| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
ORENLIGHET ω3renlig~he2t l. ω3~re2nlighet, r. l. f.; best. -en; pl. (numera bl. i konkret anv.) -er (Palmchron SundhSp. 17 (1642) osv.).
1) orenhet (se d. o. 1); förorening.
a) (i fackspr.) konkret, om främmande beståndsdel(ar) i metall, kemisk produkt o. d.; jfr OREN, adj.1 1 a. Så länge i Silfret ännu är någon Orenlighet, spela .. deruti Fläckar på mångahanda sätt utan på. Hiärne Berghl. 458 (1687). Från främmande orenligheter fritt musiv-guld. VetAH 1813, s. 59. Sanden StålRom. 25 (1929). (†) Fals ähr .. att .. sucker ähr förmängdt medh hånungh eller och icke wälluttrat af oreenligheet sine. Lagförsl. 241 (c. 1609).
b) (†) om språklig företeelse; jfr OREN, adj.1 1 g, h. Sådana öwerflödigheter (i stavningen), som antingen föda nogon orenlighet, eller nogot oäkta ljud uti språket. Pfeif DeHabitu 96 (1713).
2) (†; se dock a) orenhet (se d. o. 2); smutsighet; jfr ORENLIG 1. Then store orenlighett, ther allestädz vancker i stadhen. G1R 25: 507 (1555). En kort Vnderwijsning, om the Recept, Inwertes skole brwkas, emot Lwfftzens Orenlighet. L. Paulinus Gothus Pest. 73 a (1623). Wallquist EcclSaml. 5—8: 68 (1779). — särsk. konkret.
a) (i skriftspr., fullt br.) ngt orent l. smutsigt, smuts; avfall, avskräde. Vee idher scrifftlärde och phariseer skrymtare, ty j ären lijke the graffuer som vtan till äro hwitmenade .. men innan till äro the fulla medh the dödhes ben, och all oreenligheet. Mat. 23: 27 (NT 1526; äv i Bib. 1917). För hvart lasz dynge eller orenlighet, som någen nederkaster, anthen i hampner eller på gater, skall giffves i sakfaldh en halff march. G1R 27: 89 (1557). Ärg och sådan orenlighet, som ej så lätt kan skuras bårt. Polhem Test. 105 (c. 1745). Spillvatten eller annan flytande orenlighet. SFS 1920, s. 1081. särsk. (†) om smuts l. gyttja l. sörja på väg o. d.; jfr OREN, adj.1 2 b. (Vägarna) hafva varit så elacka, at man gått till middian uti vatn och orenligheeten. Carl XII Bref 55 (1702). (Min slädfärd slutade med att snön smalt) hvarpå jag i diup orenlighet moste rida tilbaka. Rhyzelius Ant. 82 (c. 1750). Murberg FörslSAOB (1791).
b) (i äldre medicin) om avsöndringar ur kroppen l. om i kroppen befintliga ämnen som ansågos ss. orena; jfr 3. Alle wijkerne j magan bliffue besatte medh oreenligheet. BOlavi 12 b (1578). Barn-Sängens Orenlighet (Lochia). Hoorn Jordg. 1: 298 (1697; om avslag (se d. o. 8)). (Från körtlarna i öronen) kommer den orenligheten, som samlar sig bak om örat, och i den fållen, som helix giör. Rosenstein Comp. 269 (1738). Gastriska orenligheter. Tholander Ordl. (c. 1875).
c) (†) om exkrementer (o. urin); särsk. i uttr. göra sin orenlighet, slå sin orenlighet ifrån sig o. d., uträtta sina naturbehov. Ingen göre sijn orenligheet på gatun eller j grender. PrivSvStäd. 3: 291 (1575). (De) nödgades .. slå sijn Orenligheet ifrån sigh ther the lågo på Marken vnder sigh. Schroderus Os. 1: 816 (1635). Öppning med orenlighet eller väder gifva i koliken prompt lindring. Lovén Anv. 28 (1838). jfr AVTRÄDES-ORENLIGHET.
3) (†) = ORENHET 3. 2Sam. 11: 4 (Bib. 1541; Bib. 1917: orenhet; om menstruation). Haffuer vth oreenligheten aff Helghedomenom. 2Krön. 29: 5 (Bib. 1541; Bib. 1917: orenheten; konkret). VDAkt. 1671, nr 158.
4) (i sht i religiöst spr., numera föga br.) motsv. ORENLIG 2: orenhet (se d. o. 4). Likawist som j haffuen idhra lemmar vndergiffuit oreenlighetenne och orettferdughetenne till tienste .., så (osv.). Rom. 6: 19 (NT 1526; Bib. 1917: i orenhetens och orättfärdighetens tjänst). Vpfyll them medh all andeligh welsignelse, at the så måå liffwa j theras echteskap .. at the icke medh noghon oreenligheet förtörna tigh. OPetri Hb. C 1 b (1529). Välsignat vare detta hus, att världens larm och orenlighet må härifrån bliva fjärran. Hb. 1917, s. 206.
5) motsv. ORENLIG 3: egenskap(en) l. förhållande(t) att vara orenlig, osnygghet, snuskighet. Murberg FörslSAOB (1791). Är .. (en matmor) böjd för orenlighet; så få ofta hennes husfolk med vämjelse se Guds gåfvor, som de skola förtära. Wåhlin LbLandth. 60 (1804). Orenlighet är källan till många sjukdomar. LbFolksk. 76 (1892).
(2) -ÄMNE. (i skriftspr.) om smuts, avskräde o. d. SFS 1874, nr 68, s. 6. Orenlighetsämnen inomhus kunna .. bli härdar för utveckling af allt slags ohyra. 2NF 22: 1384 (1915).
Spalt O 1226 band 19, 1950