Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OPTO- op1tω- l. -to- l. -tå-.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. opto-; till stammen i OPTIK (jfr ELEKTRO-, FONO- o. d.)]
i ssgr: syn-; ljus-.
Ssgr (i fackspr.): OPTO-FON104. apparat medelst vilken bokstäverna i en tryckt l. maskinskriven text förvandlas till motsvarande ljud (varigm en blind direkt kan uppfatta ifrågavarande text). Optofonen — de blindas öga. Östergren (cit. fr. 1921). VadViVeta 5: 66 (1925).
Ssg (i fackspr.): optofon-läsning. VadViVeta 5: 77 (1925). —
-KIN -ɟi4n, n.; best. -et. (-chin 1915—1923) [senare leden till kina, sbst.2, l. kinin] med. visst syntetiskt kininpreparat. Hygiea 1918, s. 199. Ett .. preparat, som .. verkar .. specifikt mot den farligaste infektionsalstraren i ögat, pneumokokken, är optochin (ethylhydrocuprein). Löwegren Oftalm. 69 (1923). —
-METER1040, r. instrument för bestämmande av ögats när- o. fjärrpunkter o. ögats brytningsförmåga. Andersson (1857).

 

Spalt O 1064 band 19, 1950

Webbansvarig