| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PRESIDIUM presi4dium, äv. 0302 (presi´dium Weste; presi´diumm Dalin), n.; best. -iet (Weibull (o. Tegnér) LUH 1: 241 (1876) osv.), äv. (numera knappast br.) -iumet (Annerstedt UUH Bih. 2: 173 (i handl. fr. 1675), HC11H 11: 47 (1680)); förr äv. i best. anv. utan slutartikel (KOF II. 2: 239 (c. 1655), IT 1791, nr 12, s. 2); pl. -ier (PH 1: 17 (1719) osv.). Anm. I ä. tid användes ordet äv. med lat. böjningsformer. Spegel Dagb. 110 (1680: under Her Gen.Lieut. Sperlings præsidio), Dalin (1855: presidia, pl.), Reuterdahl Mem. 347 (1860: præsidii, gen.). Den lat. pl.-formen præsidia (pre-) har i BtFinlH 4: 239 (1564) anträffats i bet.: besättningsstyrka (se d. o. 1).
1) i fråga om möten l. sammanträden resp. institutioner l. organisationer l. korporationer (i sht av officiell l. vetenskaplig l. konstnärlig art o. d.); jfr PRESES 1, PRESIDERA I 1, II 1.
a) mera abstr.: presiderande, ordförandeskap, ledning; äv.: tid varunder ngn är preses. Sköta, (stundom föra) presidiet (förr äv. föra presidium). Tillträda presidiet. Avgå från, nedlägga (förr äv. avlägga l. lägga av) presidiet (förr äv. presidium). Ett sammanträde under ngns presidium l. under presidium av ngn. (Ärkebiskopen skall) på Rijkz dagar .. för prästerskapet föra præsidium och ordet. KOF II. 2: 239 (c. 1655). Uti Kongl. Vetenskaps Academien nedlade .. d. 9 Febr. .. Friherre Fredr. Sparre Präsidium. IT 1791, nr 12, s. 2. Hans (dvs. H. Schücks) presidium betecknar en avgörande vändpunkt i (Vitterhets-, historie- o. antikvitets-)akademiens historia. 3SAH LIX. 1: 46 (1948). jfr HEDERS-PRESIDIUM.
b) konkret: styrelse, ledning o. d.; särsk. om ett antal personer (talman o. vice talmän, ordförande o. vice ordförande) valda att leda förhandlingarna i en riksdagskammare l. ett riksdagsutskott, i stadsfullmäktige o. dyl. l. i en förening. SFS 1920, s. 2370. Kamrarnas första åtgärd blir .. att, sedan ålderspresidenterna hållit sina hälsningsanföranden, skrida till val av presidium. SvD(A) 1933, nr 8, s. 3. Stockholms stadsfullmäktiges presidium erhåller på måndag sin första kvinnliga medlem, då (osv.). Därs. 1951, nr 278, s. 4.
2) (om ä. förh.) handlingen l. uppgiften l. åtagandet att tjänstgöra ss. preses vid en disputation; förr ofta med särskild tanke på att preses författat avhandlingen o. avlade ett lärdomsprov (ss. speciminering l. för viss kompetens); jfr PRESES 2, PRESIDERA I 2. ÅbSvUndH 68 —69: 307 (1755). En rector vid trivialscholan tillsättes .. på samma prof som en professor, nämligen præsidium vid en latinsk disputationsact. Nordin Bet. XLIV (1785). Den 17 december disputerade .. (G. Andersson) under P. Wieselgrens presidium. AnderssonBrevväxl. 1: X (1940).
(2) -DAG. (-idii-) (†) dag då ngn tjänstgjorde ss. preses (vid ventilering av egen avhandling). VDAkt. 1789, nr 363. —
(2) -DISSERTATION. (-idii-) (förr) avhandling som ngn författat o. vid vars ventilering vid en disputation han tjänstgjorde ss. preses. Reuterdahl Mem. 63 (1857). —
(2) -PASTORAT. (-idii-) (†) (förnämligt) pastorat vars innehavare hade att presidera vid prästmöten. Katedral- eller praesidiipastorat, som berömliga lectores och lärde män i långliga tider erhållit för sin bepröfvade skicklighet. KyrkohÅ 1912, s. 104 (1770); jfr: (Ett ”katedral- eller presidiipastorat” borde) komma i händerna på personer, som kunde ”till stiftets heder och prästerskapets uppmuntran till vidare framsteg uti studier præsidera vid de vanliga prästmötena i stiftet”. Därs. (cit. fr. c. 1770). —
(1 b) -PLATS. (-idie-) plats i presidiet (i sht i riksdagskammare). Endast i undantagsfall får en nyvald riksdagsman en presidieplats. SvRiksd. II. 11: 318 (1934). —
(2) -PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (-idie- 1905 osv. -idii- 1783—1887) (förr) betalning som respondent vid en disputation erlade till professor som tjänstgjort ss. hans preses. Annerstedt UUH Bih. 5: 134 (i handl. fr. 1783). Därs. II. 1: 299 (1908; efter handl. fr. 1687). —
(2) -RÄTT, r. (-idie-) (förr) rätt att tjänstgöra ss. preses vid en akademisk disputation. Annerstedt UUH II. 1: 319 (1908). —
(1 a) -TAL. (-idie- c. 1875 osv. -idii- 1839—1881) (om ä. förh.) tal (vetenskapligt föredrag) som ngn höll i en akademi, då han tillträdde l. nedlade presidiet där. Järta 2: 105 (1839). Schück VittA 7: 81 (1943). —
(1 a) -TID. (-idie- 1921 osv. -idii- 1751) tid varunder ngn är l. varit preses. Wargentin SvarPVetA 27/4 1751, s. 13. 2NF 32: 115 (1921). —
Spalt P 1760 band 20, 1954