Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PERSEKVERA, v. -ade.
Ordformer
(ofta skrivet -seqv-)
Etymologi
[jfr t. persequieren, ävensom eng. persecute, fr. persécuter, förfölja, besvära; ytterst av lat. persequi, följa fram till målet, förfölja, fullfölja, av per (se PER, prep.) o. sequi, söka. — Jfr PERSEKUTION]
(†)
1) förfölja, trakassera. Sahlstedt (1769). Sedan Domaschnef föll (som direktor), har han blifvit .. persequerad på flere vis. Porthan BrSamt. 1: 76 (1783). Ekbohrn (1904).
2) jur. fullfölja (en talan l. dyl.). RARP 9: 358 (1664). BtFinlH 2: 350 (1670).

 

Spalt P 695 band 20, 1952

Webbansvarig