Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MYSTERIÖS mys1teriø4s, adj. -are (tillf.). adv. -T.
Ordformer
(förr äv. -ieux. — -ieus 1776 (: mysterieust, adv.)—1795. -iös 1782 osv.)
Etymologi
[jfr t. mysteriös, eng. mysterious; av fr. mystérieux (f. -euse), avledn. av mystère (se MYSTERIUM)]
adj. till MYSTERIUM: som hör till l. är förknippad med ett mysterium l. med mysterier.
1) (i fackspr.) till MYSTERIUM 1. Boström 2: 52 (1838). Mysteriösa culter. Palmblad Fornk. 1: 502 (1844).
2) (†) som håller ngt hemligt; sluten, inbunden; jfr MYSTERIUM 2. Sahlstedt (1769). Dalin (1853).
3) i sht teol. till MYSTERIUM 3. Det mysteriösa i Christendomen. Hammarsköld SvVitt. 1: 248 (1818). SvTeolKv. 1937, s. 47.
4) till MYSTERIUM 5: ofattbar, outgrundlig, hemlighetsfull, mystisk; gåtfull. Kellgren (SVS) 6: 65 (1776). (Jag har) bläddrat igenom ett par nyare verk i den mysteriösa vetenskap som kallas national-ekonomi. Geijer I. 8: 444 (1820). Alexandrinska öfversättningen (av GT), hvars uppkomst är insvept i ett så mysteriöst mörker. Agardh ThSkr. 1: 74 (1843, 1855). Det hade kommit något mysteriöst och extravagant över hela hennes person. Siwertz Varuh. 301 (1926).

 

Spalt M 1754 band 17, 1945

Webbansvarig