| Publicerad 1933 | Lämna synpunkter |
INRÄTTNING in3~rät2niŋ, sbst.2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
a) (mindre br.) abstr.: inrättande, grundande, stiftande. Frihet til Såge-Qvarnars inrättning. ResolStädBesvär 1723, s. E 1 a. PH 5: 3106 (1751). Inrättning af en estetisk adjunktur. ALidbeck (1804) hos Tegnér FilosEstetSkr. 10. Björkman (1889). — särsk. i numera obr. uttr. (Den botaniska trädgården) är .. nu under full inrätning. SvMerc. 1765, s. 446. Banco-verket (är) icke .. af Konglig inrättning. 2VittAH 2: 186 (1791).
b) konkretare, särsk.: ngt som är inrättat l. grundat l. stiftat, institution; äv. närmande sig bet.: bruk, sed o. d. Ehuru orimlig denna mening är, så hindras likväl derigenom många nyttiga inrättningar. Dalin Arg. 1: 123 (1733, 1754); jfr 2 a. Lag 1734, Föret. s. 1. Fullkomligheten är icke menskliga inrättningars lott. Rosenstein 3: 15 (1796). (Han) kände andra länders inrättningar och bruk. Strinnholm Vas. 3: 387 (1823). Äktenskapet är en Gudomlig inrättning. Schlyter JurAfh. 1: 144 (1836). (Theodoros) förnekade kyrkan som hierarkisk inrättning. Rydberg Ath. 387 (1866, 1876; uppl. 1859: såsom en institution). Så omänsklig och grym denna inrättning (dvs. slaveriet) nu än förefaller oss (så osv.). EkonS 1: 206 (1891). Nilsson FestdVard. 62 (1925). — jfr BEVÄRINGS-, SAMFUNDS-, SAMHÄLLS-INRÄTTNING m. fl.
c) konkret: offentlig(t) institution l. institut l. anstalt, stiftelse; i sht om anstalt för vetenskaplig värksamhet o. dyl. l. för undervisning l. för välgörenhet l. för samfärdsel o. d. Allmänna inrättningar. Höpken 1: 385 (1740; om Vetenskapsakademien). Denna inrättning (dvs. tukthuset i Gent) förföll .. under Kejsar Joseph II. Oscar I Straff 28 (1840). From inrättning eller stiftelse. ÖoL (1852). Inrättningar för vetenskap, slöjd eller skön konst. SFS 1882, nr 17, s. 8. Murbecks inrättning för fattiga flickor. NF 11: 490 (1887; sedan 1920 kallad ”Murbeckska stiftelsen”). Fångar, som om dagarna sysselsattes utom inrättningen i enskilda fabriker. De Geer Minn. 1: 139 (1892; om fängelset på Långholmen). Med allmänna inrättningar af alla slag afses .. dels statliga anstalter för andra ändamål såsom järnvägar, telegraf och post, .. skolor och uppfostringsanstalter, fattig- och sjukvårdsanstalter .. m. m., dels korporationer och sammanslutningar med allmänna uppgifter, såsom universiteten, järnkontoret, .. hushållningssällskap m. fl. Reuterskiöld Grundlag. 159 (1924). (†) Ett den 8 Maj 1810 inrättadt Bolag, under namn af Geographisk Inrättning. VetAH 1811, s. 243. — jfr ARBETS-, ARBETSHUS-, ASSEKURANS-, ASSISTANS-, ASYL-, BANK-, BARMHÄRTIGHETS-, BARNHUS-, BRANDFÖRSÄKRINGS-, BRANDSTODS-, DISKONT-, FATTIG-, FATTIGVÅRDS-, KLOSTER-, KORREKTIONS-, LÄRO-, LÄS-, MISSIONS-, SJUKVÅRDS-, SKOL-, SLÖJD-, SPAR-INRÄTTNING m. fl. — särsk.
α) (i Finl.) i namn på vissa vetenskapliga institutioner. Patologisk-anatomiska inrättningen (vid Helsingfors universitet). Ramsay VägvFinl. 15 (1895). Farmakologiska inrättningen (vid Helsingfors universitet). FinlStatskal. 1933, s. 228.
