| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLOTTRA plot3ra2 l. (numera företrädesvis i bet. 1, i sht i fråga om andra ljud än av skottlossning) PLUTTRA plut3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, PLOTTERI (se avledn.), PLOTTERNING (†, Columbus MålRoo 23 (c. 1678: munnplåtterning)); -ARE (se avledn.); jfr PLOTTER.
1) (ngt vard.) åstadkomma l. ge ifrån sig ett upprepat, knastrande l. rasslande l. bubblande l. smällande ljud; särsk. i fråga om upprepad (oregelbunden) skottlossning: knattra l. (små)knalla o. d. (särsk. i uttr. plottra och skjuta); med personligt l. sakligt subj.; äv. opers.; äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., i sht om ljud l. skott(salva) o. d. En plottrande (gevärs-)salva. Agrell Maroco 34 (1789, 1796). De anfallande .. plottrade och sköto på afstånd. Lundquist Zola Grus 265 (1892). Didring Malm 2: 331 (1915; opers.). Kräftorna plottrade i korgen. Vasström SnittSnack 33 (1922). Den hemtrevligt pluttrande värmeledningen. Bergman TantFarbr. 50 (1924). — jfr SMÅ-PLOTTRA.
2) (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om person: pladdra; prata (strunt); äv.: muttra; äv. tr., med obj. betecknande språk o. d.; äv. i uttr. plottra om ngt, pladdra om ngt, plottra emot ngt, pladdrande l. muttrande göra invändningar mot ngt. IndSvec. (1641). Sylvius Mornay 357 (1674: ther emoot). Därs. 412 (: therom). Såsom mången Tooka ränner, / Pluttrar, knorrar, svär i vrå, / När som Mannen Gäst kan få. 2LustViis. 4 (c. 1725). (Folket) hvirflade .. om hvartannat, plottrande alla möjliga språk. Wetterbergh GNord 114 (1862). jfr (†): Myckin munnplåtterning som i Påfwedömet är brukligit mäd deras Raa-band. Columbus MålRoo 23 (c. 1678). — jfr UT-PLUTTRA.
3) (†) fläcka l. smutsa l. söla ned (ngt); särsk. i fråga om nedsölande av papper med bläck- l. flottfläckar o. d.; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; jfr 4. Schroderus Dict. 246 (c. 1635). Omslag til Bref och Paqueter (ha) blifvit gjorde .. af .. flåttigt och illa sölat Papper, så at man näpligen kunnat .. uti .. lacket på et så mörkt och pluttrat papper, skilja Post-Contoirets namn. PH 6: 4781 (1758).
4) (numera nästan bl. i formen plottra) (ngt vard.) klottra (se d. o. 2, 2 b); dels abs., dels med obj. betecknande ord o. d. (i sht förr äv. med avs. på brev o. d.: klottra ihop); äv. mer l. mindre bildl. Iagh håller min käre farkär allt för länge wppe med mitt pluttrande. Ekeblad Bref 1: 37 (1650); jfr 2. VDAkt. 1679, nr 333. (Jag) Beder Mon Coeur och intet illa optager, at iagh så illa plutrar mina brefv. Carl XII Bref 108 (1710). Topelius Vint. I. 1: 47 (1863, 1880; bildl.). På den andra hälften .. (av pulveromslaget) har Runeberg pluttrat en stund för att pröfva sin penna. Strömborg Runebg IV. 2. 1: 76 (1898). — särsk.
a) (†) med obj. betecknande papper l. bok l. aktstycke o. d. (jfr b): klottra ned l. full; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. Schroderus Comenius 741 (1639). Någre Sexterner pluttrat Papper. Dalin Arg. 1: 140 (1733, 1754). Därs. 2: 229 (1734, 1754).
b) med obj. (betecknande pappersark o. d.) o. en bestämning betecknande resultatet, i sådana uttr. som plottra ngt fullt (med ngt). Nu har jag plottrat hela arket fullt. MoB 2: 9 (1791). SAOB F 1789 (1926). jfr FULL-PLOTTRA.
5) (numera bl. i formen plottra) (ngt vard.) i fråga om handlande l. värksamhet som (äger rum med oregelbundna tidsmellanrum o.) som har avseende på obetydliga ting l. småsaker l. småsummor o. dyl. l. som lämnar obetydligt resultat l. som innebär en uppdelning av ngt i smådelar l. småposter o. d.; stundom: pyssla l. knåpa o. d.; särsk. i uttr. plottra med, äv. på ngt; förr äv. i pass.: plottras sönder. Somt (av meteorerna) på Wägen fryys, I Sniö och Hagel pluttras. Spegel GW 66 (1685). Tenow Solidar 1: 15 (1905: på). Något plottrande med småposter varje vecka ville han ej höra talas om. Schulze KanadPrär. 76 (1931). — jfr SMÅ-PLOTTRA.
