Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PALM pal4m, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er32 (RP 3: 139 (1633) osv.), äv. -ar (Stiernman Com. 2: 86 (1637), Rydqvist StatsekonBetr. 99 (1865)), i sht förr äv. = (CupVen. A 8 b (1669), SPF 1859, s. 472).
Etymologi
[jfr dan. o. t. palm, palme, holl. o. eng. palm, fr. palme, it. palmo, mlat. palmus, kvarter, spann; ytterst av lat. palmus, tvärhand, handsbredd, besläktat med palma (se PALM, sbst.1)]
(numera bl. ngn gg om ä. förh.) benämning på ett längdmått av ngt varierande storlek under olika tider o. i olika länder o. orter (ofta 8—9 cm); eg.: tvärhand; i Sverige i sht mått för mätning av omkretsen av rundtimmer (äv. av hästars höjd). SjötågR 1546. (Fastän hästarna) icke .. 12 Palmar hålla. LMil. 1: 13 (1680). Grinden som sätties i kongzådran medh een twärhandh eller palm emellan hwar spole. AktsamlKungsådreinst. 158 (1684). Uppå en Foot går 9. Palm. Rajalin Skiepzb. 141 (1730). Den svenska palmen .. var (år 1818) = 4 verktum = 0,099 m. NF 12: 657 (1888); jfr TaxaSjötull 1818, s. 30.
Ssgr: PALM-, förr äv. PALME-RIK. (palm-) (†) om stock o. d.: som mäter föreskrivet antal ”palmer”, fullmålig; jfr topp-rik. SkrGbgJub. 6: 246 (1591). —
-TAL. (palm- 1818 osv. palme- 1546—1642) (om ä. förh.) antal ”palmer” (som en stocks o. d. omkrets uppgår till). SjötågR 1546. Å master och större bogspröt uträknas palmtalet sålunda: att trädets omkrets mätes tolf fot ifrån storändan. SPF 1859, s. 472.
Avledn.: PALMA, v.2; anträffat bl. i pr. pass. pl. palmas. (†) uppmäta (ngts omkrets) i ”palmer”. Stiernman Com. 2: 344 (1642).

 

Spalt P 96 band 19, 1952

Webbansvarig