| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PRIS pri4s, sbst.1, r. l. m. l. f. (Svart Gensw. H 6 a (1558) osv.) ((†) n. CFDahlgren Ungd. 2: 13 (1828), Björkman (1889)); best. -en; pl. -er32 (OxBr. 9: 667 (1645) osv.) ((†) = (Samtiden 1873, s. 711 (: prisen, pl. best.)); -ar OxBr. 9: 635 (1645), Lind (1749); -or Widekindi G2A 187 (c. 1676)).
1) handlingen att (med våld) taga l. bemäktiga sig ngt.
a) (†) i fråga om krig till lands: erövring l. intagande (av en stad). Prisen af Perpignan. RP 10: 9 (1643).
b) i fråga om sjökrig l. kaperi.
α) (†) i uttr. göra pris på ngt, lägga beslag på ngt, taga ngt ss. god pris (se 3 b α). OxBr. 11: 595 (1632).
β) konkretare, i uttr. göra en pris l. priser, uppbringa ett l. flera fartyg o. d.; i sådana uttr. som gjord pris, den gjorda prisen o. d. äv. rent konkret. Sahlstedt (1773). För at betäcka vår gjorda prise som dref achter ut .. lät jag (osv.). GT 1788, nr 89, s. 3. (Tyska kryssaren ”Emden”) gjorde (i sept. o. okt. 1914) ett tjugutal priser i Indiska hafvet. 2NF 33: 256 (1921).
2) († utom i c) förhållandet att ngt l. ngn är utsatt för risken att tagas l. angripas o. d.; utsatt läge; äv. oeg. l. bildl.; särsk. i uttr. (komma, ligga, stå, ställa, sätta, vara o. d.) i, (ut)ur pris. Holmberg 2: 494 (1795). (Sv.) skeppet är ur pris: (lat.) navis est extra teli jactum. Lindfors (1824). — särsk.
a) i uttr. lämna pris på ngn, blottställa ngn för angrepp (kritik, klander); giva l. lämna pris på sig, ge hugg på sig; jfr HUGG, sbst.1 1 c slutet. Ger Mannen pris på sig, ger Hustrun dubbelt åter. GFGyllenborg Vitt. 3: 248 (1773, 1797). Skrifsättet, allvarsamt och icke smädligt, lemnar icke pris på författaren. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 110 (1815). Carlson Hist. 6: 159 (1881).
b) i uttr. ligga i öppen pris åt ngn, vara oskyddad mot stöld o. d. från ngns sida. Almqvist GMim. 3: 133 (1842).
c) spelt. i schack- l. biljardspel: läge vari en pjäs l. boll lätt kan tagas resp. göras. Holmberg 2: 494 (1795). Nu ställer bror drottningen i pris. Wetterbergh Penning. 88 (1847). Wilson Spelb. 67 (1888; i biljardspel). Jag sätter ditt torn i pris. Heidenstam Dag. 147 (1900, 1909; i bild).
3) beteckning för ngt som tagits (med våld) l. beslagtagits l. konfiskerats o. dyl. (l. som kan l. får l. skall tagas osv.).
α) i uttr. få l. hava till pris, få som byte. Svart G1 107 (1561). Hwadh Fienderne hade ther (dvs. på slagfältet) til Ägodeelar och Proviant, thet finge the Swenske til prijs. Tegel G1 2: 312 (1622).
β) [jfr mlt. na middage gaf de koning pris, dat men alles plundern mochte] i uttr. giva pris, lova (en trupp) byte; jfr 4. Höffvidzmennerne gåffve .. krigxfolck prijss. HH 20: 84 (c. 1580); jfr Tegel G1 2: 184 (1622).
b) (i sht om ä. l. utländska förh.) i fråga om sjökrig l. kaperi: erövrat l. uppbringat fartyg med därpå befintlig last; äv. enbart om fartyget l. lasten. Taga ngt (så)som pris, taga ngt ss. (rättmätigt) byte; förr äv. vinna ngt till pris, få ngt ss. byte. Thenn deel szom j nu tiil priiss wnnet haffwa. G1R 10: 236 (1535). Een skuta heller boyort af dhe prijser, som veedh Giötheborg tagene äre. OxBr. 9: 667 (1645). 7 upbragte Priser. Loenbom Stenbock 3: 57 (1760). En rysk pris, tagen af engelsmännen, .. infördes i dag i hamnen. HH XXV. 2: 63 (1809). GHT 1939, nr 256, s. 9. jfr KAPAR-, KRIGS-, KRONO-PRIS. — särsk.
α) [jfr t. gute prise, eng. good prize, fr. (être) de bonne prise] i uttr. god pris, beteckning för pris med särskild tanke på att uppbringandet l. beslagtagandet står i full överensstämmelse med allmänt erkända regler för krigföring; vanl. i sådana uttr. som anse l. betrakta l. taga l. behålla ngt (så)som god pris, förklara (förr äv. erkänna) ngt för god pris, förr äv. döma ngt som god pris; äv. bildl. (jfr c): rättmätigt byte. Alla de Skiepp ock Fartyg .., som Fienden tilhöra, skola för god Prise erkiännas. PH 1: 43 (1719). Alt det gods, som om bord var, blef .. för god prise förklaradt. Kempe FabritiiL 102 (1762). Alla fartyg från England .. dömdes som goda priser. Ekelund NAllmH II. 2: 105 (1838). Åhlström stack (det i Valerius’ skrivbord funna) papperet som god pris i sin bröstficka. Beskow Valerius X (1855). SvFl. 1939, s. 29.
