| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MÅNATLIG måna4tlig l. må3na2tlig l. må3–natlig2, förr äv. MÅNLIG l. MÅNTELIG, adj.; adv. = (†, OxBr. 11: 425 (1628), HC11H 13: 136 (1697)), -A (†, Lind (1749), Schultze Ordb. 3036 (c. 1755)), -EN (OxBr. 5: 424 (1627) osv.), -T (mindre br., Hagberg Shaksp. 4: 146 (1848), Berndtson (1880)).
(i sht i skriftspr.)
1) ss. adj.: som har avseende på månad(er); som gäller en månad (i sänder); som upprepas varje månad.
a) (†) motsv. MÅNAD 1, i benämningar på menstruationen. Månadlig blodgång. Spegel (1712). (Kvinnornas) månatliga rening. Lindestolpe Skörb. 31 (1721). Återkommandet af det månadtliga. Bremer Brev 4: 333 (1864). Tholander Ordl. (c. 1875).
b) motsv. MÅNAD 2. En månatlig lön av 100 kr. Månatliga besök. RP 3: 129 (1633). Emot viss betingad månatlig hyra. PH 5: 3045 (1750). (L. begärde av fadern) ett litet månatligt understöd. Wulff Leopardi 345 (1913). särsk. (†) i uttr. månatlig rättika, = MÅNADS-RÄTTIKA. Ahlich 91 (1722).
2) ss. adv., motsv. MÅNAD 2: (för) varje månad; i månaden; månadsvis. Der dhe altijdh deres uppehelle .. mån[a]dtligen uthbekommit .. hafue. OxBr. 5: 424 (1627). (Domkyrkosysslomannen skall) med sina förslag månatligen inkomma. Kyrkol. 26: 2 (1686). För närvarande invandra 4000 judar månatligen till Palestina. SvD(A) 1926, nr 72, s. 8.
Spalt M 1830 band 17, 1945