Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PIST pis4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er32.
Etymologi
[av fr. piste, av it. pista, ridbana m. m., eg. om en av djur tilltrampad väg, ytterst till lat. pi(n)sare (se PISTILL)]
1) (föga br.) om utländska förh.: (smal) väg. Tamm TjNegus 49 (1936).
2) låg barriär runt cirkusarena. Joel .. snavade på pisten .. och borrade hela ansiktet i arenans strö. Siwertz Barn. 237 (1915). Zetterström 25År 154 (1931).
3) sport. vid fäktning: tävlingsbana av viss längd o. bredd. Olympiad. 1912 Red. 201 (1913).

 

Spalt P 962 band 20, 1953

Webbansvarig