β) (numera knappast br.) i sådana uttr. som anse l. förklara (jfr c α α’), förr äv. döma för pris, anse l. förklara (ngt) för god pris (se α). G1R 4: 194 (1527: dömes för prijss). Någre Holländske fartyg (hava) blifvit .. för priser förklarade. 2RARP 13: 129 (1742). Tornquist Utk. 1: 19 (1788: ansedde för Priser).
γ) (†) i uttr. vara till pris, (rättmätigt) kunna tagas som byte; bliva (ngn) till pris, (rättmätigt) tillfalla (ngn) ss. byte. Liquel måste fyra aff .. (fartygen) blifva oss till prijss. OxBr. 10: 98 (1628). Därs. 100 (: vara till prijss). HH 20: 270 (c. 1640).
δ) [efter ä. t. preis sein] (†) närmande sig adjektivisk anv. (jfr ζ, c α γ’, 4), i uttr. vara pris, vara att anse som god pris (se α). HC12H 4: 225 (1715).
ε) (†) i uttr. göra till pris (jfr c α β’), uppbringa (ngt) l. taga (ngt) ss. god pris (se α). 2SthmTb. 6: 163 (1580). Något fienteligit Skepp, som .. (konvojchefen) kunde gjöra til Price. SjöreglÖrlFl. 1785, § 697.
ζ) [efter ä. t. preis machen] (†) närmande sig adjektivisk anv. (jfr δ, c α γ’, 4), i uttr. göra pris (jfr c α γ’), taga (ett fartyg) som pris. Ett skep från Giöteborgh .. säijes migh ähr .. priss giordt. OxBr. 11: 599 (1632).
η) [efter mlt. to prise delen] (†) i uttr. dela till pris, utskifta (uppbringat gods) på ett fartygs besättning (så att var o. en får sin del av bytet). OPetri Tb. 237 (1528). 2SthmTb. 4: 139 (1571).
c) i utvidgad l. bildl. anv. (jfr b α).
α) (†) om ngt beslagtaget l. konfiskerat i allm.
α’) i uttr. förklara (ngt) för pris (jfr b β), förklara (ngt) förvärkat. (Stundom) förklarade .. (påvarna) theras Egendom, som the Bannlyst hade, för prijs. Brask Pufendorf Hist. 410 (1680).
β’) i sådana uttr. som arrestera (ngt) för pris l. göra (ngt) till pris (jfr b ε), beslagtaga l. konfiskera (ngt). G1R 27: 284 (1557: vare giordt till prijss). Ingen (till Stockholm införd) Wedh (som icke uppfyller vissa fordringar) .. må fampnas, vthan aldeles wräkias och til prijs giöras. SthmStadsord. 1: 60 (1637). Schmedeman Just. 849 (1683: arrestera).
γ’) [efter ä. t. preis machen] närmande sig adjektivisk anv. (jfr b δ, ζ, 4), i uttr. göra pris (jfr b ζ), konfiskera (egendom). Konung Philippus i Franckrijke .. giorde Judarnas Egendom prijs. Schroderus Os. 2: 735 (1635).
β) (numera föga br.) fångst, byte. Forsius Fosz 500 (1621). Livin Kyrk. 38 (1781). Messenius slöt på stupstocken och hans steglade lemmar blefvo korparnas pris. Crusenstolpe Tess. 2: 104 (1847). Nyblom Bild. 243 (1864).
4) [specialanv. av 3] i uttr. giva l. lämna ngt till pris, förr äv. [efter ä. t. preis geben] närmande sig adjektivisk anv. (jfr 3 b δ, ζ, c α γ’), i uttr. giva ngt pris; jfr 3 a β.
a) (†) om befälhavare: giva (underställd trupp l. fartygsbesättning) ngt till byte l. utlämna ngt (ett område, en stad o. d.) åt den underställda truppen osv. för plundring l. skövling. G1R 22: 467 (1551). (Sören Norby) förde alt godzet till Wisby, giffuandes halfparten sitt krigxfolk till prijss. Svart G1 78 (1561). Dalin (1855).
b) i utvidgad l. bildl. anv.
α) (†) konfiskera l. beslagtaga (ngt). Schmedeman Just. 43 (1560). Keyser Theodosius affsatte .. Cyrum ifrån sin Tienst .., och ther ofwan vppå gaff han all hans Egendom prijs. Schroderus Os. 1: 726 (1635). När en mans egendom giörs ofri och gifwes til prjs. Spegel 421 (1712).
