| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
ORGANISM or1ganis4m, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
1) sammanfattningen av organen i djur- l. växtkroppen med tanke på deras samvärkan för och i livsfunktionerna; särsk. i utvidgad anv., konkret, om organisk (levande) varelse (med särskild tanke på kroppen). I de lägre organismerna (är) den bestämda färgen mer betydande .., än i de högre. Geijer I. 3: 416 (1817). Åtskilliga slags organismer fördraga stor hetta och trifvas t. ex. i heta källor på 50° C. Hagman FysGeogr. 188 (1903). Vad luftens syre är för den mänskliga organismen, det är medborgarrätten för folket. Lidforss Dagsb. 24 (1906). Under fostrets utveckling till fullvuxen organism. Lundgren (o. Nyquist) Kahn Männ. 64 (1940). — jfr BARN-, DJUR-, FERMENT-, KALK-, MIKRO-, MODER-, PLANKTON-, VÄXT-ORGANISM m. fl.
2) filos. enhetligt helt vars olika delar ömsesidigt äro organ o. ändamål för varandra. All organism [är] en inre oändlighet af nödvändiga och hvarandra bestämmande delar. Höijer 3: 165 (1810). Det högsta af all organism är .. personlighet. Geijer I. 5: 356 (1821). Wikner Mater. 180 (1870).
3) [utvecklat dels ur bildl. anv. av 1, dels ur 2, stundom gm kombination av båda] organiskt sammanhängande helt (som på visst sätt fungerar ss. ett levande väsen). Hvar och en Stat .. förutsätter en ännu högre organism, der Staten sjelf blott är lem eller organ. Lyceum I. 2: 36 (1810); jfr a. (Muhammedanismen) är ingen organism, utan ett mekaniskt konststycke, emedan där brister den äkta teoretiska anden. Törneros Brev 2: 414 (c. 1823; uppl. 1925). Fornspråkets .. i en lefvande organism grundade lagar. Rydqvist SSL 1: 91 (1850). PedT 1900, s. 3. — särsk.
a) om stat, samhälle, institution o. d.; särsk. statsvet. om stat l. samhälle enligt organisk stats- l. samhällsuppfattning (se ORGANISK 3 a). SC 1: 1027 (1821). (Samhället) är en organism men icke ett konglomerat. Norström NMänn. 41 (1906). Stockholms borgarskola (är) en levande organism, som ständigt påverkas och utvecklas under det praktiska livets mångsidiga inflytande. SvD(A) 1932, nr 58, s. 6. jfr SAMHÄLLS-, STATS-ORGANISM m. fl.
b) estet. om konstvärk som präglas av (yttre l. inre) enhetlighet. (Commedia divinas) formella organism. 2SAH 39: 172 (1864). Hela byggnaden blir en helgjuten organism. Hahr ArkitH 371 (1902).
-VÄRLD. biol. sammanfattande, om organismerna på visst område l. på hela jorden; jfr djur-, växtvärld. Rester af en organismvärld som under tidigare skeden lefvat öfver hela jorden. Nordenskjöld Polarv. 108 (1907). Dammens planktoniska organismvärld. BotN 1911, s. 247.
Spalt O 1241 band 19, 1950