6) (numera bl. i formen plottra) [jfr 5] (ngt vard.) = PLOTTRA BORT 2; utom ss. vbalsbst. -ande (ngn gg äv. -ing) numera nästan bl. i förb. PLOTTRA BORT o. ssgn BORT-PLOTTRA. Weste (1807). Lindfors (1824: Plottring). Han plottrar penningar på allt. Meurman (1847).
7) (numera bl. i formen plottra) [jfr 2 (o. 5); med avs. på bet. jfr äv. PRACKA, PREJA] pracka o. d.; dels i uttr. plottra ngt på ngn, bildl.: få ngn att ta ngt för gott l. sätta tro till ngt, ”pracka på ngn ngt”, äv. med avs. på skuld: skjuta (skulden) på ngn, dels (o. numera nästan bl.) i förb. PLOTTRA PÅ, i sht förr äv. i förb. PLOTTRA BORT. På hwem wil .. (Plinius nu) pluttra sina hundhufwota, långhårota .. och spökachtiga Haafsfiskar? Sylvius Mornay 130 (1674). Han ville plottra .. skulden på mig. Lind (1749).
1) (numera bl. tillf.) till 5: (utför)sälja (ngt) i småposter. 2Saml. 2: 96 (c. 1700). Adelsköld Dagsv. 2: 71 (1900).
2) (ngt vard.) till 6; med mer l. mindre nedsättande innebörd: göra slut på l. ödsla bort l. förslösa l. förstöra (ngt) på obetydliga l. värdelösa ting l. på småsaker l. i småposter o. d.; (lättsinnigt) göra sig av med (ngt) i småposter l. för ringa ersättning l. valuta o. d.; särsk. med avs. på pängar l. egendom o. d.; särsk. i uttr. plottra bort ngt på, äv. i, stundom äv. till l. för ngt. Jag älskar dig som Madame Bottnlös älskar at plutra bort sin Mans penningar. Dalin Arg. 2: 421 (1734, 1754). Weise 1: 14 (1769: för). Beckman Främl. 53 (1885: till). Då han likt en tjuf smög in på pantlånekontor för att efter hand plottra bort allt det lilla, han ännu ägde. Berger Ysaïl 9 (1905). Beloppet (hade) plottrats bort på diverse småutgifter. GHT 1934, nr 298, s. 7. jfr bortplottra. särsk. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv.; särsk. (med avs. på tid, krafter, lycka o. d.) i fråga om (onyttigt) förslösande l. förstörande l. förbrukande av ngt på småsaker l. under sysslande med obetydligheter l. detaljer o. d.; äv.: förstöra (ngt) l. göra (ngt) odugligt l. värdelöst gm upp- l. sönderdelning i (alltför många) smådelar l. gm sysslande med (enbart) detaljer o. d. Dalin Arg. 2: 213 (1734, 1754). Att menniskan .. plåttrar bort .. sin tid i bara strunt. Bremer Dagb. 219 (1843). Anklagelsen, att .. undsättningshär(en) plottrades bort i smådetachement (i finska kriget 1808). HT 1915, s. 89. Vi plottra bort vår festglädje på småsaker, liksom vi plottra bort vår kärlek på flirt. Nilsson FestdVard. 104 (1925). Några staket eller häckar har inte fått plottra bort helhetsintrycket (på bostadsområdet). Form 1943, s. 166. särsk.
a) (†) i uttr. plottra bort rim på ngn, skriva mer l. mindre obetydliga l. värdelösa verser (rim) för ngn. Runius (SVS) 1: 201 (1707).
b) refl., i uttr. plottra bort sig, förslösa l. förstöra l. förspilla sina krafter l. sin förmåga o. d. på småsaker l. obetydligheter l. gm sysslande med (alltför många) olikartade ting o. d. (ofta i uttr. plottra bort sig på ngt); tillf. äv. (i fråga om utväxling av fångar): (låta) utväxla sig ss. en person som tillmätes ringa betydenhet. Hagberg Shaksp. 4: 157 (1848; i fråga om utväxling av fångar). Sig sjelf hade .. (skalden) plottrat bort bit för bit, så det fans intet qvar. Strindberg Fjerd. 49 (1877). När .. (skådespelaren) plottrar bort sig på ovärdiga bagateller. NDA(A) 1933, nr 12, s. 7.
