| Publicerad 1945 | Lämna synpunkter |
MÅNAD må3nad2, r. l. m. ((†) n. BtFinlH 3: 46 (1535)); best. -en; pl. -er (Gal. 4: 10 (NT 1526) osv.) ((†) = (möjl. ss. n.) BtFinlH 4: 289 (1565: på tre månadtz tijdh), KKD 5: 377 (c. 1711: i fem månad); -a Luk. 1: 24 (NT 1526); -e G1R 1: 58 (1523), ConsAcAboP 3: 33 (1665)); äv. (numera bl. vard.) MÅNA må3na2, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -an; pl. (†) -or (BtÅboH I. 11—12: 186 (1676)); äv. (numera nästan bl. i folkligt spr.) MÅNE må3ne2, sbst.1, r. l. m.; best. -en (OxBr. 11: 454 (1631), Rydqvist SSL 2: 332 (1857)) l. mån må4n (Weste (1807), Essén Doll. 119 (1917)); pl. -ar (SvForns. 2: 325, KlädkamRSthm 1593 D, s. 169 b, Ossiannilsson Kärleksdikt. 30 (1918)).
1) eg. o. urspr. (samt astr.): omloppstiden för månens rörelse kring jorden (efter olika beräkningsgrunder växlande mellan 27 o. 29 dagar), månmånad. Astronomisk månad. Upp. 9: 15 (NT 1526). Bergstrand Astr. 69 (1925). — särsk.
a) (i fråga om ä. förh.) om tid av fyra veckor, veckomånad. Förtäringh wdÿ 13 månader. HovförtärSthm 30/9 1592 (i redovisning för ett räkenskapsår). Ej bör någor dömas til fängelse vid vatn och bröd på längre tid, än en månad, eller tiugu åtta dagar. SB 5: 4 (Lag 1734).
b) om månad under havandeskap. Luk. 1: 26 (NT 1526). Hon går i sjunde månaden. Berndtson (1880); jfr GÅ I 2 p β. Hon var i sjunde månaden, när de vigdes. Strindberg GötR 183 (1904).
c) (numera bl. i slangspr.) om menstruation. Tranæus Medewij 6 (1690). Ha månad. Landsm. XVIII. 8: 28 (1900; studentuttryck fr. Uppsala).
2) tid som utgör ungefär en tolftedel av ett kalenderår (enligt den julianska kalendern växlande mellan 28 (29), 30 o. 31 dagar, men i affärslivet o. förr äv. inom rättsväsendet räknad ss. 30 dagar), kalendermånad, borgerlig månad; dels om var särskild av kalenderns namngivna månader, dels om tid motsvarande en månad, räknad från viss tillfälligt vald dag till dag med samma tal i följande resp. föregående månad. Den första, sista i månaden. Den 30 (i) denna, nästa, varje månad. Betala, få viss summa i, förr äv. om månaden. Lönen är 100 kr. i månaden. Likvid sker tre månader från dato l. per tre månader (handel.). I dag för en månad sedan. I dag om en månad. En månad i dag, ngn gg i dag en månad, dels: om en månad, dels: för en månad sedan. Kom tillbaka om en månad! Var, varannan, var tredje osv. månad. Hyra rum på l. för l. per månad, med en månads uppsägning. En månads semester. Barnet var två månader (gammalt). Ett två månaders barn. Innan tre månar skall hon vara här igen. SvForns. 2: 325. In til en maanad epther pascha. G1R 1: 189 (1524). (Föreståndarna) skola .. åth minsto een gångh hwar månat gå i hospitalet. Rudbeckius Kyrkiost. 52 (c. 1635). Alla interessenterna .. skola komma till Consist(orium) i dagh en månadh. VDP 1664, s. 537. Han fick swälta i 3 månar. Rudbeck Atl. 1: 781 (1679). På många månader ibland / De tu knappt mötts en gång. Snoilsky 3: 32 (1883). Stundom måste .. (Daudet), därför att han ej omedelbart kunde hitta den rätta formen, uppskjuta ett arbete i månader. PT 1898, nr 143, s. 3. — jfr APRIL-, BLIDE-, BLOMSTER-, BLOT-, DRAK-, FASTE-, FRI-, FÅRE-, GLUGG-, GRÄS-, GRÖDE-, GÖJE-, HALV-, HÖ-, HÖST-, JUL-, KALENDER-, KRIST-, LIGGE-, MARS-, MIDSOMMAR-, MÅN-, RESPIT-, RÖT-, SJÖ-, SKOTT-, SKÖRDE-, SLAKT-, SMEK-, SOL-, SOMMAR-, TORS-, VECKO-, VIN-, VINTER-, VÅR-MÅNAD m. fl. — särsk.
