| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
POMPADOUR pom1padω4r l. -dɯ4r, l. med mer l. mindre genuint fr. uttal, r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
benämning på olika klädesplagg l. andra modeartiklar o. d. som stå l. sättas i samband med markisinnan de Pompadour l. hennes tid; särsk.
a) (förr) om ett slags dräkt, sannolikt en negligé. Nu tog hon (dvs. Venus) en stoppad hufva, / En Robe, en fodrad Pompadour. Dalin Vitt. II. 4: 198 (1759). Lenngren (SVS) 1: 70 (1774).
b) (förr) viss prydnadsdetalj på klädesplagg; jfr POMPADOUR-BAND. Lifvet är försedt med reverser, skärpet med långa ändar fram och med pompadourer bak. SthmModeJ 1854, s. 37.
c) ett slags liten handväska l. arbetsväska av tyg för damer. Ekbohrn (1868). Jag letade i min pompadour efter en näsduk. Selinko Desirée 393 (1952; om förh. i Frankrike 1814).
-BLOMMA, r. l. f. (förr) ett slags blomstermönster (i rött, blått o. ev. guld, på vit grund). HantvB I. 8. 2: 407 (1940). —
-KLACK. skom. hög, starkt svängd klack (av trä l. läder) till damsko, med lång bas (kil) som går fram under hålfoten; jfr kil-klack 1. KatalNK 1904—05, s. 195. —
Spalt P 1453 band 20, 1953