γ) (i folkligt spr.) pregnant, om försörjningsanstalt o. d. Komma på inrättningen (dvs. på fattighuset). Östergren (1929).
d) (i fackspr.) konkret, om industriell(t) företag l. anläggning. HT 1922, s. 175 (1829). År 1886 upphörde det bolag, som egde inrättningen, att drifva densamma. AtlFinl. 23: 18 (1899; om mekanisk värkstad). — särsk. i pl., i förb. värk och inrättningar. År 1870 funnos inom Stockholms län 92 i gång varande verk och inrättningar med 127 ägare, hvaraf 19 bolag, 1,838 arbetare. Höjer Sv. 1: 20 (1873). Fahlbeck NatFörm. 118 (1890). VL 1908, nr 222, s. 5.
e) (vard.) i bildl. o. förbleknad bet.; stundom liktydigt med: tillställning, sak, ”affär”, ”historia”. Annars skulle en ärlig mans sinneslugn helt och hållet bero af skurkarnes godtycke, hvilket dock vore en dum inrättning. Tegnér (WB) 4: 399 (1824). Det där så kallade ’djurskyddet’, sade den gamle sälfångaren fundersamt, det är ändå en ganska konstig inrättning, skulle jag tro. Duse MVGrund. 179 (1909). jfr: Högra foten var en eländig inrättning, full med kylknölar och gamla liktornar. Månsson Rättf. 1: 129 (1916); jfr 2 b.
a) (†) konkretare, närmande sig bet.: åtgärd, anordning (se d. o. 2), anstalt (se d. o. 1), arrangemang (se d. o. 3); jfr INRÄTTA, v.2 2 f. LandtmFörordn. 189 (1762). Peter (den store) erhöll .. en fredsam tid att policera sitt råa folk och göra kloka inrättningar i sitt vidsträckta barbariska land. HSH 7: 235 (c. 1800). Inrättningar vidtagas till en lifligare rörelses befrämjande. CPHagberg i 2SAH 5: 114 (1808). Träffa en inrättning. LoW (1862).
b) konkret: (på mer l. mindre komplicerat sätt) anordnad (anordnat) sak l. redskap l. maskineri o. d., anordning (se d. o. 1 a δ slutet), anstalt (se d. o. 6), don. Åtskilliga optiska inrättningar, hvaribland mäst förekomma Camera Obscura och Laterna Melalographica eller Magica (Trollykta). Duræus Naturk. 136 (1759). Ångmaskiner .. hänföras (i brandordningar o. d.) allmänt till ”eldfarliga inrättningar”. Ahlström Eldsl. 85 (1879). En ny, patenterad inrättning att fånga lax med. Östergren (1929). Och så gick hela inrättningen i kras. Dens. — jfr ANKRINGS-, ANTÄNDNINGS-, AVFYRINGS-, AVKOPPLINGS-, BAKLADDNINGS-, BAX-, BESKICKNINGS-, BROMS-, DAMM-, DRAG-, GILLER-, GRIP-, KOMPENSATIONS-, LUFTVÄXLINGS-, LÅS-, MAL-, SIKT-, SKAK-, SLIP-, SPÄRR-, STYR-, STÄNGSEL-, SVARV-, TRAMP-, VENTILATIONS-INRÄTTNING m. fl.
a) (†) abstr.: ordnande, ordning. En behörig inrättning af silfvermyntet här i riket. 2RA 1: 16 (1719). Svenska Språkets rening, förbättring och inrättning eller stadgande. SvMerc. 3: 910 (1758). — särsk.
α) till INRÄTTA, v.2 3 d. Bergklint MSam. 1: 221 (1781). Augustini bok De doctrina Christiana var på den tiden den enda, som tjente till rättesnöre för predikningarnas inrättning. 2VittAH 8: 409 (1802, 1808).
β) till INRÄTTA, v.2 3 h: utrustning, ekipering; äv.: bosättning. Inrätningen med häst och annat .. (kan) eij annars .. än bringa mig på mehr bekåstnad än iag tänckt. KKD 8: 149 (1700). Till min inrättning nödgas jag således låna penningar. Leopold (SVS) II. 2: 35 (1790).
b) (†) konkret, till INRÄTTA, v.2 3 h: apanage. Kungen har nu .. ökat hennes (dvs. prinsessan Sofia Albertinas) inrättning considerabelt. ESchröderheim (1782) i MoB 6: 61.
