| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PUMPA pum3pa2, v.2, förr äv. POMPA, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (se avledn.).
1) om person: utföra det arbete som erfordras för att en pump skall fungera, arbeta med pump(ar), hålla pump(ar) i gång; om (maskin som fungerar ss. en) pump: arbeta, fungera, vara i gång, utöva sugning l. tryck; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om pumptag l. pumpningsarbete; äv. i uttr. pumpa torrt, hålla pump i gång resp. (om pump) vara i gång utan att pumpen utför det arbete varför den är avsedd (transportera vatten l. komprimera luft osv.). OxBr. 11: 349 (1644). 10 pumpningar uti minuten. VetAH 1769, s. 42. Man kan genom upprepad pumpning erhålla ett särdeles godt vacuum. TT 1894, M. s. 9. Blås först ut damm, sand eller vatten, hvilket kan ha kommit in i pumpslangen (till en pump för bilringar), genom att ”pumpa torrt” ett par slag. Nerén HbAut. 2: 79 (1912). — jfr HAND-PUMPA. — särsk.
a) sjöt. motsv. PUMP, sbst.1 1 a: arbeta med pump(ar) l. hålla pump(ar) i gång för att få fartyg läns. SvForns. 2: 9. (Skutan läckte) eij .., ty wij pompade allenast twå gånger om dygnedt. BtÅboH I. 9: 81 (1637). Melin Dikt. 2: 205 (1904).
b) bildl.; särsk.: utföra en (rytmisk) rörelse l. röra sig (rytmiskt) fram o. tillbaka l. upp o. ned; i sht om levande organism, kroppsorgan o. d.; jfr PUMPA, v.3 2. BlBergshV 1: 116 (1868). Efter varje vridning på 1—2 varv (med pålborr som skall föras ned i sand) ”pumpar” man upp och ned. MeddLantbrStyr. 1927, 5: 13. Ditt hjärta, som pumpar matt. Malm Tomt. 43 (1932). särsk.
α) [jfr motsv. anv. i eng.] (i fackspr.) om kvicksilver i barometer: strömma fram o. tillbaka, oscillera. Hildebrandsson Buchan 16 (1874). Carell o. Edelstam 17 (1916).
β) (†) ss. vbalsbst. -ning, konkretare, om ett slags rytmiska handgrepp inom sjukgymnastiken. Hedenstierna Komm. 178 (1891).
2) framskaffa l. uppfordra l. tillföra l. avlägsna (ngt) med pump(ar), transportera (ngt till l. från en behållare o. dyl. l. genom en ledning o. d.) med pump(ar); vanl. med obj. betecknande (en viss mängd av ett) flytande l. gasformigt ämne; äv. abs. (Skeppet) ähr blifuit så lek .., at de om en nat alleenast måste pumpa altijdh till 30 t(unno)r medh watn. BtÅboH I. 7: 47 (1635). Lufttrycket förmår pressa in vatten .. genom sugventilen .. även om cisternen, från vilken man pumpar, befinner sig nedanför pumpen. Bergström Fartygsmaskin. 542 (1918). På .. (vissa rotationspressar) pumpas färgen genom rör direkt till pressens första färgcylinder. HantvB I. 7: 153 (1939). — jfr AVPUMPA. — särsk. mer l. mindre bildl.; ofta: sätta (ngt) i rörelse l. framskaffa l. avlägsna l. transportera (ngt) gm mer l. mindre rytmiska o. regelbundna rörelser. Lindahl L’avoc. sav. 4 (1757). Bröstkorgens uppgift är .. ej blott att pumpa luft. Wide MedGymn. 162 (1896). Winchar och lyftkranar pumpa balar och lådor upp ur fartygens lastrum. Vallentin London 359 (1912). Pumpa pengar ur försäkringsbolaget. DN(A) 1953, nr 48, s. 28. särsk.
a) om hjärta; äv. i bilder som utgå från förhållandet mellan hjärta o. blod. VFl. 1911, s. 101. Från den vänstra hjärthalvan pumpas det syremättade blodet genom pulsådror ut till hela kroppen. Westergren LungSj. 18 (1932). Genom slussen pumpas blodet till alla stadens kontor och affärer, pumpas alla de små kontoristerna från södra förstäderna. Fogelström Vakna 107 (1949).