a) vid angivande av viss bestämd månad, i sådana uttr. som april månad, förr vanl. (med gen.) aprils månad (i ä. tid dock ofta att uppfatta ss. ssgr). (Lat.) Martius (sv.) mars månat. VarRerV 4 (1538). I aprils manadh .. / hender thenna .. wåde. HB 1: 151 (1629). Johan (flyttade) straxt i början af April månad till Grimstahamn. Almqvist Grimst. 15 (1839).
b) i uttr. i, förr äv. om månaden, per månad, varje månad. En gång i månaden. Schück VittA 2: 162 (i handl. fr. 1674). Dantzmestaren skal hafwa en ducat om månan. Swedberg BetSwOlycko 38 (1710). Jag .. är flyttad till Assistenten Sundbergers, på Köpmangatan .., där jag i ett för alt betalar 13 Riksd:r i månan. Kellgren (SVS) 6: 96 (1780). Denna kvartett sammanträdde två lördagar i månaden. Hellström Lekh. 49 (1927).
c) (tillf.) om tjänstgöringsmånad o. d. (Konungen skrev) ath .. (de värvades) monede skulle först angoo (dvs. börja), när the vdj then Holmiska skären komne wore. BtFinlH 3: 43 (1535). Om Apotecaren med Barberaren som Månaden hafwer, sig försumma, böte effter den 96 puncten i Siö articlarna. HdlCollMed. 1690, s. 42.
d) (†) konkret, om månadshäfte av tidskrift. När sex Månader (av Sv. Mercurius) äro utgifne, skal et Titelblad medfölja. SvMerc. 3: 6 (1757). Porthan BrSamt. 1: 218 (1797).
3) [jfr y. fsv. j fullom manade (Småst Fornsv. 2: 263)] (†) om tid varunder månen befinner sig i visst (l. vissa) kvarter; särsk. i uttr. full l. ny månad, om tiden från fullmåne fram till l. mot sista kvarteret resp. tiden från nymåne fram till l. mot första kvarteret; övergående i 4. Månadher, Såsom Nymånat, Fulmånat etc. Gl1Mos. 1: 14 (Bib. 1541). Ifrån Ny, in til så länge Månaden blifwer full. IErici Colerus 1: 12 (c. 1645). Vngt Folck böra vti then aftagande .. Månaden betjena sig af Aderlåtning. Aken Reseap. 193 (1746). — jfr FULL-, NEDAN-, NY-MÅNAD.
4) (†) måne; äv. om bild (figur) av en måne. Vthi en liten Stadh straxt hoos Rom .. äre twå Månadher synte om heela daghen på Himmelen. PPGothus Und. X 5 b (1590). (Turkarnas moskéer äro försedda) medh det turckishe wapnet, en half månad. KKD 3: 238 (1711). — jfr HALV-MÅNAD, sbst.1
-KOST, se G.
B (†): MÅNA-DAG, -HÅLL, se G. —
-KOST, -PÄNNING, se G. —
-TAL, se C.
-DAG, se G. —
-GALEN, -HJÄLP, se G. —
-KOST, -LÖN, -MOT, -PÄNNING, se G. —
-RÄKNING, se G. —
-SOLD, -SUMMA, se G. —
(1, 2) -TAL. (måna- 1911—1917. månad- 1556—1932. månade- 1541—1932. månads- 1693—1932. måne- c. 1685—1693)
1) antal månader; numera bl. (i fackspr.): tal som anger antal månader. Then samma nattena .. glädhie sigh icke ibland åårsens daghar, och komme icke j månadhe talet. Job 3: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: inom månadernas krets). (Ingen) dagh eller tima (kan) bliffua förkortadt aff wårt Lijff, förr än wårt Månat taal är vthe. LBenedicti Lijkpr. 15 (1616). Uppkommer .. brutet månadstal, räknas en tredjedels månad till tio dagar. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 43, s. 3.
