Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PERSIKO pær4sikω l. pär4-, l. 302 (pä`rrsiko Dalin), sbst.2, r. l. m. (Möller (1790), WoJ (1891)) ((†) n. Nordforss (1805), Dalin (1855)).
1) (numera mindre br.) ett slags brännvin l. likör smaksatt med persikokärnor, persikoblad o. bittermandel l. dyl. Trozelius Rosensten 84 (1752). Ett par supar persico. Kexél 1: 50 (1776). Nisbeth (1869). Kjellin 852 (1927).
2) [jfr MESOPOTAMISKA 2, PERSILJA 2] (enst., †) obegripligt l. meningslöst prat. Hvad hin håle är det för persico? jag hör med begge mina öron, och ändå förstår jag intet ett ord af hvad herrn säger. Kexél 1: 57 (1776).
Spalt P 699 band 20, 1952