b) (numera bl. tillf.) om växt l. djur: suga upp (luft l. näring), komma (näring o. d.) att cirkulera (genom sig). Stridsberg Åkerbr. 103 (1727). (Bina) stå stilla och pumpa hånungen med sin snabel. JOHagström (1766) hos Linné Bref I. 6: 276. Växterna pumpa föda ouphörligen. Bergman Jordkl. 386 (1766). Växterna äro .. nödsakade att pumpa stora mängder vatten igenom sig för att skaffa sig de nödvändiga närsalterna. SvSkog. 204 (1928).
c) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (i sht förr) metall. vid gjutning: hålla (smält metall) i rörelse gm att föra en uppvärmd järnstång upp o. ned i sjunkhuvud (så att uppkomsten av blåsor i gjutgodset förhindras); äv. abs. (jfr 1 b). JernkA 1861, s. 101. Bergman HbJärn 1: 180 (1918).
3) fylla l. tömma l. avtappa (behållare o. d.) gm arbete med pump(ar); utom i fackspr. o. i a—c nästan bl. dels: pumpa luft i (bilring, cykelring, fotboll o. d.); dels med objektiv predikatsfyllnad, i sådana uttr. som pumpa hinken full med vatten, pumpa brunnen tom. Pumpa en cykel (dvs. pumpa luft i cykelringarna). Det första .. (cyklisten) har att iakttaga för att ”spara” sin ring är att pumpa den hårdt. Östberg Vel. 104 (1894). En pumpbrunn bör före provtagningen pumpas 1/2 timme. Wirgin Häls. 2: 56 (1931). — särsk.
a) i sht med. magpumpa (ngn); äv. i uttr. pumpa magen på ngn. Geijerstam Gråkallt 66 (1882). Visste han att jag tre gånger nattetid kallats till Grand Hôtel för att pumpa magen på henne för att hon tagit överdos av opium? Munthe SMich. 382 (1930). — jfr MAG-PUMPA.
b) sjöt. motsv. PUMP, sbst.1 1 a, i uttr. pumpa läns (jfr LÄNS, adj. 1); dels med obj. som betecknar fartyg o. d., dels abs. Rosenfeldt Tourville 117 (1698). (Vittnet tillade) at den dagen fingo icke Besättningen pumpa läns. TörngrenMål. 92 (1801). Vem skulle pumpat pråmen läns, om inte jag funnits? Melander ArbTröj. 27 (1917). När man pumpar läns en båt. Hellström Storm 399 (1935). — jfr LÄNS-PUMPA. — särsk. bildl. (jfr c). Pumpa du läns ditt hjerta … se så … tala du. Ridderstad Samv. 2: 264 (1851). Hallström LegDr. 96 (1908). särsk.
α) i uttr. pumpa ngn läns på ngt, göra ngn fri från ngt; äv. refl. Backman Reuter Lifv. 1: 152 (1870; refl.). Jag är inte säker på, vad du tycker i morgon. Därför är det nog bäst jag pumpar dig läns på den där äregirigheten. Koch Arb. 137 (1912).
β) (vard.) i uttr. pumpa ngn läns (jfr α, γ), göra ngn pank. Kurtisen med Lise hade pumpat mig läns för tillfället. Zilliacus Hågk. 54 (1899).
γ) (numera bl. tillf.) i uttr. pumpa ngn läns (jfr α, β), utvinna alla tänkbara upplysningar av ngn, utfråga ngn grundligt; äv. abs.: göra förfrågningar, komma med frågor; jfr c β. Nu var det tid på att pumpa läns, rörande balen. CFDahlgren 5: 180 (1833). När jag pumpat min Tysk läns, skickade jag honom .. till närmaste Svenska postering. Sparre Stand. 31 (1847). Cavallin (1876).
c) mer l. mindre bildl. (jfr b slutet). Hvem lärde .. vattenspindeln att göra en dykarklocka af siden och pumpa den full af luft? Wetterbergh Penning. 92 (1847). — särsk.
