Publicerad 1950   Lämna synpunkter
ORGANSIN or1gansi4n, n.; best. -et.
Ordformer
(organsin 1762 osv. organzin 1762. orgasin 1815—1837. orgensin 1718—1873. orgenzin 1753. origensin 1686)
Etymologi
[jfr t. organsin, eng. organzine, fr. organsine (äv. orgasin); av it. organzino, av okänt urspr.]
vävn. dubbeltvinnat silke som användes till varp i vissa sidenvävnader. Stiernman Com. 4: 644 (1686). Almqvist God. 88 (1838). Hagberg o. Asklund Textilind. 22 (1924).
Ssgr (vävn.): ORGANSIN-KÄTTE. [till kätte, sbst.2] varp (”kätte”) av organsin. PH 5: 3521 (1753). —
-SILKE. organsin. DA 1771, nr 130, s. 2. Kjellstrand TextVaruk. 31 (1940).
Avledn.: ORGANSINERA, v. [efter fr. organsiner] (†) vävn. tvinna (silke) dubbelt för framställning av organsin. Holmberg 2: 267 (1795).

 

Spalt O 1244 band 19, 1950

Webbansvarig