Publicerad 1933 Lämna synpunkter INNAVIGABEL in1aviga4bel l. 01—, adj. -bla. Etymologi [jfr t. innavigabel, eng. o. fr. innavigable; av lat. innavigabilis, av in- (se IN-, pref.2) o. navigabilis (se NAVIGABEL)] (föga br.) om segelled: icke navigabel, osegelbar, ofarbar. Andersson (1857). BonnierKL (1924). Spalt I 670 band 12, 1933 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se