α) (tillf.) i uttr. pumpa ngt på ngt, minska innehållet i ngt i fråga om ngt. Förenta staterna, hvars statsskattkammare oupphörligen pumpades på guld genom inlösen af .. silfvercertifikat. SD(L) 1895, nr 304, s. 1.
β) [jfr motsv. anv. i d., eng. o. fr.] (ngt vard.) utfråga (ngn), ansätta (ngn) med (listiga) frågor; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om utfrågningsförsök; särsk. i uttr. pumpa ngn på ngt, (söka) locka ur ngn ngt, (söka) förmå ngn att yppa ngt l. att uttala sig om ngt; pumpa ngn om ngt, (söka) förmå ngn att uttala sig om ngt. Wallmark Resa 41 (1832). Vid bordet sladdrades väldeliga, och inga politiska pumpningar kommo i fråga. Wingård Minn. 3: 137 (1846). Inte behöfver frun stå här och pumpa mej på nyheter. Jolin MSmith 100 (1847). Derpå pumpade han kusken; fick reda på umgänge och dylikt, men försigtigt nog. Strindberg TjqvS 1: 225 (1886). När Carlsson nu ville börja pumpa flickorna om ställningar och förhållanden, så fick han rigtiga skärkarlssvar. Dens. Hems. 8 (1887). Trenter Träff 109 (1948). jfr AVPUMPA.
γ) [jfr motsv. anv. i dan. o. av t. anpumpen] (vard.) söka låna pängar av (ngn), vigga av (ngn). Hallström Händ. 108 (1927).
4) med avs. på maskin l. apparat o. d.: sätta i gång l. ställa i ordning för drift l. driva medelst en pumpinrättning (jfr 3); äv. i uttr. pumpa i gång ngt, sätta i gång ngt gm arbete med en pumpinrättning. NF 4: 354 (1881). Husets tre moderatörlampor .. pumpades och fylldes med dyr olja. Strindberg TrOtr. 2: 16 (1883, 1890). Vi .. pumpar i gång primusen för middagspotatisen. Lilliehöök MaryAnne 101 (1933). Pumpa orgeln. DN(A) 1952, nr 287, s. 10.
5) [jfr 1 b o. motsv. anv. i d.] (numera bl. tillf.) göra ren (pipa på gevär o. d.) gm att (sätta ned mynningen i en vätska o.) draga en läskstång med därvid fästa tyglappar l. blånor upp o. ned i loppet. Pipans pumpning med vatten. Jochnick Handgev. 111 (1854). EldhandvFältartill. 1887, s. 15.
PUMPA FRAM10 4. till 2: transportera fram (vätska l. gas o. d.) med tillhjälp av pump(ar). Anholm Gog 24 (1895). särsk. bildl.: frambringa (ngt) gm rytmiska rörelser, föra fram (ngt) i en ständig ström. Vallentin London 259 (1912). I Burgundiska porten pumpa fransmännen oupphörligt fram nya förstärkningar. SvD(B) 1944, nr 325, s. 6. —
1) tillföra (en behållare o. d. vätska l. gas o. d.) med tillhjälp av pump(ar); äv. bildl. De Geer Lillie 11 (1880; bildl.).
2) refl., i uttr. pumpa i sig, bildl. CFDahlgren (1824) hos Thomander TankLöj. 116. Luften som våra lungor pumpa i sig. Engström Lif 121 (1907). särsk. (vard., numera bl. tillf.): bälga l. tratta i sig (en dryck) i stora mängder. Han pumpar i sig vin allt jemt. Lindfors (1824). Andersson Verldsoms. 2: 19 (1854). Dalin Synon. 56 (1925). —
PUMPA IN10 4. till 2: införa (vätska l. gas o. d. i en behållare o. d.) med tillhjälp av pump(ar). GFGyllenborg Vitt. 2: 46 (1777, 1795). jfr inpumpa. särsk. bildl. Lagerbring HistLit. 321 (1748). (Befälhavaren) pumpar fortfarande in friska trupper i offensivkilen i väster. SvD(B) 1944, nr 354, s. 6. —
PUMPA NED10 4 l. NER4. till 2: nedföra (vätska l. gas o. d. till en behållare o. d.) med tillhjälp av pump(ar). Hedin Pol 2: 32 (1911). —
PUMPA PÅ10 4.
