Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MYTERI my1teri4, äv. myt1-, n.; best. -et l. -t; pl. -er.
Ordformer
(mitherj 1535. muteri(j) (-ie) 1558—1716. myteri (mü-, -th-, -ie, -ij) 1523 osv. mytt(h)eri(j) 1563—1775. mythri 1592. mätherj 1527)
Etymologi
[jfr d. mytteri; av mnt. muterie, moiterie, motsv. ä. t. mütterey, t. meuterei, holl. muiterij; bildat till ffr. mute (fr. meute), handlingen att sätta sig i rörelse, jakt, hundkoppel, av vulgärlat. movita, substantiverad f. sg. av movitus, motsv. lat. motus, p. pf. till movere, röra (se MOVERA). — Jfr MYTARE, MYTERISK, MYTERKARL, MYTINERA, MYTMAKARE]
samfälld lydnadsvägran, ev. förenad med våldsdåd mot överordnad(e), av krigsfolk, sjömän l. fångar o. d.; förr äv. allmännare, om ohörsamhet o. våld mot överheten: uppror, upplopp, sammansvärjning. Anstifta, göra myteri. Ett myteri bröt ut bland besättningen. Myteriet kvävdes snart. G1R 1: 58 (1523). Um man ähn bekomme en hoop tyskt folk, så skulle man förmode, att the snarere anrichtede myterij än någet annet gott. Därs. 26: 479 (1556). Olof Olofson Terfwo .. skal wara een Mytemaakere och komma Myterij .. ibland almogen tilwäge. SUFinlH 2: 229 (1605). DeFoë RobCr. 109 (1752; i fråga om skeppsbesättning). Myterier i Långholmens fängelse. Hellberg Samtida 8: 22 (1872). Siwertz JoDr. 276 (1928). — särsk.
a) (†) om hemligt samråd i olovligt syfte; maskopi. Sacellanus .. skyller .. (klockaren) at han hafuer myterij mz hanz leegfolk. Hall KultInt. 102 (i handl. fr. 1641). VDAkt. 1763, nr 296.
b) (†) om strejk. JernkA 1838, s. 196.
Ssgr: MYTERI-FÖRSÖK. —
-MAKARE. (†) person som anstiftar myteri; jfr mytmakare. Lind (1738; under meutmacher). Schultze Ordb. 3194 (c. 1755).
Avledn.: MYTERIST, m.||(ig.). [jfr d. mytterist] deltagare i ett myteri. SDS 1905, nr 177, s. 3. Grimberg VärldH 5: 24 (1931).

 

Spalt M 1759 band 17, 1945

Webbansvarig