Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROBABILITET prω1babi1lite4t l. prωb1– l. prå1– l. prob1-, l. -bil1-, äv. 01004, r. l. f.; best. -en; pl. (mera tillf.) -er; förr äv. PROBABILITÉ, r. l. f.
Ordformer
(-té 1784—1789. -tet 1757 osv.)
Etymologi
[jfr t. probabilität, eng. probability, fr. probabilité; till lat. probabilitas (gen. -ātis), till probabilis (se PROBABEL)]
1) (†) motsv. PROBABEL 1: bevislighet. Sahlstedt (1769).
2) (i vitter stil o. lärt fackspr.) motsv. PROBABEL 3: sannolikhet, trolighet, möjlighet (se d. o. 4); äv. konkretare, om sannolikt fall o. d. Bergius Småsak. 7: 107 (1757). Huru stor probabilitet är, at en menniskia af gifven ålder, kan lefva til vissa år. Fennia XVI. 3: 97 (1761). Rydberg Myt. 2: 456 (1889). Östergren (1935). särsk.
a) (†) i sådana uttr. som efter probabilitet, med sannolikhet, sannolikt; med all probabilitet, med all sannolikhet. Efter probabilité har jag i alt fall gjort en klok sak. Kellgren (SVS) 6: 221 (1789). Med all probabilitet. Ilmoni Sjukd. 1: 293 (1846).
b) (†) övergående i bet.: teoretisk tänkbarhet, möjlighet, ngt teoretiskt tänkbart l. möjligt. SvMerc. V. 2: 155 (1759). Ditt löfte om (biskops-)förslaget tar jag .. såsom en önskan och en probabilitet, ej vidare. Tegnér (WB) 4: 359 (1823).
Ssgr (till 2, i vetenskapligt fackspr.): PROBABILITETS-BEVIS. (numera föga br.) sannolikhetsbevis. Ribbing Log. 24 (1861). —
-GRAD, r. l. m. (numera föga br.) sannolikhetsgrad. Schück VittA 5: 604 (i handl. fr. 1769). —
-KALKYL. sannolikhetskalkyl, sannolikhetsberäkning. LittT 1795, s. 422. Cederschiöld Skärseld. 163 (1931). —
-LÄRA, r. l. f. (†) lära om vad som är sannolikt l. möjligt. Ehrenheim Phys. 2: 51 (1822). Nyblæus Forskn. I. 1: 134 (1873, 1879). —
-RÄKNING. jfr -kalkyl. Berzelius ÅrsbVetA 1845, s. 439.

 

Spalt P 1919 band 20, 1954

Webbansvarig