2) till 2: tillföra (en behållare o. d. vätska l. gas) med tillhjälp av pump(ar). TT 1895, K. s. 15. —
1) till 2: transportera (vätska l. gas o. d.) till en högre nivå (i sht till jordens yta) med tillhjälp av pump(ar); ofta med adverbial betecknande den plats l. behållare o. d. som är utgångspunkt l. mål för transporten; äv. bildl. Vatnet, hvilket Pumpas op utur Grufvan. Triewald Eldmachin 14 (1734). (Hjärtat) pumpar upp blodet i vågor uppåt huvudet. Martinson Kvinn. 270 (1933).
3) till 4: ställa (ngt) i ordning för drift gm pumpning. Ett spritkök pumpades upp. Johnson Kommentar 146 (1929). —
2) till 3: tömma (en behållare o. d.) med tillhjälp av pump(ar). Nordforss (1805). särsk. (mera tillf.) bildl.: locka ur (ngn ngt) med listiga frågor. Pumpa ur en dess hemligheter. Lindfors (1824). —
1) till 2: avlägsna (vätska l. gas o. d. ur en behållare o. d.) med tillhjälp av pump(ar). Käre min skeppare pumpa vattnet ut! SvForns. 2: 9. Polhem Invent. 36 (1729). särsk. bildl.: suga ut (ngt ur ngt); äv. i uttr. pumpa ut ngt i ngt, driva l. förskaffa ut ngt i ngt. (Myggan) har ett sugrör, hvarmed hon pumpar ut blod ur våra ådror. Franzén Pred. 5: 275 (1845). Riksbanken (har) blivit nödsakad att pumpa ut hundratals miljoner kronor i marknaden. SvD(B) 1947, nr 92, s. 4.
2) till 3: tömma (ngt) med tillhjälp av pump(ar); särsk.: torrlägga (sjö o. d.) gm pumpning. ÖB 41 (1712; i bild). Att pumpa ut ett träsk. FinlSvFolkd. I A 1: 353 (1917). särsk. bildl.: trötta ut (person l. djur); äv. refl., i uttr. pumpa ut sig; jfr utpumpad. THästv. 1869, s. 97. IdrB 4: 123 (1907; refl.). —
-APPARAT. apparat för pumpning; ofta bildl. Ett muskulöst svalgrör tjänstgör som pumpapparat (hos trådmaskarna). 2NF 19: 757 (1913). —
-DRAG. (pump- 1752—1781. pumpe- 1745, 1755) (numera föga br.) om var särskild rörelse fram och åter av en pumpkolv, pumpslag. Möller 1: 157 (1745). VetAH 1781, s. 145. —
-KÄPP.
1) bärgv. till 1 b: i nedre ändan något uppluddad träkäpp varmed borrslam upphämtas ur borrhål, borrkäpp, pulskäpp. Holmkvist BergslGruvspr. (1941).
2) (†) mil. till 5: ett slags läskstång för rengöring av pipa på kulspruta; jfr -stock 2. UFlott. 3: Bih. 28, 52 (1906). —
(1 b) -KÄRNA, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2392). [jfr holl. pompkarn] (†) ett slags smörkärna vari kärnstaven föres upp o. ned (på samma sätt som en pumpstång). EconA 1807, aug. s. 105. Dalpilen 1857, nr 52, s. 3. —
-REDSKAP~02 l. ~20. vanl. koll. l. i pl., om redskap som användas vid pumpning o. skötsel av pumpar. Frick o. Trolle 242 (1872). —
-RÖR.
1) till 1 (o. pump, sbst.1 1): rör som leder till l. från en pump l. som utgör en del av en pump. Triewald Eldmachin 25 (1734). Rothstein Byggn. 346 (1857; om pumpcylinder).
