| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PARM par4m, förr äv. PALM, sbst.3, o. PERM, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (InventFornby 1683 osv.) ((†) = (BeskrKartaSkara 1735); -er JordebIngermanl. 1: 217 (1640), 2RARP 8: 306 (1734)); äv. (numera bl. ngn gg arkaiserande om ä. finl. förh.) PARMAS par4mas, förr äv. PARMES l. PERMAS, n. ((†) m. RP 16: 373 (1655)); best. -et (G1R 29: 566 (1560), HFinlKamF 4: 128 (1582)); pl. = (HFinlH 3: 283 (1556), Almquist CivLokalförv. 2: 506 (1921)). Anm. En pl. parmans har anträffats i SUFinlH 1: 341 (1602) o. en pl. permers Därs. 1: 167 (1601).
1) (om ä. förh.) rymdmått av varierande storlek för mätning av hö (o. halm); ofta lika med ett l. ett halvt lass; äv. om så stor mängd hö osv. som anges av l. ryms i ett dylikt mått; jfr HÖ-ÅM, ävensom FAMN II 4 b. 4 sothor gör 1 parmas. HFinlH 3: 285 (1555). Twå parmas göre ett sommerlass. Teitt Klag. 41 (1556). At alt .. Höö, måtte vthi wisse krönte Parmer och Skryndor mätas. SthmStadsord. 1: 136 (1661). 9 Parmar eller 18 Lasz Eng. LMil. 2: 96 (1687). En Palm, som består af 27. Cubic-alnar. PH 1: 618 (1725). 1 1/2 åm hö, och 1 1/2 parm halm. Gadd Landtsk. 3: 587 (1777). På en parm hö tros gå ungefärl. 4 gillingar eller 200 pund. NorrlS 1—6: 108 (1799). Grundräntan för ängsmarken beräknas för hvarje lass eller parm (48 L ℔) af höafkastningen .. till visst belopp. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 18—19, s. 32. (1728 förordnades i Stockholm att) köparen (skulle) hafva lof att i parmen inbringa, hvad den samma kunde rymma (av hö). Falkman Mått 2: 115 (1885). Tre parmar råghalm. Ekholm Torp. 95 (1923). Rig 1938, s. 87. — jfr HÖ-, KRONO-PARM. — särsk. (†) bildl. En parm snubbor. Boding Mick. 36 (1741).
2) (om ä. förh.) mått av varierande storlek (jfr 1) för mätning av sten (o. torv). En palm sandsten. König Mec. 150 (1752). Parm .. (dvs.) Ett mått på en stenhop innehållande 6 Svenska fot i fyrkant, och väger af gråsten 70 skeppund. Sturtzenbecher (1805). En liten Palm Torf. BoupptVäxjö 1817. Ölands kalksten kostar i Calmar 25 R:dr för en parm eller 216 kubfot. Rothstein Byggn. 537 (1859). Jansson Mått. 59 (1950). Därs. 61.
-MÄTARE. i sht i vissa städer: person förordnad att bl. a. mäta upp hö o. halm l. ved samt att kontrollera storleken av måtten för dessa varor; utom om ä. förh. numera bl. (i fråga om förh. i vissa städer i Finl.) om edsvuren vedmätare. BoupptSthm 23/4 1688. Börandes Parm-mätarne .. upteckna kiöparens namn, och huru mycken Ved han bekommit. PH 1: 336 (1722). Parmmätaren i sitt solfärgade linne trampade i den fyrkantiga hö-vålmen. Bellman Lev. (BellmS) 45 (1794). ”Kom i min famn” — sa’ parmmätaren. Holmström Sa’ han 53 (1876). Parmmätare, hvilken har att vid .. (Norrköpings) vedhamn tillhandahålla vedmått. NorrkpgT 1906, nr 94, s. 2. Mätningen (av veden) kontrollerad av edsv(uren) parmmätare. Hufvudstadsbl(A) 1934, nr 312, s. 1.
Ssgr (om ä. förh.): parmmätar(e)-pänningar l. -pängar, pl. avgift till parmmätare. Berndtson (1880). Björkman (1889).
-MÄTNING. mätning (av hö osv.) i parmar. Lindfors (1824). Den hittills brukliga parm-mätning af hö. SFS 1829, s. 199. —
(2) -STEN. [jfr Lindroth ÖlFolkm. 1: 303 (1926)] (om ä. förh.) om kalksten. Palmstedt Res. 70 (1779). Murarne (till Tyska kyrkan i Karlskrona), som helt och hållet bestå av parm- och sandsten. AntT XXI. 4: 12 (1791). PT 1892, nr 130 A, s. 4. Knöppel VitDöd. 45 (1922).
-TAL. (parm- 1688—1739. parme- 1742) (†) antal parmar; jfr lass-tal 1. CivInstr. 274 (1688). PH 3: 1867 (1742). —
(1, 2) -TALS, adv. (†) i parmar; jfr lass-tals 1. På Ladugårdslandet finnes til salu Sandsten Parmtals. DA 1793, nr 45, s. 3. Björkman (1889). —
(1, 2) -VIS, adv. (†) = -tals. HH XXV. 2: 50 (1809). (Ölandssten) Upphandlas parmvis. SFS 1847, nr 32, s. 35. Björkman (1889).
B (†): PARME-TAL, se A.
Spalt P 311 band 19, 1952