| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OMFATTA om3~fat2a, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749)), -NING (se d. o.); -ARE (föga br., Lysander Faust 21 (1875: allomfattaren), Rydberg Myt. 2: 192 (1889)).
— jfr FATTA OM.
I. till OM, prep. o. adv. I 1, III 1.
1) omsluta (ngn l. ngt) med handen (händerna), armarna, klorna, näbben l. ngt speciellt värktyg; fatta l. gripa om (ngn l. ngt); ofta med bestämning inledd av prep. med; äv. i utvidgad anv., om hand osv. Helsingius (1587). (Hans händer) woro vtaff glödande Järn, thet han omfatta måste, förbrände. Schroderus Os. 1: 268 (1635). Jeana .. låg ännu för hans fötter, dem hon med mycken häftighet omfattade. Ekelund Fielding 19 (1765). Min arm och mitt lif blefvo i det samma omfattade af sex eller åtta andra armar. Palmblad Nov. 1: 98 (1840). (Storken upptäckte Tummetott o.) sänkte sig över honom, omfattade honom med näbben och svävade uppåt luften med honom. Lagerlöf Holg. 1: 84 (1906). Arenander LinKat. 12 (1917). — särsk. (†): ss. kärleks- l. vänskapsbetygelse omsluta (ngn) med armarna, sluta (ngn) i sin famn, omfamna (ngn). Helsingius (1587). Wij få nu .. (sedan fred slutits) wåre wänner, slächt och barn medh glädie helsa och omfatta. RARP 4: 476 (1650). Polydor, then Herden snälla, / Eij omfatta Jungfrun kann, / För-än Amor skiuter ann. SColumbus Vitt. 110 (1667). Man tänke sig ett barn, som i öfverdåd slitit sig utur fadrens armar, .. men .. vänder om till fadren och omfattas med öpna armar. Ödmann AnvSkrift. 54 (1822).
2) i oeg. l. utvidgad anv.: omsluta l. omge (ngn l. ngt).
a) mil. (gruppera sig l. sina stridskrafter, så att man kan) anfalla (fienden) samtidigt i fronten o. (med huvuddelen av sina krafter) i ena flanken (l. båda flankerna). Franska armén blef omfattad i högra flanken och befann sig kl. 1 e. m. .. i full flykt. NF 10: 873 (1886). Tingsten o. Hasselrot 66 (1902). särsk. i p. pr. i utvidgad anv., om anfall o. d. Då tecken till anfall gafs, kastade sig de unge soldaterne oförskräckt mot tyskarne, som icke längre kunde hålla stånd mot det omfattande anfallet. Rappe Nordarm. 32 (1874). TrängRegl. 1940, s. 273.
b) (†) för att ange att ngn förser ngt med ngt som bildar ett stängsel l. en ram o. d. omkring det; särsk. i uttr. omfatta ngt med ngt. Then yttre Gården war vmfattat medh en mwr. Hes. 42: 7 (Bib. 1541). KKD 1: 274 (1709). särsk. med avs. på ädelsten o. d.: infatta; särsk. i uttr. omfatta (ngt) i l. med (ngt). Twå Onichiner stenar omfattadhe j guld. 2Mos. 39: 6 (Bib. 1541). 1 Cristal Sten om fattat med silff. BoupptSthm 27/3 1655.
c) utan tanke på aktivt handlande, om sak: befinna sig omkring l. omsluta l. omge (ngt), bilda en ram l. infattning kring (ngt) o. d. Stiernhielm Arch. B 4 a (1644). I den norra halfön, som omfattas af Röda hafvets båda nordliga vikar, ligger .. berget Sinai. Palmblad LbGeogr. 205 (1835). Det ”lilla slottet” vid Chantilly, där en in på taket räckande stor, bågbärande kolonnställning omfattar porten och fönstret där ovan. Hahr NordeurRenässArkit. 47 (1927). särsk. bot. i p. pr., om blad: vars nedre del mer l. mindre fullständigt omsluter stjälken; numera företrädesvis ss. senare led i ssgr. Möller PrincBot. 39 (1755). Lundequist Landtbr. 203 (1840). jfr HALV-, HELT-, SLID-, STJÄLK-OMFATTANDE.
