portofranko

Publicerad 1953

PORTOFRANKO por1tofraŋ4kω l. -tω-, l. -ko, r. l. m.; best. (tillf.) -n.

Ordformer

(-franc 1746. -franko (-franco) 1775 osv.)

Etymologi

[av it. porto franco, fri hamn, av porto, hamn, av lat. portus (se PORT, sbst.2), o. franco, fri (se FRANK, adj.)]

(om ä. förh.) frihamn; stad med rättigheter ss. frihamn; äv. om stad som hade rätt att ge fristad åt förrymda personer o. främmande trosbekännare. 2RARP 15: 263 (1746). Vi .. hafva förklarat förbemälte Marstrands stad för en så kallad Porto-Franco. PH 10: 485 (1775). 2NF 8: 1413 (1908).

Ssgr (om ä. förh.): PORTOFRANKO-FRIHET~02 l. ~20. jfr frihet 9 a. Kungör. 15/5 1794, s. 1. Odhner G3 1: 438 (1885). —

-INRÄTTNING~020. jfr inrättning, sbst.2 1 c. Kungör. 15/5 1794, s. 1. VexiöBl. 1823, nr 14, s. 1. —

-RÄTTIGHET~102 l. ~200. jfr -frihet. Flintberg Lagf. 1: 227 (1796).

Spalt P 1515 band 20, 1953

Webbansvarig