| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PESSIMIST -is4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
1) filos. anhängare av pessimismen (se PESSIMISM 1). Andersson (1845). Utpräglad optimist är t. ex. Leibniz, utpräglad pessimist Schopenhauer. Ahlberg 150 (1925).
2) person som har en pessimistisk livssyn l. syn på ngt visst. Livijn 2: 270 (1834). En sann pessimist kan ingenting av vikt hända. Moberg Rosell 278 (1932). — jfr KULTUR-PESSIMIST. —
Spalt P 749 band 20, 1952