2) tid som kan räknas i månader; i vissa uttr.: i månadtal, äv. (i Finl.) för l. under månadtal, i månader; (icke) på månadtal, (icke) på flera månader; äv. utan prep. i adverbiell anv. Snellman Tyskl. 393 (1842). (Han) kunde .. vara vresig och tjurig i månadtal. Nordensvan Figge 28 (1885). Westermarck Äkt. 127 (1893: för månadtal). Ramsay GeolGr. 81 (1909: under månadtal). Slutet kan komma när som helst, men det kan också dröja månadtal. Olson JanP 96 (1918). Henne har jag inte sett på månadtal. Östergren (1932).
3) (†) tal som anger vilken månad i ordningen det är fråga om. Dee breff, som böre effter åhre- och månadtalet stå fremst, äre effterst inbundne. RP 6: 159 (1636). Månadz-Talet begynnes och .. räknas ifrån Martio, oc 12 Månader ut. Rosenfeldt Nav. 67 (1693).
4) (†) i uttr. uti månadtal, månadsvis. Enn krögare .. skall seliie vägfarenndhe fålck theris nödtårff både thill karll och hesth, hvilke partzeler fogtenn skall leffverere uti månadtal. G1R 26: 25 (1556). —
(1, 2) -TALS, adv. (månad- 1896—1932. månade- 1667—1932. månads- c. 1745—1748. måne- 1661)
1) motsv. -tal 2: under flera månader, i månader. Papperet håller sig månadtals oförändradt. Roosval Schmidt 226 (1896).
2) (†) motsv. -tal 4: för månad, per månad. HSH 31: 73 (1661). Är .. (sjömannen) Månadetahls tingat, miste thå (till straff för att han gått i annans tjänst) en halff Månads-Hyra. Siöl. 1667, Skipm. 4. PH 4: 2675 (1748).
D (†): MÅNADA-BLIND, -KOST, -MOT, se G. —
-SOLD, se G.
-DAG, -GAMMAL, se G. —
-KOST, -LÖN, -MOT, -PÄNNING, se G. —
-RINGNING, se G. —
-SOLD, se G. —
-TAL, -TALS, se C. —
-VRÅ, se G.
F (†): (jfr 1 c) MÅNADES-SAK. om menstruation. Iagh hade min månades sack för åtta dagar sedan. VDAkt. 2/5 1680.
G: MÅNADS-ACKORD. (numera bl. tillf.) jfr ackord 1 c slutet. Frey 1846, s. 340 (i bild). Tag dig då en åkardroska på månadsakkord! Hedberg Ungdom 6 (1869). —
-BARN, se d. o. —
-BEFRAKTNING. sjöt. befraktning av fartyg för viss (längre) tid med betalning per månad. BtRiksdP 1899, I. 1: nr 66, s. 14. —
-BESOLDNING. (†)
-BETYG. i läroanstalt: betyg som avgives efter en tid av en månad; särsk. vid militära läroanstalter. KrigVAH 1844, s. 166 (vid franska generalstabsskolan). SFS 1921, s. 2183. —
-BILD. konst. bild som framställer en personifikation l. symbol av en månad l. skildrar arbetslivet under denna; i sht i pl., om serie av sådana bilder; jfr -tavla. SvUppslB (1934). —
-BILJETT. biljett som gäller för ett obegränsat antal resor på viss sträcka under en tid av en månad. AB 1872, nr 150, s. 3. Redan år 1866 inrättades månadsbiljetter. SJ 4: 204 (1906). —
-BLAD. tidskrift l. publikation som utgives en gång i månaden. Kongl. Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Månadsblad. (1872; tidskriftstitel). Riksgäldskontoret utger .. ett månadsblad öfver svenska statens tillgångar och skulder. 2NF 38: 10 (1925). —
(1, 2) -BLIND. (månada- c. 1645. månads- 1727 osv.) [jfr d. maanedsblind; urspr. med syftning på månmånaden, eftersom sjukdomen ansågs stå i samband med månskiftena] veter. om häst: som lider av månadsblindhet. IErici Colerus 2: 253 (c. 1645). —
(1, 2) -BLINDHET. [jfr -blind] veter. på ett smittämne beroende, periodiskt uppträdande ögonsjukdom hos häst. Florman Abildgaard 92 (1792). SFS 1928, s. 18. —
-DAG. (måna- 1670—1755. månad- 1729. månade- 1696. månads- 1542 osv.) [jfr d. maanedsdag, isl. mánaðardagr (i bet. 2)]
1) dag i månaden, datum. Schmedeman Just. 184 (1619). Hans sons insjuknande (hade) inträffat på samma månadsdag som brytningen med modern för fem år sedan. Odhner G3 2: 185 (1896).
