| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PARENTES par1änte4s l. -en-, stundom -aŋ- (parenthe´s (l(äs) paräntes) Weste, paränntés Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er. Anm. Ordet användes förr i den gr.-lat. formen parenthesis, stundom äv. med latinsk böjning. JBureus (c. 1632) hos Rydqvist SSL 3: 300 (: parenthesis). Humbla Landcr. Föret. 2 (1740: i parenthesi). Molander Förespel 53 (1753: Parenthesis).
1) ord (l. del av ord) l. uttryck l. sats l. mening o. d. som (ofta utan grammatiskt sammanhang med omgivningen) inskjutes l. inskjutits i l. tillägges l. tillagts före l. efter en sats l. ett satssammanhang (l. ett ord o. d.) o. som i skrift vanl. (i början o. slutet) avskiljes från det övriga gm ngt skiljetecken (vanl. parentestecken, stundom äv. komma l. tankstreck); särsk. om dylikt av parentestecken omgivet inskott l. tillägg i skrift. Hernlund Laurel 7 (i handl. fr. 1744). När Benzelstjerna börjar att tala, med tijo paranteser och undantag in uti hvarandra, likasom Dalkarlarnes askar. JGOxenstierna Dagb. 55 (1769). Stundom kan man genom ”det vill säga” .. (o. d.) framför det parentetiska tillägget undvika parentes i parentes. Linder Regl. 39 (1882). KyrkohÅ 1909, MoA. s. 171. särsk.
a) [jfr t. in parenthese gesagt, fr. par parenthèse] i uttr. i parentes (sagt), inom parentes (i bet. 2 a) sagt; ofta med mer l. mindre tydlig anslutning till 2. Kellgren (SVS) 2: 176 (1783). Och så en sak i parentes. Skrif aldrig ”patron” på mina bref. Jag afskyr titlar. Benedictsson FruM 6 (1887). Hans maka (som, i parentes sagdt, måtte varit ett litterärt fruntimmer ..). Rydberg Varia 202 (1891, 1894).
b) bildl., om ngt (i sht tidsavsnitt i ngns liv l. i historien) som utgör ett (kortare, mindre betydelsefullt) avbrott i en (för övrigt likartad) helhet l. (jämn) utveckling; mellanspel, mellanstick, intermezzo. En parentes i världshistorien, om ngt (till synes epokgörande l. djupt ingripande) som ur världshistoriens synvinkel visar sig (l. antas visa sig) vara ett mindre betydelsefullt mellanspel. Det är synd, att en lycklig tid är blott en parenthes af arbetsåret, mellan samma ny och nedans klammer. Törneros Bref 2: 20 (1823). Den sommaren var en av paranteserna i Maries och min tvekamp. Heerberger NVard. 120 (1936).
2) tecken bestående av två upprättstående bågar, i sht använt för att avskilja en parentes (i bet. 1) från omgivningen, tecknet ( ); äv. allmännare med inbegrepp av vissa till form o. användning likartade tecken, nämligen [ ] (vanl. kallat klammer l. hakar), / /, < >, { }; äv. om var särskild av de båda delar varav dylikt tecken består. Sätta ngt inom parentes. Dalin Arg. 2: 388 (1734, 1754). Parenteser begagnas att innesluta ord eller mening, vid ordningstal (m. m.). Nordin Boktr. 105 (1881). Brate SvSpr. 54 (1898). särsk.
a) i uttr. inom parentes (sagt), förr äv. emellan parenteser sagt, vanl. allmännare l. bildl., för att uttrycka att man utan att vilja närmare ingå på en sak begagnar tillfället att omnämna den l. att (helt flyktigt) ägna den sin uppmärksamhet: i förbigående (sagt); jfr 1 a. Emellan parentheser sagt lärer Grubbe i nästa höst läsa öfver religiones philosophien. FoU 24: 37 (1818). Inom parentes så är det mellan 300—400 campare därute nu. UNT 1933, nr 154, s. 1. VFl. 1936, s. 117 (: inom parentes sagt).
b) mat. om parentestecken använt för att beteckna att de därinom stående uttrycken skola betraktas ss. en kvantitet i förhållande till det övriga; stundom äv. i utvidgad anv. (med anslutning till 1), om de inom parentestecknet stående uttrycken betraktade ss. en kvantitet. Man skrifver .. c. (a + b) .. då man, med parenthesen omkring .. a + b .. utmärker, att c är multipliceradt både med a och b. Björling Alg. 13 (1832). NordBoktrFBibl. 2: 79 (1907). jfr: Under hela 1600-talet begagnades såsom multiplikationstecken för ett polynom dels .., dels en half parentes, så att t. ex. (a + b) × x skrefs + a b{mat.}x PedT 1890, s. 427.
c) bildl.; särsk. om ngt som till form l. utseende liknar ett parentestecken. Hallström BCap. 111 (1900). En ytterkant (på vissa fat o. tallrikar) plastiskt formad i omväxlande långa och korta ”parenteser”. Bæckström Rörstr. 119 (1930). jfr (†): Parentheser kallas (i Frankrike) nymodiga vagnar, på hvilka fjädrarna äro dubbla och så arrangerade att de bilda en ( ). JournLTh. 1811, s. 448.
Spalt P 272 band 19, 1952