Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MUGG, sbst.4
Etymologi
[sv. dial. mugg, fukt, mögel, motsv. d. mug, nor. mugg, mögel; med sekundär konsonantförlängning av en germ. rot muȝ, av ieur. muk, som föreligger i lat. mucor, mögel, gr. μύκης, svamp. — Jfr MUGGA, v.1, MÖGEL]
(†) mögel. (Jordkulan) är fuhl af mugg och skimmel. Dahlstierna (SVS) 376 (c. 1696).
Avledn.: MUGGEN, se d. o. —
MUGGIG, adj.2 (†) möglad, möglig; unken. Muggigt och möglat (kreaturs)foder. Florman Abildgaard 14 (1792). LfF 1838, s. 262.

 

Spalt M 1521 band 17, 1945

Webbansvarig