2) samma dag i en följande månad, i sht i den närmast följande. FörarbSvLag 3: 225 (1715). Det var en historisk dag — månadsdagen av deras hemliga förlovning. Bergman JoH 42 (1926).
3) [jfr d. hver maanedsdag] (i vissa trakter) i uttr. var(je) månadsdag, på en bestämd dag (i sht den förste) i varje månad. HSH 31: 407 (1663). (Han) vandrade .. regelmessigt tremilavägen (från Trelleborg) till Malmö hvar månadsdag. Santesson Nat. 200 (1880).
4) (†) tid av en månad, månad. Om .. förlikning ej ”innan månadsdag” komme till stånd. NoraskogArk. 4: 27 (cit. fr. 1542). En månad dag och något öfver vppehölt jag mig i Paris. Swedberg Lefv. 87 (1729). Nordström Samh. 2: 84 (1840). särsk.
b) adverbiellt: under en månad. Den som niuter konungens leigdebref .. hafwe månadedag fritt att komma till swars. FörarbSvLag 4: 406 (1696). —
-DUVA, f. l. r. (†) eg.: duvart som får ungar var månad; särsk. om tamduvan Columba domestica Lin. Lind (1749; under monattaube). Nilsson Fauna II. 2. 1: 141 (1828). Tholander Ordl. (c. 1875). —
(jfr 1 c) -FLOD. [jfr d. maanedsflaad, t. monatsfluss] (†) = -flöde. Acrel Chir. 100 (1759). Westerdahl Häls. 63 (1764). —
(jfr 1 c) -FLÖDE, förr äv. -FLÖD. (numera bl. arkaiserande) flytning av menstruationsblod, menstruation; äv. konkret, om menstruationsblod. Schützercrantz 2Förlossn. 77 (1786). Wretlind Läk. 8: 127 (1900). 3Mos. 15: 24 (Bib. 1917). —
-FOSTER, se d. o. —
-FÖRHÖR. (förr) förhör (jfr d. o. 3) som var månad anställdes med (äldre) barn i skolåldern vilka för tillfället icke gingo i skolan. AB 1894, nr 25, s. 2. Hagström Herdam. 4: 552 (1901). —
-FÖRSLAG. (†) kam. summarisk översikt av räkenskaperna för en tilländalupen månad. LReg. 318 (1687). SFS 1893, nr 108, s. 22. —
-GAGE. månadsavlöning; numera nästan bl. om avlöning åt (sceniska) artister, förr vanl. mil. LMil. 3: 519 (1694). Gardes-soldaternes månadsgage. PH 15: 174 (1791). —
(1, 2) -GALEN. (månad- 1685. månads- 1795—1891) (i folkligt spr., mera tillf.) månadsrasande. Spegel GW 172 (1685). Och Vickbomspojken från Nicklasdalen / blef vettskrämd, veckvill och månadsgalen (då han sett ett skogsrå). Fröding Guit. 27 (1891). —
-GAMMAL. (månade- 1541. månads- 1734 osv.) [fsv. manadha gamal] (ungefär) en månad gammal; om sak o. d. äv. i utvidgad anv.: minst en månad gammal. 4Mos. 3: 22 (Bib. 1541). En sugga med tre månadsgamla grisar. Almqvist Grimst. 16 (1839). Tidningarna med sina månadsgamla nyheter. Otter Officer 170 (1930). —
-HYRA, r. l. f.
