| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PRO- prω- l. pro- resp. (i ssg vars andra stavelse är obetonad) prω1– l. prå1-, i bet. II äv. (utom i vissa vetenskapliga facktermer, t. ex. -enzym, -fas, -klorit, alltid) prω3~ l. prω4~, äv. prå3~ osv. (se för övr. beträffande uttalet under resp. ssgr), prefix1.
I. ss. ett väsentligen dött ordelement, i lånord som utgå direkt från lat. l. gr. ssgr, i vilka pro- redan i det långivande språket ingått ss. förled (med en bet. som motsvarar ngn av bet. hos lat. pro resp. gr. πρό; se PRO, prep.).
II. ss. ett i sv. (liksom i andra nutida europeiska spr.) levande, produktivt ordelement, i ssgr som icke utgå från motsv. lat. l. gr. ssgr.
1) betecknande att ngt till tiden föregår l. utgör ett förstadium till det som betecknas med den senare ssgsleden o. d.
2) betecknande att ngn l. ngt är i ngns l. ngts ställe resp. är ngns ställföreträdare o. d.
3) betecknande en positiv, välvillig, gynnsam inställning till l. ett sympatiserande med ngt som anges med den senare ssgsleden; motsatt: anti-.
(II 1) -ENZYM104. [jfr eng. proenzyme] biol. om enzym i ett ovärksamt förstadium. SvUppslB 8: 698 (1931). —
(II 1) -GYMNASIUM. [jfr t. progymnasium] (om ä., i sht utländska förh.) förskola till gymnasium. Wallin Bref 13 (1840). —
(II 2) -INSPEKTOR~020. i studentnation l. förening: inspektors ställföreträdare; person utsedd att under inspektors frånvaro l. under vakans uppehålla inspektoratet. LundAcCatal. 1832, h.-t. s. 23. Meyer Stud. 13 (1930). —
(II 2) -KANSLER, förr äv. -CANCELLARIUS. [jfr t. prokanzellar] (förr) universitetskanslers ställföreträdare. Annerstedt UUH Bih. 1: 236 (i handl. fr. 1625). Pro-Canceller för Universitetet i Lund är Biskopen öfver Lunds Stift. SFS 1852, nr 20, s. 8. Universitetet i Uppsala .. Prokansler. Ärkebiskopen. SvStatskal. 1950, s. 788.
(II 3) -KOMMUNISM. välvillig l. gynnsam inställning till l. sympatiserande med kommunismen. SDS 1951, nr 157, s. 5. —
(II 2) -KONSUL, sbst.1 [jfr eng. pro-consul] (engelsk) ställföreträdande konsul (i rang efter konsul o. vicekonsul). PT 1907, nr 82 A, s. 2. —
(II 2) -KURATOR, sbst.1 i studentnation: kurators ställföreträdare.
a) person som tillfälligt utses ss. kurators ställföreträdare under ordinarie kurators frånvaro; numera bl. i vissa studentnationer i Uppsala. VärmlNatLdP 14/10 1843, § 3.
b) om innehavaren av en post som utgör en permanent institution i studentnationerna i Lund. Curator: .. Pro-Curator: Sven Gustaf Wiberg. LundAcCatal. 1833, v.-t. s. 13 (i ”Småländska nationen”). LUKatal. 1953, h.-t. s. 179. —
(II 2) -REKTOR3~20 (pro`-rector Weste; prorä´cktårr Dalin). [jfr t. prorektor, eng. pro-rector] rektors ställföreträdare; numera bl. använt ss. titel vid universitet l. högskola. Thyselius HdlLärov. 2: 30 (1613). LUKatal. 1953, h.-t. s. 11. särsk. (förr) ss. titel för rektors ställföreträdare vid gymnasium, trivialskola o. d. Mag. Andr. Adolph Grundén, pro-rector vid trivial scholan i Gefle. SynodA 1: 546 (1780).
Avledn.: prorektorat, n. en prorektors ämbete l. ämbetstid. SvMerc. 1: 391 (1756). prorektorskap, n. (†) prorektorat. Atterbom (1846) i 3SAH XXXVII. 2: 240. —
(II 3) -RYSK. —
(II 1) -VITAMIN. kem. om i naturen (särsk. växtvärlden) förekommande ämnen (t. ex. karotin, ergosterin) som i människo- l. djurkroppen omvandlas till vitaminer. SvD(A) 1928, nr 312, s. 15.
Spalt P 1915 band 20, 1954