Publicerad 1952 Lämna synpunkter PANIKKORN, n. Ordformer (skrivet panikoren l. panikorn) Etymologi [jfr ä. t. panikorn, ä. holl. panikkoren; till lat. panicum, hirs (se PANIKGRÄS)] (†) bot. ett slags hirs. Rudbeck CampElys. 1: 169 (1702). Därs. 171. Spalt P 124 band 19, 1952 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se