Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PALTROCK, m.; pl. -ar (Topelius Dagb. 1: 53 (1833)) l. -er (SthmMag. 1781, s. 77 (1561)).
Ordformer
(palt- 1549—1833. palte- 1677. paltz- 1561. Se för övr. ROCK)
Etymologi
[fsv. paltrokker, lång överrock, sv. dial. (Finl.) paltrock, paletå, motsv. ä. dan. paltzrock, mlt. paltrock, palsrock, lt. paltrock, särsk.: grov o. enkel (över)rock av ylle, mnl. paltoc, paltroc, palsroc, holl. paltrok; sannol. av fr. paltoc, paletoc (se PALETÅ)]
(†)
1) ett slags lång överklädnad; jfr KJOL 1, 2, 3. 2SthmTb. 2: 11 (1549). Drabanterne wore klädde i swarte paltzrocker, besatte med swart sammet. SthmMag. 1781, s. 77 (1561). 1 Palt Rock af frijes till Lisken. BoupptSthm 1674, s. 114 b, Bil. 1 Paltrock giordt medh bomvll uthstoppat. Därs. 1677, s. 1628 a, Bil. jfr: 1. barn paltrock af Kiersin. Därs. 1680, s. 65 b. jfr äv.: Kerssins Palltråck. Därs. 1680, s. 864 a.
2) [jfr PALT, sbst.1 2] (enst.) i oeg. anv., ss. mer l. mindre nedsättande benämning på mansperson. Topelius Dagb. 1: 53 (1833).

 

Spalt P 104 band 19, 1952

Webbansvarig