3) († utom i a, b, c α, d, f) i bildl. l. förbleknad anv. av 1; ofta (särsk. om känsla, tillstånd o. d.): bemäktiga sig l. gripa l. fatta (ngn l. ngt); stundom liktydigt med: komma (ngn) till del, vederfaras (ngn). Dödzens band haffua vmfattat migh. Psalt. 18: 5 (Bib. 1541; Vulg.: Circumdederunt me dolores mortis). Then som hoppas vppå Herran, honom skal barmhertigheet omfatta. Därs. 32: 10 (Därs.). Lät min troo omfatta tigh (Jesus), / Så tu stedze blijr i migh. Ps. 1695, 376: 7. Snart omfattas hans varelse af sömnen. 2SAH 10: 177 (1822). Det var dödsångesten, som började omfatta hans själ. Fryxell Ber. 4: 361 (1830). — särsk.
a) (numera föga br.) icke låta (ett tillfälle att göra ngt) gå sig ur händerna, (passa på att) använda (ett tillfälle). Kongl. Maj:t omfattar alla tilfällen at omtala hvad som länder til Nationens heder. PH 13: 399 (1786). Min mor, som begärligt omfattade tillfället. Wetterbergh GNord 7 (1862). Östergren (1933).
b) (numera föga br.; se dock β, γ, δ) (söka) bringa l. hålla (ngt) inom sitt syn- l. medvetenhets- l. värksamhetsfält l. inom sfären av vad man ser l. uppfattar l. behandlar o. d.; se l. uppfatta osv. (ngt) i dess helhet; stundom: (fullt l. i dess hela vidd) förstå l. inse (ngt). Spegel ÅPar. 13 (1711). Knappt gifves något ämne, som .. (Montesquieu) ej omfattat, öfver hvilket han ej bredt snillets ljus. Rosenstein 2: 237 (1789). Menniskotanken kan .. på intet sätt omfatta oändligheten. Leopold 4: 160 (c. 1820). (Dante) hvilken i en dikt sökte omfatta himmelen, jorden och helvetet. BEMalmström 4: 284 (c. 1860). Jag .. omfattar, kanske ensam, i hela dess vidd den obotliga ruinen. Hallström K11 99 (1918). jfr ALL-, ALLT-OMFATTANDE, ALL-OMFATTARE. — särsk.
β) (i skriftspr. l. vitter stil, fullt br.) i uttr. omfatta ngt med blicken; äv. bildl. Östergren (1933).
γ) (i skriftspr. l. vitter stil, fullt br.) om blick; äv. bildl. När Amandas blick oförfärad och stolt omfattade allt som låg i dess synkrets, tycktes deremot Karl Gustafs ögon skygga irra omkring. Blanche Våln. 196 (1847). Hans allt omfattande blick. Sundén (1887).
δ) (i skriftspr. l. vitter stil, fullt br.) om bildningsintresse, kunskapsbegär o. d.; övergående i bet. 4. Ett bildningsintresse, som vill omfatta allt mellan himmel och jord. Östergren (1933). Ett allt omfattande kunskapsbegär. Dens.
ε) (†) närmande sig bet.: ta befattning med (ngt). (Klercker) sjelf är för gammal att ensam omfatta alla detaljer (i Sveaborgs försättande i försvarstillstånd). Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 90 (1808). Strinnholm Vas. 3: 387 (1823).
c) i uttr. med bet.: tänka på (ngn l. ngt) med positiva känslor, kärlek, välvilja, vänskap o. d. (o. i handling visa denna inställning), ihågkomma (ngn med ngt) o. d.
α) i förb. med prep. med; numera bl. (i sht i skriftspr.) i sådana uttr. som omfatta ngn l. ngt med kärlek (förr äv. kärleks brunst), välvilja, förtroende, intresse, (sin) nåd, (sin) ynnest o. d. Eder Kärlekz Brunst, / Thermedh I hafven städz then sanne Dygdens Stijgh .. omfattat Hierteligh. SColumbus Vitt. 118 (1668; jfr β). Wij .. hafwe altid låtit Osz om hiertat wara .., at som Wij them alla (dvs. undersåtarna) med lika ynnest, nåde och kiärlek omfatta, at ock så (osv.). Schmedeman Just. 1386 (1694). Det gränslösa förtroende hvarmed Svenska folket oftast omfattat sina Konungar. Tegnér (WB) 4: 91 (1823). Kanslern, som själf med sådan värme omfattade antikviteternas sak. Annerstedt Rudbeck Bref XCV (1899). Med svärmisk kärlek omfattade Gustaf Adolf fäderneslandet. KristendVTid 1909, s. 163. särsk.
α’) (†) i sådana uttr. som omfatta (ngn l. ngt) med allvar, trohet, flit, omvårdnad, hägn o. d. Wij af Ridderskapet .. see och märkia nogsampt med hwadh Konglig försichtighet, alfwar, trohet och flijt H. K. M:t hafwer omfattat sin Konungerijke. RARP 7: 87 (1660). Then utmärkta Nådiga hägn, hvarmed Hans Kgl. Maj:t täckts i Nåder omfatta vårt Stånd. Wallquist EcclSaml. 5—8: 125 (1790). Det stora som det lilla .. omfattar .. (Gud) med samma omvårdnad. Tegnér (WB) 5: 314 (1825).
