MUSKADIN l. MUSKARDIN, sbst.1, m.
Ordformer
(-cad- 1800, 1815. -kard- 1581—1657)
Etymologi
[jfr eng. muscadine (i bet. 1), muscadin (i bet. 2); av fr. muscadin resp. ä. fr. muscardin (i bet. 1 o. 2), avledn. av muscat (se MUSKAT)]
(†)
Spalt M 1649 band 17, 1945
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se