PÅ ssgr (forts.; jfr anm. sp. 2716):
(I 24 c α, III 5) PÅ-LOCKA, v., -ning. (numera mindre br.) jäg. (under jakt) kalla (hund) till sig (l. till spåret); jfr locka, v.2 2. Öman Ungd. 170 (1889). Östergren (1935). —
Spalt P 2833 band 21, 1955
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se