β’) (†) i sådana uttr. som omfatta (ngn l. ngt) med välgärningar, förläningar, privilegier o. d. Så wele Wij wid alle Stråkewägar, .. tilbörlige Krögare och Gästgifware inrätta låta, och them med wisse Privilegier och Ordinanzier förse och omfatta. Schmedeman Just. 285 (1649). De nödlidande (som) han med välgerningar omfattat. Atterbom Minnest. 1: 219 (1847).
β) (†) i förb. med adv., i sådana uttr. som innerligt, ömt, väl omfattad. Edre ömt omfattade skyddlingar och vänner. 2SAH 10: 249 (1822). Allt detta beröm bevisar hur innerligt Julia var omfattad af sina väninnor. Blanche Band. 400 (1848).
d) (fullt br.) upptaga l. biträda l. hysa l. ha (en idé, åsikt o. d.); ansluta sig till (en plan, ett förslag o. d.); bekänna sig till (viss livsåskådning o. d.). (Den unge som uppfostrats på visst sätt) omfattar andras (tankar) och giör dem til sina, antingen de duga eller intet. Dalin Arg. 2: 32 (1734, 1754). Att såsom medel för sin egen salighet i en annan verld troget omfatta och hylla christendomen och dess läror. Hwasser VSkr. 1: 48 (1852). Konung Karl .. omfattade med ifver konung Henrik IV:s plan att (osv.). Odhner Lb. 168 (1869). Uppkomma mellan nämndens ordförande och ledamöter olika meningar, gäller den mening som omfattas av ordföranden. SFS 1938, s. 961.
e) (†) med avs. på yrke: skaffa sig; (övergå till att) utöva. Gustaf III 1: 246 (1790). (A. Rydelius) tänkte .. öfvergifva den lärda banan .. och i stället omfatta något närande yrke. BL 13: 66 (1847).
f) (numera föga br.) med avs. på metod l. taktik: använda, praktisera. Tegnérs verksamhet som en gång den nya tidens talsman förlorar visserligen i inre värde genom den motsatta taktik han sednare omfattade. Sturzen-Becker 1: 59 (1861). De Geer Minn. 1: 42 (1892).
4) [specialfall av 3] ha (ngt) inom sina gränser; omspänna (ngt); i sig innesluta l. innefatta l. inbegripa (ngt); bestå av (ngt); sträcka sig till l. över l. gälla (ngt). Alt thet Werlden omfattar, och innehåller. Stiernhielm Arch. A 2 b (1644). Scholæ-Ordningen har omfattat alt hvad .. (i skolor och gymnasier) hinner skötas. Wallquist EcclSaml. 1—4: T 8 a (1790). Den långa tidsperiod af omkring 30 år, som dels apostlagerningarne, dels apostoliska skrifterna omfatta. Agardh ThSkr. 1: 84 (1843, 1855). Carl Scheffers reformifver var liksom konungens mera universell och omfattade äfven sådant som tryckfrihet, religionsfrihet m. m. 3SAH 6: 115 (1891). Tidningen hade .. utvidgat sig från ett sextiotalshus .., så att den nu omfattade drygt en tredjedel av hela kvarteret. Siwertz JoDr. 150 (1928). (Aug. Ehrensvärds sjökadettkår) omfattade 50 kadetter. Ekstrand Karlbg 23 (1937). — jfr ALL-, ALLT-, LANDS-, RIKS-, VÄRLDS-OMFATTANDE m. fl. — särsk. i p. pr. i adjektivisk anv.: som omspänner l. innefattar l. inbegriper l. består av l. sträcker sig till l. gäller mycket (l. så l. så mycket), omfångsrik, vidsträckt, stor. Han har en omfattande bildning. Inbillningskraften är den mest omfattande och underbaraste af menskliga förmögenheterna. Geijer I. 5: 4 (1810). Ordsamlingarna .. äro .. tillräckligt omfattande för att (osv.). Lyttkens o. Wulff 1Ljudl. IV (1885). Alnösundet, mest bekant genom den omfattande trävarurörelse, som bedrifves där. LbFolksk. 291 (1890). (Birgittas) italienska relationer under dessa år äro ett omfattande kapitel, som (osv.). SvKyrkH 2: 215 (1941). — jfr VITT-OMFATTANDE.
II. (numera föga br.) till OM, prep. o. adv. III 7: på nytt (o. på annat sätt) infatta (en ädelsten o. d.). Tessin Skr. 24 (1762). Murberg FörslSAOB (1791). (Kejsarinnan Eugénie) lät omfatta de gamla franska kronjuvelerna, så att de passade till hennes behof. Kleen Kvinn. 157 (1910).
Spalt O 751 band 19, 1950