Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NAVIGABEL nav1iga4bel, adj. -bla; -blare. adv. -T.
Etymologi
[jfr t. navigabel, eng. o. fr. navigable; av lat. navigabilis, till navigare (se NAVIGERA). — Jfr INNAVIGABEL]
1) om vattenområde, flod o. d.: möjlig att befara med fartyg (l. båtar), navigerbar, segelbar. CivInstr. 249 (1628). Medan det wore .. den åliggiande Norrelandz orten, til märkelig botnad och profit, at vthur Jämpteland någon elf så navigabel stode til finna, det man kunde der vtföra med Båtar, eller Promar, både Trään och andre .. Waror ..: Dy skal (osv.). Stiernman Com. 2: 476 (1646). Yttre redden (vid Port Arthur) är öfverallt navigabel för de största skepp. 2NF 21: 1414 (1915). särsk. (†) oeg., om landområde, med tanke på dess vattendrag. R. Cantzleren menar, man kan göra Finlandh navigabelt, om Cumo elf blefve medh slusor öpnat. RP 10: 497 (1644).
2) (†) sjöt. om fartyg: manöverduglig. Ekbohrn NautOrdb. (1840).

 

Spalt N 250 band 18, 1946

Webbansvarig