635).
3) (i sht i fackspr.) förhållande(t) att olika ämnen l. föremål o. d. äro förenade l. sammanförda l. blandade; i allm. konkret, om produkten av förening osv.; särsk.: preparat o. d. framställt gm blandning av olika ingredienser; jfr KOMPONERA 2 c. Ibland (är) ett uprichtigt gement råd äfven så godt, som then prächtigaste composition af Gull, Perlor och Ambra. Lindestolpe SuurbrFr. 23 (1718); jfr a. (Vid gjutningen sparas) 270 Skeppund Canon Metall, hvilken af gamla Composition kostade (så o. så mycket). KrigT 1797, s. 56. Carikaturer, bestående i en composition af menniska och djur. Palmblad Fornk. 2: 363 (1845). Tvifvelaktiga kompositioner, hvilka gå under titeln ”äkta viner”. Vasenius Samkänsl. 89 (1901). Grå eller brun komposition för installationsarbeten vid gas-, vatten- och värmeledningar. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 142. — jfr MURBRUKS-KOMPOSITION. — särsk.
a) (numera knappast br.) farm. konkret: sammansatt läkemedel. Berchelt PestOrs. E 7 b (1589). Sådana kompositioner, som icke finnas upptagna i gällande medicinaltaxa. SFS 1920, s. 463.
b) färg. konkret: i färgerier använd lösning av tennklorid, tennsolution; jfr FYSIK 3. Berzelius Kemi 2: 489 (1812). Sahlin SkånFärg. 183 (1928).
c) (numera knappast br.) konkret: metallegering; särsk. benämning på vissa guld- l. silverliknande legeringar. PT 1758, nr 22, Bil. s. 2. 1 1/2 .. (dussin) Matskedar af Komposition. BoupptVäxjö 1899. 2NF (1910). — jfr METALL-KOMPOSITION.
d) (†) kem. sammansättning, förening (se FÖRENING 6); äv. konkret. Wallerius ChemPhys. 1: 91 (1759). JGGahn (1807) hos Berzelius Brev 9: 20.
4) mus. uppfinnande o. utarbetande av ett musikstycke, tonsättning; äv.: konst(en) att tonsätta; äv. konkret: musikstycke; jfr KOMPONERA 2 d. Biurman Brefst. 118 (1729). Den öfrige Musiquen (vid konserten bliver) af Capell-Mästaren Uttinis egen Composition. PT 1758, nr 21, s. 4. Geijer I. 1: XLIII (cit. fr. c. 1807; konkret). Böök Lejon 286 (1935; konkret). — jfr DANS-, ETYD-, KVARTETT-, SÅNG-KOMPOSITION.
a) planmässigt o. konstnärligt anordnande av (detaljerna i) ett skriftligt arbete; äv. konkret; äv.: litterärt arbete, ”opus”. RelCur. Föret. 5 (1682). Denna i sig sjelf obetydliga komposition (dvs. vådevillen ”Nya Garnison”) torde ännu länge komma att hålla sig på repertoiren. Beskow Theat. 1832, s. 8. Författaren har uppenbarligen i sin makt kompositionens gåfva. Wirsén i PT 1899, nr 11, s. 3. GHT 1934, nr 28 A, s. 3. — (†) De compositioner til Psalmer, som .. kunna .. finnas. Wallquist EcclSaml. 1—4: 216 (1763).
b) (†) skriftlig uppsats (ss. prövning vid läroanstalt), kria, stil; jfr KOMPONERA 2 e β. ConsAcAboP 2: 18 (1655).
6) konst. i fråga om alster av bildande konst: planmässigt anordnande o. grupperande under synpunkt av helhetsvärkan; äv. konkret: konstvärk; stundom särsk. om konstvärk som till övervägande del är en skapelse av fantasien o. icke har tillkommit efter direkt naturstudium; jfr KOMPONERA 2 f. (Bildhuggaren Rauch hade) det, fastän sorgliga, nöjet, att i sin första stora Composition uppresa en minnesvård åt sin välgörarinna. Atterbom Minn. 636 (1819). Composition (på den omnämnda tavlan) är icke illa uttänkt och väl grupperad. SvLitTidn. 1820, sp. 541. Den romanska basilikan som konstruktiv komposition. Hahr ArkitH 181 (1902). SvD(A) 1934, nr 250, s. 21. — jfr ORIGINAL-, ORNAMENTS-, SKULPTUR-KOMPOSITION.
a) (numera knappast br.) biläggande av tvist l. strid, förlikning, försoning, uppgörelse; äv.: jämkning mellan olika meningar, kompromiss; äv. mer l. mindre konkret; förr äv. i uttr. komma l. råka i komposition med ngn, bliva förlikt med ngn, göra upp sitt mellanhavande med ngn. VDAkt. 1657, nr 371. (Disputationsakten inställdes) sedan han råkade i composition med sin competitor (dvs. medsökande). HForsius (c. 1757) i BtHforsH 2: 4. Hallquist har kommit i composition med sine Borgenärer. Calonius Bref 397 (1799). Den komposition emellan Hamilton, Stjernblad och mig, som kommit till stånd. De Geer Minn. 2: 117 (1892).
b) vad ngn giver för att ernå förlikning resp. vad ngn mottager för att medgiva förlikning, ersättning, godtgörelse; numera bl. rättshist. Eberhardt AllmH 3: 344 (1776). Calonius Bref 298 (1797).
1) farm. till 3 a: bok innehållande anvisningar för tillredande av sammansatta läkemedel. SFS 1918, s. 1681.
-FORM; pl. -er.
1) språkv. till 1. Denna kompositions-form (dvs. med genitivändelse) har sina återstoder i (ordet) jordagods (m. fl.). Rydqvist SSL 5: 50 (1874).
(3) -LINNE. celluloidbelagd linne- l. bomullsväv, använd ss. ersättningsmedel för stärksaker. KemT 1906, s. 150. —
-LÄRA(N), r. l. f.
(3) -METALL. tekn. metallegering; särsk. om lagermetall; jfr KOMPOSITION 3 c. SPF 1859, s. 332. 1 fickur med kedja af kompositionsmetall. BoupptVäxjö 1875. TT 1897, Byggn. s. 79. —
(7 a) -POLITIK. (i fråga om äldre förh.) Odhner G3 1: 51 (1885). SvH 7: 355 (1903; i fråga om förh. 1771). —
-REGEL; pl. -regler.
1) stil. till 5 a. Varken stilistiskt eller kompositionellt är boken alltigenom tillfredsställande. SvD(A) 1933, nr 307, s. 7.
Spalt K 2059 band 14, 1937