-HÅLL, n. (måna- 1640—1645. månads- 1646. måne- 1630—1641) (förr) om skyldighet som ålåg bönderna i viss socken (utan väg) att fullgöra skjutsning i annan socken under viss månad; trol. äv. om den ersättning i pänningar som erlades, då annan socken fullgjorde skjutsskyldigheten. ÅngermDomb. 6/12 1630, fol. 40. Murenius AV 61 (1640). Peder Gunmunson .. ifrå Säbbrådz giäld hit schicket, och fordrer att bekomma deres månadz håll af Soleffta sochen som dem Rester. ÅngermDomb. 7/12 1646, fol. 20. —
-KALV, se d. o. —
-KARL. [jfr östsv. dial. månadskarl, statkarl] eg. o. urspr.: arbetskarl som är anställd per månad; särsk. (i västra Sv.) om gårdskarl. PT 1892, nr 13 A, s. 4 (fr. Göteborg). LD 1926, nr 185, s. 8 (i annons). GT 1936, nr 119, s. 1. särsk. bildl. Denne literäre månadskarl. Hedenstierna FruW Förord (1890; självironiskt om förf.). —
-KARTA, r. l. f. (i fackspr.) karta som utvisar meteorologiska o. därmed sammanhängande förhållanden under viss månad. Klimatiska månadskartor. Rubenson Meteor. 105 (1880). —
-KOST. (mån- 1626. måna- 1592—1661. månad- 1581—1661. månada- 1528. månade- 1592—1652. månads- 1556—1918. måne- 1578—1615) [fsv. manadha koster] (i fråga om ä. förh.) den mängd livsmedel (den kost) avsedd för en månad som ngn erhöll ss. naturaförmån för tjänst l. ss. underhåll vid vistelse på sjukhus o. d.; äv. abstraktare, om förhållandet att ngn erhöll dylik kost; jfr års-kost. OPetri Tb. 251 (1528; uppl. 1929). Den Månadz kost som Oluf Sågare .. hafuer bekommit forvthan (dvs. utöver) sin redhe sågare löön. GripshR 1619, s. 91. Rudbeckius Dagb. 64 (c. 1625; i fråga om vistelse på sjukhus). Lagerlöf Theokr. 97 (1884). —
-LOV, n. varje läsmånad periodiskt återkommande ledighet från undervisningen inom vissa klasser vid en läroanstalt; numera bl. vid enskilda lärovärk. PedBl. 1875, s. 104. —
-LÅNG. en månad lång; äv. mera obestämt: flera månader lång. Atterbom LÖ 2: 163 (1827). Månadslånga mätningsarbeten. OoB 1931, s. 254. —
-LÄNING. (förr) mil. läning (se läning, sbst.3 2) som betalades per månad. Hallenberg Hist. 1: 163 (1611). KrigVAT 1858, s. 125. —
-LÖN. (månad- 1523—1814. månade- 1523. månads- 1628 osv.) lön som beräknas o. utbetalas per månad. G1R 1: 124 (1523). —
-LÖNARE. [avledn. av -lön] sjömil. vid flottans varv anställd person i förmansställning som åtnjuter månadslön; motsatt: daglönare (se d. o. a). Regl. 20/8 1805, s. A 4 b. MilKal. 1916, s. 137. —
-LÖNING. (†) mil. månadsavlöning (i pänningar o. in natura l. enbart i pänningar). LReg. 427 (1662). Siöart. 1685, s. 137. KKD 9: 70 (1703). —
-MEDIUM. (i fackspr.) medeltalet för månad (beräknat ur observationer av visst slag). Rubenson Meteor. 104 (1880). —
-MOT, n. (månad- 1535—c. 1755. månada- 1681. månade- 1556—1571. månads- 1544—1864) [fsv. manaþa mot] (†) månadsskifte. G1R 10: 212 (1535). En part .. Swermare förwandla theras Kyrkeordningar nästan hwart månade moot. LPetri KO Förord 9 (1571). Afzelius Sag. X. 1: 164 (1864). —
-MÖNSTRING. (förr) mil. o. (i senare tid vanl.) sjömil. mönstring som företogs en (tidigare två) gånger i månaden för kontroll av en fartygsbesättnings l. en trupps styrka, dess förplägning m. m.; jfr bröd-mönstring. HdlCollMed. 13/10 1691. Gynther Förf. 5: 694 (1858). UFlott. 1: 70 (1903). —
-MÖTE.