3) (numera knappast br.) till 7: (lyckas) göra sig av med (ngn som man vill bli kvitt), (lyckas) pracka bort (ngn); i uttr. plottra bort ngn till ngn. Braun Calle 176 (1843). —
PLOTTRA IHOP10 04, stundom HOP4, förr äv. TILLHOPA. (vard., numera bl. mera tillf.) till (4 o.) 5: skriva (klottra) l. knåpa ihop (ngt); särsk. nedsättande, i fråga om författarskap. Borg Luther 1: 589 (1753: tilhopa). GHT 1944, nr 222, s. 12. —
PLOTTRA IN10 4. (vard., mera tillf.) dela upp o. sticka l. skjuta in (ngt ngnstädes); äv. oeg. l. bildl. Försöken att dela och styckevis plåttra in denna (utanför stånden uppväxande medel-)klass på preste- och borgare-stånden. AB 1838, nr 59, s. 2. jfr inpluttra. —
PLOTTRA NED10 4 l. NER4. (ngt vard., numera mindre br.) till 4, = klottra ned 1; förr äv. till 3, allmännare: söla l. fläcka ned (ngt). Weste (1807). Lindfors (1824; allmännare). Auerbach (1913). jfr nedplottra. —
PLOTTRA PÅ10 4, förr äv. UPPÅ. (vard., numera mindre br.) till 7: pracka på (ngn l. ngt ngt l. ngn); äv. oeg. l. bildl. Lind (1738). Att låna ett nytt ord ur tyskan .. är oss vida mindre motbjudande än att plåttra på ett svenskt ord en ur tyskan lånad betydelse. Vinterbl. 1853, s. 233; jfr (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 1: 203 (1915). Topelius 24: 50 (1856: uppå). GHT 1898, nr 126 B, s. 1. —
PLOTTRA SÖNDER10 40. (ngt vard.) (alltför mycket) upp- l. sönderdela (ngt i smådelar). Tholander Ordl. (c. 1875). VerdS 196: 18 (1913; oeg.). jfr sönderplottra. —
PLOTTRA UT10 4. (vard.) (alltför mycket) dela upp o. sprida ut (ngt); äv. oeg. l. bildl.; i sht förr äv. (nedsättande): (under falska förutsättningar) sprida l. prångla ut (ngt); jfr plottra 7. Att .. (sonetterna som skrivits med magisterns stil) voro oäkta, men att jag velat pluttra ut dem som rent guld ur Magisterns hjerna. Knorring Illus. 90 (1836). SvGeogrÅb. 1927, s. 219. jfr utplottra.
(4) -PAPPER. (†) papper avsett l. använt att klottra på; kladdpapper; äv.: nedklottrat papper; kladd. Serenius Ccc 2 b (1734). (Sv.) Plotterpapper .. (fr.) papier barbouillé. Weste (1807). Schulthess (1885). —
(6) -PÄNGAR l. -PÄNNINGAR, pl. (†) pängar avsedda l. använda för småutgifter; jfr fick-pängar. Lind (1749). ÄSvBiogr. 7—8: 28 (1809: plutterpengar). Björkman (1889). —
(1) -SKOTT. (vard., mera tillf.) i pl.: med oregelbundna mellanrum avlossade (gevärs)skott. Hultin VSkr. 308 (1869; bildl.). —
(2) -SKÄPPA. (plutter-) (†) pratmakare l. skvallerbytta o. d. Virdestam Östrabo 43 (i handl. fr. 1838). —
(5) -VIS, adv. (†) i småposter l. småsummor o. d.; litet (l. en l. ett) här o. litet (l. en l. ett) där; litet (osv.) då o. litet (osv.) då; äv.: i l. på småutgifter; jfr plock-vis samt plott-vis, plottre-vis. (Sv.) Husen stå plottervis, (t.) hier und da steht ein Haus. Möller (1790). Förstöra sina penningar plottervis. Dalin (1855). Schulthess (1885).
PLOTTRARE, m.||(ig.). (ngt vard., numera bl. tillf.) person som plottrar o. d.; särsk.
4) (numera knappast br.) till 6: person som plottrar bort pängar l. ägodelar o. d. Nordforss (1805). Schulthess (1885).
Spalt P 1220 band 20, 1953