| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MOSA mω3sa2, v.1 -ade, l. MOSAS -as2, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -NING.
krossa l. stöta (ngt) till mos; ss. refl. l. dep. l. i pass. med intr. bet.: bli till mos. Mosa potatis, lingon. Hiärne 2Anl. 4 (1702; refl.). Om man kokar .. (ärterna), så at de mosas. Linné Diet. 2: 182 (c. 1750). Lät .. (ärterna) koka til des de äro mosade. Warg 17 (1755). Potatisen mosar sig bäst om salt ej ilägges under kokningen. Ekberg Hvad äta? 109 (1899). — särsk.
a) (†) om vatten, i uttr. mosa sig med ngt, bilda mos tillsammans med ngt (vid kokning). (Brunnsvatten) är .. hårdare än .. (källvatten), och mosar sig ej så väl med ärter. Westerdahl Häls. 198 (1764).
c) bildl.: krossa; i sht med avs. på person: svårt misshandla, lemlästa, slå fördärvad, mörbulta; äv.: förkrossa, ”knäcka”; jfr MOS, sbst.1 3. En diekne gosse / Fick iagh fatt, huru iagh honom mossa! Rondeletius 53 (1614). Jag skulle mosa henne till gelé. Nerman Service Bluffm. 278 (1925). Strax hans lycka skall mosas. Sjöberg Kris. 32 (1926). Får jag till på köpet A. O. över mig, blir jag mosad. Bergman Kerrm. 129 (1927).
MOSA SÖNDER10 40. krossa (ngt) till mos. TIdr. 1896, s. 22. Potatisen .. mosas sönder med en gaffel. HemKokb. 200 (1903). jfr söndermosa.
Spalt M 1406 band 17, 1945