| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PÅ ssgr (forts.; jfr anm. sp. 2716):
(I 24 d) -FUNDERA, v.2 (numera bl. tillf.) fundera på (ngt), vara betänkt på (ngt); jfr fundera, v.2 a. Det vore ju konjunktur om man kunde få honom att spela (teater-)stycket, hvilket han påfunderat. Strindberg Brev 2: 207 (1880). —
(I 15 c, III 2 b) -FYLLA, v., -ning; -are (se d. o.). gm att tillföra ngt (särsk. en vätska l. ett ämne o. d.) fylla ett kärl l. en behållare o. d. (på nytt) l. öka innehållet i ett kärl osv.; särsk. dels med obj. betecknande kärl osv. (äv. i uttr. påfylla ngt med ngt), dels med obj. betecknande vad som tillföres (t. ex. vätska l. ämne); äv. i uttr. påfylla ngt ngt, fylla på ngt (t. ex. kärl) med ngt (t. ex. vätska). Lind 1: 140 (1749). Hielpkarlar vid Boutelljernes skiöljande och påfyllande. HovförtärSthm 1756, s. 4054. Hudarna .. läggas i kar, som påfyllas med kalkmjölk. NF 12: 1029 (1888). Saften och den avsvalnade sockerlagen påfylles jäsflaskan tillsammans med de övriga ämnena. Bergström Vinb. 27 (1926). Påfyll nytt, kokande vatten försiktigt (i grytan). StKokb. 28 (1940). särsk.
a) (föga br.) med obj. betecknande innehållet i ett kärl o. d.: förse med l. ge påfyllning (se d). Den Sill som icke skeppades förrän efter en eller flere månader, blef påfyld. VetAH 1817, s. 40.
b) i utvidgad anv. (jfr c), i fråga om placerande l. påläggande av ngt på en (mer l. mindre plan) yta för att åstadkomma att ytans nivå höjes l. för att (ut)fylla ngt o. d.: lägga på (ngt) l. utfylla (ngt) l. höja nivån av (ngt). EP 1792, nr 55, s. 1. Marken, hvilken i bassinens närmaste omgifning blifvit påfylld 1,5 meter. TT 1895, Byggn. s. 49. Helsingegatan .. bör påfyllas å östra sidan till halfva bredden. SD(L) 1902, nr 490, s. 5. (†) Alla Bomullstyger och tillverkningar med påklistrade och påfyllde prydnader. SPF 1822, s. 142.
c) oeg. l. bildl., övergående i bet.: öka på l. komplettera (ngt); jfr fylla på 2 samt på III 7. Fienden var icke som förr bunden vid kusten, beroende af sin flotta, som der kunde påfylla hans förråder. SvTidskr. 1871, s. 432. Hagdahl Fråga 249 (1883).
d) ss. vbalsbst. -ning i konkret(are) anv., om ngt (t. ex. vätska l. ämne) som påfylles l. påfyllts (i kärl o. d.), numera vanl. på nytt l. ss. ökning av innehållet; äv. i utvidgad l. bildl. anv. (motsv. b o. c). Hos Hr Peter Pettersson finnas .. af förl. Maji månads påfyllning, bästa .. Spaavatten. GT 1787, nr 64, s. 4. Strindberg TjqvS 3: 152 (1887; bildl.). (Han) hade .. slukat sin portion och fått påfyllning. Engström Lif 37 (1903, 1907).
Ssgr (i sht i fackspr.): påfyllnings-apparat. för påfyllning av ngt. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 99 (till kalkspruta).
-kopp. kopp (se kopp, sbst.1 1) vari l. varur ngt påfylles. Palmberg Hels. 791 (1889; till apparat för bestämmande av fetthalten hos mjölk). HufvudkatalSonesson 1920, 4: 203 (om smörjkopp i smörjpress).
-patron, r. till reservoarpänna (kulpänna): patron (se patron, sbst.2 5) som kan påfyllas l. som är påfylld med nytt bläck (av pastaliknande konsistens). SDS 1949, nr 206, s. 5.
-FYLLNAD. [till -fylla o. fylla på] påfyllande; vanl. konkretare: påfyllning (se -fylla d); äv. bildl. Berndtson (1880). SvH IX. 1: 36 (1908; bildl.). —
(III 2 f, 7) -FYRA, v., -ning. (i sht i fackspr.) = på-elda; äv. (mera tillf.): tända på l. upp (ngt). SD(L) 1902, nr 306, s. 5. På vindskammarn, där en stockeld genast påfyrades i den stora spiseln. Högberg Baggböl. 2: 78 (1911). Påfyrad eldstad. SFS 1935, s. 524.
Spalt P 2755 band 21, 1955