1) möte i förening o. d. som är bestämt att äga rum en gång i månaden. Björkman (1889). Ordinarie månadsmöte i kväll kl. 7. UNT 1930, nr 10577, s. 2.
-PRENUMERANT. på tidning. —
-PÄNNING, numera vanl. i pl. -PÄNGAR. (måna- 1630. månad- 1561—1605. månade- 1537—1592. månads- 1535 osv. måne- 1605—1655) i sht i pl.
1) viss pänningsumma som utbetalas varje månad. Barckhusen Cotossichin 32 (1669). Osterman hotade sina ofrälse underhållstagare med indragning af de ryska månadspenningarne. Odhner G3 1: 66 (1885). särsk.
a) (numera bl. tillf.) månadsavlöning; särsk. (förr) mil. om månadssold. G1R 10: 46 (1535). (Krigsfolket vid ryska gränsen) schole .. bekomme månadz penninger til att köpe siig före fetalie och andre nödhtorffter. Därs. 25: 411 (1555). Östergren (1932).
b) hushållspängar l. fickpängar för månad. Sedan gossarne kommit i skolan, hade de tolf skilling i månadspengar. De Geer Minn. 1: 9 (1892).
2) hist. om viss skatt som erlades månadsvis; jfr -hjälp. Derföre begäre wij att i wele för desse Månader .. vthgöre Månatz Penningar. SUFinlH 2: 117 (1604). De s. k. månadspenningarna, vilka överenskommos på riksdagen i Norrköping 1604. SvRiksd. I. 3: 88 (1933).
3) (†) om ränta som är beräknad per månad. (Den präst som) drifwar Åcker, och taghar Månadzpenningar aff hundrade. Schroderus Os. 1: 302 (1635). —
-RANSON. särsk. om den ranson av spritdrycker som en motboksinnehavare har rätt att ta ut i månaden enligt det i Sv. från 1917 gällande individuella kontrollsystemet. BtRiksdP 1920, 7: nr 33, s. 2. —
-RASANDE, -RASERI, se d. o. —
(jfr 1 c) -RENING. (numera ngt ålderdomligt) menstruation. Lind 1: 430 (1749). 3Mos. 12: 2 (Bib. 1917). —
-REVY.
2) [jfr eng. monthly review] om månadstidskrift. Månads-Revy. (1890; namn på tidskrift utgiven i Sv. av ett amerikanskt försäkringsbolag). Medicinsk månadsrevy. (1896; tidskriftstitel). —
-RINGNING. (månade- 1566. månads- c. 1730 osv.) (i fråga om ä. katolska förh.) (själa)ringning en månad efter begravningen. LPetri Kyrkiost. 34 b (1566). Broman Glys. 2: 36 (c. 1730). —
-ROS. namn på den ofta ss. krukväxt odlade, långvarigt blommande rosen Rosa chinensis Jacq. var. semperflorens Koehne. Rudbeck HortBot. 100 (1685). Fönstren med geranierna och månadsrosorna. Gellerstedt Gläntor 98 (1909). —
-RÄDISA~020. (förr) trädg. tidig sort av rädisa som var färdig till användning redan en månad efter sådden. Ahlich 91 (1722). HbTrädg. 2: 83 (1872). —
-RÄKNING. (månad- 1635—1678. månads- 1630 osv.)