β) utlämna ngt (åt fiender l. åt ngt ont o. d.), blottställa ngt, prisgiva ngt; äv. med avs. på person; äv. refl.; äv. med indirekt obj. Forsius Fosz 378 (1621). Skondiskt folck war gifuet till prijs / sjöröfuarom, som siön inhade. JMessenius (1629) i HB 1: 100. Tror ni att jag vill gifva mina känslor till pris åt allmänheten? Carlén Klein 147 (1838). Friherre E. D. Taube, fadren som lemnat sin unga dotter till pris åt konungens lustar. Malmström Hist. 2: 103 (1863). Inte gav hon sig till pris åt folks medömkan eller hån. Wester Reymont Bönd. 2: 207 (1924).
-BESÄTTNING. personal som man från det uppbringande fartyget satt ombord på en pris för att omhändertaga den o. föra den till lämplig hamn. SvD(A) 1915, nr 289, s. 6. —
-DOMSTOL~02 l. ~20, sbst.1 (sbst.2 se sp. 1882) (under krig upprättad, nationell) domstol för prismål. Ekelund 1FädH II. 2: 177 (1831). SFS 1938, s. 375. —
-DÖMA, -dömning (KrigVAT 1845, s. 674, osv.). om prisdomstol: förklara (fartyg l. fartygslast) ss. god pris; i sht i pass. (särsk. i p. pf.) o. ss. vbalsbst. -dömning. DA 1825, nr 2, s. 2. 3 (svenska) fartyg .. ha (1940) blivit prisdömda. SvFl. 1941, s. 41. —
-FARTYG~20 l. ~02. uppbringat (o. prisdömt) fartyg. Mörner Söderh. 28 (1923). jfr (†): (N. N.) Gjorde en mängd prisfartyg. BL 3: 222 (1837). —
(4 b β) -GIVA l. -GE, v., -givning. [efter t. preisgeben] utlämna (ngt åt fiender l. åt ngt ont o. d.), blottställa (ngt), offra l. uppgiva (ngt), låta (ngt) gå under l. till spillo o. d.; äv. med avs. på person; äv. refl. Meissner SmVSkr. 1: 30 (1800; klandrat i JournSvL 1800, s. 522). SKN 1841, s. 108. Genom Klingspors oförstånd hade Finland blifvit prisgifvet åt fienden. Odhner Lb. 315 (1869). Ideens män få prisgifva sig sjelfva. Deras ringa personer betyda föga, saken betyder allt. PT 1882, nr 290 A, s. 3. Det är emot alla erfarenheter och mot sunt förnuft att prisgiva vårt lands sjöförbindelser under krig. VFl. 1935, s. 198. —
-GODS. (pris- 1715 osv. prise- 1793) varor som tagits som pris. HovförtärSthm 1715 A, s. 358. Smith (1917). —
(1 b α, 3 b ε, ζ) -GÖRA, v. (pris- 1628—1667. prise- 1723) [efter t. preismachen] (†) taga (ngt) som (god) pris. The prijssgiorde och eröfrade köpfarder. OxBr. 10: 98 (1628). 2RA 1: 402 (1723). —
-MÅL. (pris- 1859 osv. prise- 1798) rättegångsmål angående uppbringning av fartyg o. i samband därmed stående förhållanden. Krigsart. 1798, 14: 63. FFS 1922, s. 236. —
-PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (pris- 1741 osv. prise- 1730—1739) pänningsumma som influtit gm försäljning av en pris (l. ett antal priser); var särskild av de andelar som tillfalla de olika medlemmarna av besättningen på det uppbringande fartyget. HFinlÖ 436 (1730). VFl. 1905, s. 140. —
-RÄTT, r. l. m.
1) rätten att under krig uppbringa fartyg; sammanfattningen av de folkrättsliga reglerna härför. Ask MaritH 28 (1903). SvUppslB (1935).
2) prisdomstol. Prisrätten i Köpenhamn har beslutat, att (osv.). NVexjöBl. 1848, nr 33, s. 3. SvFl. 1941, s. 11.
-RÄTTSLIG. särsk. till -rätt 1: som hänför sig till l. gäller osv. prisrätten. Nya regler i prisrättsligt avseende. Östergren (cit. fr. 1918). —
-SAK. (pris- 1715. prise- 1755—1791) (†) prismål. HC12H 4: 228 (1715). RättegOrdn. 14/3 1791, s. C 3 a. —
-SKEPP. (pris- 1714—1840. prise- 1719—1750) (nästan bl. om ä. förh.) jfr -fartyg. HusgKamRSthm 1714, s. 35. Gyllengranat SvSjökr. 1: 199 (1840). —
-TAGARE, sbst.1 (sbst.2 se sp. 1888). (mera tillf.) person l. fartyg som tagit en pris resp. deltagit i dylik handling. Gyllengranat SvSjökr. 1: 262 (1840; om person). NF 16: 1422 (1892; om fartyg). —
B (†): PRISE-AUKTION, se A. —
-DELÄGARE. var särskild av de personer på vilka försäljningssumman för en pris skulle delas. ReglUpbrSjös 8/7 1788, s. B 4 b. —
-GODS, -GÖRA, -MÅL, -PÄNNINGAR, -SAK, -SKEPP, se A.
Spalt P 1870 band 20, 1954