-SLAG. om varje särskild rörelse fram o. åter av kolven (l. motsvarande del) i en pump, kolvslag; förr äv. om den mängd vatten som uppfordras gm en sådan rörelse. JernkA 1824, s. 303. Dalin (1855; om vattenmängd). —
(2 b) -SNUT. (†) zool.
1) hos insekter: viss typ av sugapparat, bestående av raka sugborst (omgivna av ett av underläppen bildat rör), sugrör; jfr -rör 2. (Sv.) Pumpsnut, (nylat.) haustellum. Marklin Illiger 258 (1818).
2) (individ l. art tillhörande) det humleliknande flugsläktet Bombylius Lin., svävfluga. Retzius Djurr. 98 (1772). Beskrifning på Slägtet Pumpsnut. PhysSH 287 (1786; rubrik). Dalin (1855; om arten Bombylius major Lin.). jfr näbb-pumpsnut. —
-STATION. större anläggning för pumpning; i sht om sådan som tillhör ett ledningssystem för transport av flytande ämnen. TT 1890, s. 230. —
-STOCK. (pump- 1653 (möjl. normaliserat), 1658 osv. pumpe- 1664)
1) till 1 (o. pump, sbst.1 1): i längdriktningen genomborrad trästock använd ss. del av pump l. ss. ledningsrör för vatten o. d.; äv. om stock som är avsedd att uppborras för sådan användning; äv. i utvidgad anv., i fråga om metallpumpar; numera i sht om sug- o. lyftpumps sugrör o. lyftrör betraktade ss. en enhet. NoraskogArk. 4: 45 (1653). Pumpstock af Al eller Furu obårad. PH 6: 4386 (1756). Tätt fogade pumpståckar leda vatnet ifrån källan under jorden till den ståcken, som står upprest genom köks-gålfvet. Barchæus LandthHall. 14 (1773). Berlin Lrb. 123 (1880). Carlsson .. lät fodra den gamla (brunnen) .. och sticka ner en pumpstock. Strindberg Hems. 53 (1887). Stenfelt (1920).
3) [jfr d. pumpestok] (föga br.) i bildl. anv. av 1, ss. nedsättande benämning på person. Janson Gast. 126 (1902). —
-STÖT. pumpslag; pumptag; äv. bildl., om rörelse som utföres av ngt som arbetar på samma sätt som en pump. Hjärtats pumpstötar. Thunberg Livsförrättn. 88 (1924). I den för det österrikiska luftgeväret (på 1700-talet) gällande skjutinstruktionen uppges, att luftbehållaren skulle laddas med 2,000 pumpstötar. Alm Eldhandv. 1: 372 (1933). —
-TAG. om varje särskild rörelse som göres med handtaget till en pump, då man pumpar. Berzelius Kemi 1: 35 (1808). —
-VÄRK, n. mekanisk anläggning l. anordning för pumpning; pump; särsk. dels om större anläggning (som omfattar flera samordnade pumpar), dels om anordning som utför den för driften av en därmed sammanhörande maskin l. motor o. d. erforderliga pumpningen; äv. bildl. Polhem Invent. 43 (1729). Rein Psyk. 1: 473 (1876; bildl.). Då flere pumpar (i en gruva) äro förenade till ett pumpverk (osv.). Wetterdal Grufbr. 301 (1878). En moderatörlampa med pumpverk. TT 1882, s. 22. jfr kapsel-, vind-, ång-pumpvärk m. fl.
B: (†) PUMPE-DRAG, -STOCK, se A.
1) till 1: försök med pumpning.
a) (i sht förr) person som har till uppgift att pumpa vid eldsläckning med handdriven brandspruta. VRP 4/5 1733. PT 1918, nr 166, s. 3 (om ä. förh.).
b) (förr) sjöt. person som hade till uppgift att ombesörja l. biträda vid länspumpning av fartyg. Dalman (1765). ReglFl. 1834, 1: 172.
c) (förr) person som hade till uppgift att pumpa vatten till ånglokomotiv. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. nr 5 b, s. 13. 2SJ 2: 570 (1931).
Spalt P 2392 band 21, 1955