| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
POMMERSK pom4ersk l. pωm4-, förr äv. POMMERISK l. POMRISK, adj.; adv. -T.
1) som bor l. finnes i l. härstammar l. kommer från l. hör till provinsen Pommern i Preussen; som har avseende på l. samband med Pommern l. dess inbyggare l. deras språk. Pommerska kriget (hist.), sjuårskriget 1756—63. Pommersk gås, se GÅS 1. OPetri Kr. 34 (c. 1540). Hindrich von Ahnen, en pommerisch adelsmann. HH 20: 277 (c. 1640). Med henne (som härstammade från Pommern) kom pommerska sjukan in i släkten! .. Pommerska sjukan — det var melankolien. Lidman Blodsarv 123 (1937). — särsk.
a) (†) zool. i uttr. pommersk kalkon, om fågeln Otis tarda Lin., stortrapp. Scheutz NatH 101 (1843).
b) (†) bot. i uttr. pommerska ärter, om ärtväxten Vicia angustifolia (Lin.) Reich. Samzelius Blomst. 56 (1760).
c) (förr) i uttr. pommerskt lärft l. kläde o. d., namn på vissa tygsorter som kommit från l. (urspr.) tillvärkats i Pommern. TullbSthm 12/12 1564. Rudbeckius Dagb. 276 (1626).
2) (†) substantiverat, i uttr. de pommerska, pomrarna. Schroderus Os. 2: 623 (1635). PH 9: 651 (1766).
3) [enl. vissa forskare urspr. icke identiskt med det här behandlade ordet, utan bildat till det (enl. dessa forskares mening därmed obesläktade) t. pommer, t. dial. pummer, it. pommero, benämning på hundrasen] kennel. i uttr. pommersk spets, hund tillhörande torvspetsarna, med vit l. svart färg o. omkring 45 cm i boghöjd, tysk spets. 1Brehm 1: 176 (1874). 2SvUppslB 13: 940 (1949).
Spalt P 1451 band 20, 1953