Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MÄSSLING mäs3liŋ2, r. l. m.; best. -en; pl. (i bet. 1, 2 a, c, †) -ar (Kankel Hemmersam 62 (1674), Weste (1807)) l. -er (Gyllenius Diar. 9 (c. 1660), Lindh Huuszapot. 225 (1675)).
Ordformer
(mesl- 1538—1712. messl- (-sz-) 1549—1890. mäsl- 1569—1889. mässl- (-sz-) c. 1613 osv.)
Etymologi
[y. fsv. mäsling (PMånsson 488); jfr d. mæslinger, pl., i ä. d. äv. mæsling, sg.; jfr äv. eng. measlings; avledn. av MASSEL]
1) (†) om sådant utslag som förekommer vid mässling (l. liknande sjukdom). Lindestolpe Matk. 42 (1714).
2) med. epidemiskt uppträdande infektionssjukdom med feber, katarr o. ett karakteristiskt utslag; oftast uppträdande hos barn; i ä. tid icke noggrant skild från andra i ngn mån liknande sjukdomar (jfr c). Ligga l. vara sjuk l. insjukna i mässling, i sht i folkligt spr. äv. i mässlingen, förr äv. ligga sjuk av mässlingen. Ha l. få mässling resp. mässlingen. Dö av l. i mässling resp. mässlingen. VarRerV 16 (1538). Småkoppor, mesling och klådha. Gl3Mos. 13: 12 (Bib. 1541). Vår käre sonn Erich haffver .. legatt siuck aff messlingen. G1R 20: 45 (1549). Meslingen slogh ut. Carl IX Cal. 39 (1585). Lillan som ligger i mäslingen och behöfver sofva. Heidenstam End. 287 (1889). (Sydenham) var den förste, som avskilde mässlingen såsom en sjukdom för sig. Tigerstedt MedUtv. 2: 71 (1923). — jfr BARN-, BARNA-MÄSSLING. — särsk.
a) [eg. pl. av 1] (†) i pl. (jfr c): mässling. Kankel Hemmersam 62 (1674). Vår lilla stackars Brorson har fastnat i mässlingarne. ElTegnér (1802) hos Wrangel TegnSläktm. 231.
b) (†) i uttr. lilla l. små mässlingen, röd mässling o. d. OxBr. 9: 629 (1645). Alle barnkranckheeter, såsom lille och stoore messlingen. Därs. 8: 228 (1654); jfr c. Horn Lefv. 46 (c. 1657: den röda mässlingen). Lind (1749: Röd mässling). jfr RÖD-, SMÅ-MÄSSLING.
c) (†) i uttr. (den) stor(a) mässling(en) l. (de) stora mässlingar(na) (jfr a), om koppor; franska mässlingen, om syfilis (se FRANSK c). 2Saml. 4: 89 (1625). Kåpporna .. eller the stoore Messlinger. Gyllenius Diar. 9 (c. 1660). De så kallade kåpporna eller stora mässlingen. Nordberg C12 1: 19 (1740).
3) (†) om viss sjukdom hos får: fårkoppor. Serenius EngÅkerm. 293 (1727). Celsius HushAlm. 1741, s. 31. — jfr FÅRA-MÄSSLING.
Ssgr (till 2; i sht med.): A (mindre br.): MÄSSLING-EPIDEMI, -FALL, -GIFT, -PATIENT, -SJUKA, -ÄRRIG, se C.
B (†): MÄSSLINGE-GIFT, -YMPNING, se C.
C: MÄSSLINGS-EPIDEMI. (mässling- 1833. mässlings- 1798 osv.) VetHLäk. VI. 1: 37 (1798). —
-FALL. (mässling- 1940. mässlings- 1900 osv.) jfr fall XII 4 f. —
-FEBER. förekommande vid mässling. Tholander Ordl. (c. 1875). —
-FLÄCK. fläck av utslag som förekommer vid mässling. Alm(Sthm) 1761, s. 36. —
-GIFT, n. (mässling- 1833. mässlinge- 1766. mässlings- 1761—1764) (†) gift som antagits förorsaka mässling. Alm(Sthm) 1761, s. 35. ConvLex. 6: 603 (1833). —
-LIKNANDE, p. adj. —
-LUNGINFLAMMATION~10102. lunginflammation som stundom åtföljer mässling. Petrén EpidSj. 33 (1926). —
-MATERIA. (†) = -gift. Alm(Sthm) 1761, s. 30. Rosenstein BarnSj. 199 (1764). —
-PATIENT. (mässling- 1940. mässlings- 1897 osv.) Sthm 1: 494 (1897). —
-SJUKA. (mässling- c. 1730. mässlings- 1722) (†) = mässling 2. PH 1: 321 (1722). Broman Glys. 1: 428 (c. 1730). —
-SJUKDOM. (†) = mässling 2. HusgKamRSthm 1709, s. 150. —
-SOT. (†) = mässling 2. Lucidor (SVS) 203 (1672). —
-UTSLAG~20 l. ~02. utslag som åtföljer mässling. VetHLäk. VI. 2: 43 (1799). —
-YMPNING. (mässlinge- 1766. mässlings- 1764) ympning mot mässling. Rosenstein BarnSj. 212 (1764). VetAH 1766, s. 202. —
(1 c) -ÄRR. (†) jfr kopp-ärr 1. Spegel 25 (1712). Lind 1: 421 (1749). särsk. i uttr. franska mässlingsärr; jfr fransk c. Spegel GW 114 (1685). —
(1 c) -ÄRRIG. (mässling- 1689. mässlings- 1738—1755) (†) jfr kopp-ärrig 1. Rudbeck Atl. 2: 520 (1689). Möller (1745, 1755).

 

Spalt M 2026 band 17, 1945

Webbansvarig