Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PER- pær- l. pär- resp. pær1– l. pär1-.
Etymologi
[med motsvarigheter i t., eng. o. fr.; av lat. per, genom m. m., i ssgr särsk.: fullständigt, i hög grad, ”genom-” (se PER, prep.)]
kem. ss. förled i fackspråkliga ssgr betecknande kemiska ämnen med hög halt av en viss komponent; särsk.: ”över-”.
Ssgr (kem.): PER-BORAT104. salt av överborsyra. SFS 1917, s. 1742. —
-HYDROL104, r.; best. -en. [jfr hydrid, hydro-] trettioprocentig vattenlösning av väteperoxid. Kjellin (1927). —
-JODAT104. salt av överjodsyra. Cleve KemHlex. (1883). —
-KARBONAT0104 l. 1004. salt av överkolsyra. KommentSvFarm. 1135 (1905). —
-KLORAT104. salt av överklorsyra. Cleve KemHlex. (1883).
Ssgr (i fackspr.): perklorat-förgiftning. förgiftning (som drabbar växter) gm (kalium)perklorat. LAHT 1900, s. 341.
-haltig. LAHT 1900, s. 340.
-sprängämne. med perklorater som värksam beståndsdel. 2NF 26: 829 (1917). —
-KLORSYRA03~20, r. l. f. överklorsyra. 2NF (1914). —
-MANGANAT0104 l. 1004. salt av övermangansyra. Cleve KemHlex. (1883). jfr kalium-permanganat. —
-OXID104. superoxid. Berzelius Kemi 2: 9 (1812). Smith OrgKemi 67 (1938). —
-SULFAT104. salt av översvavelsyra. FotogrT 1906, s. 34.

 

Spalt P 636 band 20, 1952

Webbansvarig