| Publicerad 1947 | Lämna synpunkter |
NYP ny4p, n. (ÖoL (1852) osv.) ((†) r. l. m. Murberg FörslSAOB (1793), Lindqvist Dagsl. 2: 187 (1900)); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. = (ss. r. l. m. -ar).
nypning (med fingrarna l. ngt värktyg o. d.), nypande; jfr NYPA, v. 1. Murberg FörslSAOB (1793). Det kraftiga nyp .. (läraren) gaf mig, när jag gäspade vid slutet af en af hans grekiska lektioner. Ödman VårD 1: 47 (1884, 1887). Nu sträckte Akka fram huvudet och gav örnungen ett duktigt nyp i nackskinnet. Lagerlöf Holg. 2: 247 (1907). — jfr BLÅ-, GAST-, TJUV-NYP. — särsk.
b) i utvidgad anv., om smärtsamt slag (av knytnäve l. dyl.) l. piskrapp o. d.; hugg; jfr NYPA, v. 2 b. Blanche Bild. 1: 7 (1863; om piskrapp). (Han fick i striden) ett nyp från en lång huggknif. Lindqvist Dagsl. 3: 126 (1904; bagatelliserande). KKD 7: XXXIV (1912).
c) bildl.: tillrättavisning, ”läxa”; i sht i uttr. ge ngn ett nyp. VL 1908, nr 118, s. 3. Från oppositionspartierna begagnade man enligt gammal god sed tillfälle till att giva regeringen en del nyp. ST(A) 1931, nr 16, s. 4.
Spalt N 882 band 18, 1947