1) [jfr d. maanedsregning] (†) till 1: menstruation. Hiärne Suurbr. 91 (1679). Tholander Ordl. (c. 1875).
-RÄTTIKA. (förr) tidig sort av rättika; jfr -rädisa. Linné Ungd. 1: 249 (1731; växtbestämningen oviss). Fallén Fleischer 130 (1795). —
-SAMMANDRAG ~102 l. ~200. av räkenskaper o. d. SFS 1911, Bih. nr 65, s. 12. Månadssammandragen öfver bankernas rörelse. SvD(A) 1915, nr 322, s. 4. —
(4) -SKEN. (†) om månad. Vthi then andre thenna Månadzskeens halfwe Deel. Eichstad Alm. 1643, s. 32. —
-SKIFTE. övergången från en månad till den följande.
1) (numera knappast br.) till 1, i fråga om månmånad: månskifte; förr äv. bildl. En Statskonst, som vinglar emellan nycker och månadsskiften, har altid obestånd til en säker påfölgd. Lagerbring 1Hist. 2: 664 (1773). Månadsskiftet hade bitit djupt in i månans glänsande skifva. Blanche Tafl. 339 (1845).
2) till 2, i fråga om kalendermånad. PT 1905, nr 195, s. 2. Månadsskiftet ställde rätt stora krav på riksbanken. AB(A) 1931, nr 124, s. 8. —
-SKRIFT. (i sht om ä. förh.) periodisk skrift som utkommer en gång i månaden. Lagerbring HistLit. 20 (1748). SFS 1940, s. 50. —
-SMULTRON. [jfr t. monatserdbeere] trädg. (frukt av) växten Fragaria vesca Lin. var. semperflorens Duch., som bär frukt under nästan hela eftersommaren. Swartz Vothmann 191 (1796). Sonesson HbTrädg. 451 (1926). —
-SOLD. (månad- 1524—1814. månada- 1524. månade- 1523—1532. månads- 1543—1853. måne- 1537—1639) (förr) den avlöning i pänningar som månatligen utbetalades till krigsfolk i fält. G1R 1: 126 (1523). —
-SUMMA, r. l. f. (månad- 1590. månads- 1913 osv.) summa av räkenskapsposterna under en månad. VinkällRSthm 31/1 1590. Vid månadens slut införas månadssummorna i en årsliggare. 2NF 38: 486 (1926). —
-TAL, -TALS, se C. —
-TAXA. (förr) av magistrat i stad månatligen fastställd taxa med prislista för vissa varor, i sht livsmedel; äv. konkret. SthmStadsord. 1: 79 (1640). Med månadstaxan och penningarna i ridikylen, beger hon sig (till köttboden). JournLTh. 1810, s. 254. —
-TID. (†)
-VIS, adv.
1) för månad, (en gång) varje månad, månatligen. CivInstr. 519 (1704). Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott. SFS 1934, s. 561.
2) i månader, hela månader. Han levde då månadsvis i skogarna. Dixelius-Brettner Prästd. 86 (1920). särsk. [jfr d. i maanedsvis] övergående i substantivisk anv., i uttr. i månadsvis, i månader. Män med förmåga att så der spela skendöda i månadsvis. Hedenstierna Kaleid. 142 (1884). —
-VISARE, r. l. m. (förr)
1) på ur: visare som utvisade månaden i året. 1 Rundt Silfwer Vhr med Månadtz wijsare. BoupptSthm 11/2 1676. Hembygden(Hfors) 1913, s. 154.
-VRÅ. (månade- 1630. månads- c. 1755) (†) vrå där ngt får ligga i månader. Hvar sådant (dvs. gamla skrifter) lågho i månadhe wrå eller åhraläghe. Bureus KonStyr. A 4 a (1630). Schultze Ordb. 3035 (c. 1755). —
-ÖVERSIKT~102. översiktlig framställning av vad som tilldragit sig o. d. under viss månad. UpsP 1860, nr 100, s. 1. KKD 5: III (1909).
-HÅLL, se G. —
-KOST, -PÄNNING, se G. —
-SOLD, se G. —
-TAL, -TALS, se C.
Spalt M 1821 band 17, 1945