4) sätt på vilket ngt är konstruerat l. anordnat; ofta liktydigt med: byggnad, anordning, konstruktion, organisation; äv.: beskaffenhet; jfr INRÄTTA, v.2 1, 2 o. 3. Regerings sättets utöfning bevisar ingen ting om des inrättning. Schönberg Bref 3: 82 (1778). Karbinen (skjuter icke) på långt när så långt som musköten. — Detta hufvudfel i inrättningen kan aldrig hjelpas. KrigVAH 1805, s. 112. Verldens inrättning är sådan, att menniskorna måste hädan. Wallin 1Pred. 2: 180 (c. 1830). Portlås hafva samma inrättning som vanliga lås; de äro blott något större och gröfre. Rothstein Byggn. 503 (1859). Till ledning för den, som möjligen skulle vilja ytterligare använda dessa handlingar (dvs. tullhandlingarna från 1500-talet), tillåter jag mig påpeka något, som man först genom närmare bekantskap med räkenskapernas inrättning lär sig iakttaga. Forssell Hist. II. 1: 27 (1875); jfr c. Naturens allmänna inrättning. Borelius Metaf. 123 (1883). — särsk.
a) i numera obr. uttr. (jfr c). (Alexandria stod över alla städer) genom präktiga byggnader, kåstbara stoder, god inrättning af handel. Eneman Resa 1: 139 (1712). Rom blef räddadt genom sin inrättnings godhet. Dalin Montesquieu 31 (1755). Inrätningen af Rikets Fyra Riks-Stånd, hinner jag .. icke nu (i detta brev) vidröra. Schönberg Bref 1: 180 (1772). Synd är ej något, som vi kunne undskylla med vår naturs inrättning. Wallin 1Pred. 3: 382 (1835). Jag tänker skicka efter några lappar för att åt mig bese bygdens beskaffenhet och landets inrättning. Lönnberg FnordSag. 1: 38 (1870).
b) i fråga om byggnad; jfr INRÄTTA, v.2 3 b. Rätta inrättningen af en bygning. Serenius Pp 3 a (1734). Husen (i Holstein), som till sin inrättning äro kända ur Nederländska skolans målningar, ligga omgifna af trädgårdar och inbäddade mellan löfträd. Snellman Tyskl. 20 (1842). jfr: Lagstiftning .. om arbetslokalernas sanitära inrättning. EkonS 1: 212 (1891).
c) (†) till INRÄTTA, v.2 3 d. Hela dess (dvs. ”Den svänska Mercurius”) innehåll och inrätning synes af Företalet til densamma. SvMerc. 1755, Kungjör. s. 2. BL 11: 371 (1845).
5) (†) till INRÄTTA, v.2 4, konkretare: bestämmelse enligt vilken ngt skall göras l. anordnas, förordning; äv.: reglemente, föreskrift, lag. PH 5: 2924 (1750). Mosaiska inrättningen .. föreskref, att Judarna borde äta Påsklammet resklädde. Ödmann StrFörs. II. 2: 46 (1803). Kolmodin Liv. 1: 107 (1831).
(1 a) -FÖRLAG. (†) driftskapital som erfordras för påbörjande av ngn affärsrörelse o. d. Chydenius 294 (1766). —
(1 c γ) -HJON. (vard., mindre br.) understödstagare å fattighus, fattighjon. Cassel Östas. 173 (1906). Janson Ön 132 (1908). —
(3 a) -VÄRK, n. (†) om värksamhet som åsyftar att bringa ngt i ordning. HSH 31: 329 (1662; i fråga om ordnande av förhållandena i de nyligen erövrade provinserna). —
(1 a) -ÄMNE. (†) om sådant som erfordras för inrättande av ngt; jfr -FÖRLAG. De Konster, som igenom omaksam omgång, mångåriga försök och kostsamma inrättnings-ämnen förvärfvas och utöfvas. Tessin Bref 2: 184 (1754).
Spalt I 765 band 12, 1933